Atuagagdliutit - 17.02.1966, Qupperneq 27

De kinesiske lederes gennemsnitsalder er over 65 år, og ingen af dem
vil opleve revolutionens endelige resultat. Billedet er faget ved et
møde i den nationale folkekongres, Kinas parlament, netop som stats-
overhovedet Liu Shao-Chi har åbnet mødet. Fra venstre ses Pekings
borgmester, Peng Cheng, ministerpræsident Chou En-Lai, vicepræsi-
dent, fru Soong Ching Ling, Mao Tse-Tung, Liu Shao-Chi, den 79-
årige marskal Chu Teh og viceministerpræsident og generalsekretær
i partiet, Teng Hsiao-Ping. Folkekongressens ældste medlem er 90 år,
det yngste 21.
kineserit sujulerssortait avguaxafigigsitdlugo 65-inik ukioxarput, fåu-
kulo ardlåinåtalunit angumerisångilå pikigtitsinerup inernera. una
åssilissauvox Kinap inatsissartuine atautsirmnerme, xutdlersaussup Liu
Shao-Chip xanigtukut angmagåne. såmerdlernif takugssåupuf Pekingip
borgmesteria Peng Cheng, ministerpræsident Chou En-Lai, præsi-
dentip tugdlia tru Soong Chiang Ling, Mao Tse-Tung, Liu Shao-Chi,
såkufut nålagaunerat 79-inik ukiulik Chu Teh kisalo ministerpræsi-
dentip tugdlia partimilo generalsekretæriussox Teng Hsiao-Ping. inat-
sissarfunuf ilaussortaf uforxaunerssåf 90-inik ukioxarpox inusungner-
ssåtdlo 21-nik.
Kina uvdlumikut:
sujulerssuissutorKat avdlångornerssuarmik
kingornussissugssanut perorsaissut
Mao tamanit nuånarineKartorujugssuaK, perugpatdle sussoicå-
sanersoK ilisimaneKångilaK.
Det kinesiske folkerepublikime par-
timut nålagkersuissunutdlo pissortau-
ssut perKigpalugdlutigdlo neriug-
dluarpasigput. Det kommunistiske
partip sujuligtaissua Mao Tse-Tung
nalunångitdluinartumik Kinap aner-
sakut timikutdlo Kutdlerpårtå angu-
tauvoK nerinartoK erKigsisimassoK
perKigdluinarsorinartoK. 70-it sivner-
dlugit ukioKaraluardlune nal. akune-
re mardluk KerKarigdlune nikorfavoK
Pekingime ingerdlaortut Kanigtukut
najuvfigigamigit. Kasusorinarane au-
lateriuarpoK inugpagssuarnut „Kilaup
erKigsinerata isertarfiata" saniane
isåriarssuaK sanerituavdlugo inger-
dlaortunut. ingerdlaortunut peicatau-
ssut ilarpagssuisa Kularnångitsumik
inunermingne sorujugssuartut misigi-
simavåt „sujuligtaissoK Mao“ takut-
siaramiko, inuvme tåussuma OKausé
suliailo kineserit tamarmik inunerå-
nut erKarsautåinutdlo maleruagagssa-
tut siaruarterneKartarmata.
ingerdlaornigssap igpagssåtigut u-
nukut Mao nagdliutorsiumik nerer-
ssuarnermut peKatauvoK. nerivoK,
imerdlune pujortardlunilo Kasunermik
sorusuernermigdlunit malungnaute-
Karane fyrst Sihanouk Cambodiamit
pissoK OKaloKatigigamiuk. nererssuar-
nerup kingorna majuartarfigtigut
KåumareKissutigut arritsumik aterpoK
ilagissaminit mardlungnit ikusingmi-
gut najumineKåinardlune. tauvalo
nangminen ingerdlarKilerpoK.
ilagsingningnerne nagdliutorsior-
nernilo inumaringnerpaussartut ilagåt
ministerit KUtdlersåt Chou En-Lai 67-
inik ukiulik Kérsunik nujalik kussa-
nartumigdlo kinalik. Kinap Kutdler-
sarissainit avdlanit tamanit Kinap pi-
ssusianik avåmut takutitsinerpauvoK.
Kinamut tungassut nunat tamalåt
atautsimérssuartitsinerpagssuine oxa-
luserissarsimavai angalarujugssuar-
tardlunilo Asiame Afrikamilo.
nålagauvfiup Kutdlerså Liu Shao-
Chi 60-it sivnerdlugit ukiulik issiku-
migut takuminångineruvoK. kommu-
nistit pissortait avdlat åssigalugit uni-
formeKartarpoK tungujuårtumik xa-
ssiartumik agssuarnaitsumik issiku-
lingmik.
Kasusuinerpaugunarpordle nunanut
avdlanut ministeriuvdlunilo ministe-
rit Kutdlersanut tugdlerssortaussoK
Chen Yi 64-inik ukiulik, Pekingime
nunane avdlamiut avisiliortuisa ataut-
simineråne tupigusugtitsissoK nalu-
naerxutap akunerine sisamane uning-
nane suliuarnermigut. akissutine nug-
terneKalerångata taimågdlåt unigtar-
poK. atautsimineK tamåt kipinane pu-
jortartuarpoK.
Mao ataricinautauvoK
Kinap partivinut nålagkersuissunut-
dlo sujulerssuissunut ilaussortaussut
ukiue avguaxatigigsitdlugit 65 sivner-
simavait, sujulerssuissutdlo ardlåinå-
talunit miserratigingilå ilumortoK må-
na, tåssa avdlångornerssup kingunere
piviussut angumerinaviånginamikik.
„sujuligtaissoK Mao“ sujulerssuissu-
toncatdlo avdlat pérugpata KanoK pi-
ssoKarumårnersoK tusarneKarneK a-
jorpoK. igdloKarfigssuit angnerit ilai-
sa Kulit migssåine nunåinarmilunit
nåpitama isuvssungnermigdlunit o-
Kautigingisåinarpåt apericut tamåna
KanoK akineKåsassoK.
sujuligtaissoK Mao sume tamane na-
jupoK, amerdlanertigut åsserujug-
ssuarmigut fabrikit nerissarfine tai-
måtaoK nunåinarme igdlunguane.
Mao sunut tamanut pissutaussutut
atarKineKartarpoK nålagkersuinerme,
niorKutigssiortautsime nutåme, agdla-
me nåparsimavingme pilagtartineK
iluagtigpat. „inugpagssuit silatussusia-
ta“ iluaKUtigineKarnigssånik Maop
maligtarerKussai ernortitdlugit — tai-
ma OKalugtuarput Shanghaime fabri-
kit ilåne — sulissartut påsisimavåt
motorip torKavigsså xanox suliarisa-
nerigtik.
igdloKarfingme tåssanerpiaK pilag-
taissartoK inusugtoK Chen Chung-Wei
OKalugtuarpoK mardlungnik pilagtai-
simavdlune. åipåne angutip agssane
maskinamik kigtorarsimavå, åipåtalo
talia ikusiatigut kipisimavoK. nakor-
sap Chen-ip tåuko mardluk suliarisi-
mavai kipisimanere ivertitdlugit, må-
nalo tamarmik sulisinauvdlualersimå-
put.
— isumaKarpunga, nakorsan OKar-
poK, pilagtainerma tåuko mardluk
iluagtitdluarnerånut pissutaussoK
kommunistit partiata sujuligtaissuata
Maop sujulerssugåta erKortumik ma-
ligagssaKartitsinera. suliagssap ilagsså
uvanga taimågdlåt suliaråra. pilagtai-
nermut akissugssåussuseK tigusinausi-
mavara iliniartitauneK inuit tamarmik
isumagingningnerånut atassoK pisima-
ssara tungavigalugo.
nugterissup OKausé maligdlugit na-
korsap OKausé taimåiput. nakorsaK
ersserKingnerussumik påsiniaivigigav-
ne navsuiaivoK Maop oKausinik kI-
magsarneKarsimavdlune, tåssa Kinap
nåmaginartariaKångikå nunane kit-
dlerne nåmagsineKartartut åssinginik
nåmagsissaKarsinaunigssaK, kisiåne
åma sule nåmagsineKarsimångitsut
anoråsuarssuit aserugait ukiumut
naleKartarput nålagauvfiup aningau-
ssarsiaisa 1 procentiånik Formosame,
0,72 pct Japanime 0,5 procentilo Phi-
lippinerine. nunat Asiamitut aningau-
ssarsiornikut sujuariautåta 3,5 pct.
taimågdlåt migssiliorpå. sivneKarto-
rutigssaugaluit ineKåinavigtarput ani-
ngaussartutinit anoråsuarssuit piler-
sitåinit taimåtaoK nunane tåukunane
inuit amerdliartornerinit.
ukiune 1952-imit 1963-imut Asiame
anoråsuarssuit atutartut Philippineri-
ne 151-uput, Formosame 81, Japanime
77, Koreame 22, Hongkongime 18 Oki-
nawamilo 10. unigtiniardlugit misili-
nerpagssuaKartarsimavoK. su j unersu-
tigineKarsimavoK atombombe anorå-
suarssuarme Kaertiniardlugo, kisiåne
Kingomerit navianartut KanoK pér-
niarneKåsanersut aperKutaulersima-
nåmagsissariaKarai. nakorsap Chen-ip
ersserKigsarpå pilagtainerit peKati-
gigdlune sulineK atordlugo ingerdlå-
neKarsimassut, nakorsatdlo agdlagtu-
gåinut agdlautiginere peKatigingnerup
anersåvanisaoK suliarineKarsimassut.
avdlångornerssup anersåva
umatiniarneKartoK
Pekingime sujulerssuissut atausex
pingårtitarujugssuaråt: 1949-me av-
dlångornerssup kingorna inusimassut
inusugtungortut avdlångornerssup a-
nersåvanik pigingnigtineKåinarnigssåt.
kinguårit nutåt utoncait isumagssar-
siåinik ingerdlatsissugssat ineriartor-
titsissugssatdlo „avdlångornerssup ki-
ngornussissugssarisavai". Kagdllkut
a j ungitsutit maligtariniagatorKanut
sångitdlisitsisinaunerånut årdlerinaut
pingitsortineKåsaoK perorsainikut ili-
niartitsinikutdlo uvdlut tamaisa
ingerdlåneKartutigut, Kiname sume
tamane, børnehavine, atuarfingne ili-
niarnertutdlo iliniarfine, sutdlivingne,
inusugtut pexatigigfine igdlunilo a-
ngerdlarsimavfingne.
mérnat inusugtutdlo tusardlerne-
Kartarput uvdlunik ilungersunartunik
kommunistiske partip Mao sujuler-
vok. sujunersutdlo avdla tåssauvoK
olie imånut kuineKåsassoK ikitdlugu-
lo.
månale tikitdlugo piviussumik nå-
magsissaKartoKarsimångilaK. måna
nunat Asiamitut ikioKatigigtariaKar-
put ajutomigssarssuarmut årdleri-
naut ilungersutdlugo. påsisimassaKar-
dluartut nålagauvfit peKatigit Asia-
mut Kangianutdlo ungasigsumut a-
tautsimititåinit, ECAFE-mit pissut,
Manilame atautsimikiarKuneKarsima-
ssut jutdle sujorrcutdlugo nåkutigdli-
nigssamut angnertumik pilerssårusior-
simåput, silamik nalunaerutit taimai-
ngajagtutdlo ikiortigalugit nunanik
kalerrisårissartugssat taimalo aserui-
nigssat migdlisarneKarsinåusavdlutik
imalunit akornuserneKarsinåusavdlu-
tik.
Asiame sarKumersitsinigssaK
silarssuaK tamåkerdlugo peKatauvfigineKartumik peraautaussu-
mik Asiame sarKumersitsinigssap tungavigå nunavingme tåssa-
ne aningaussarsiornikut ineriartorneK
kiagtup anoråsuarssue
Asiap sujuariartornigssaraluanut akornutaoKaut kiagtup anorå-
suarssue inuitdlo amerdliartorpatdlårnerat
Asiame silarssuarmiut saricumersit-
sinigssåt sujugdlex ukioK måna no-
vemberip 17-iåne Bangkok-ime ang-
marneKartugssaK piarérsautigineKar-
dlualerérsimavoK. Nålagauvfit peKati-
git Asiamut Kangianutdlo ungasing-
nerussumut aningaussarsiornikut a-
tautsimitartue, ECAFE, sariKumersit-
sinigssamut tamatumunga sulinialer-
simåput Asiame aningaussarsiornerup
agdliartornigssånut aningaussalissu-
tigssanutdlo nutånut kajumigsårutau-
ssugssamik. Thailand iluarsartussi-
ssuvok piarérsautinutdlo 21 miil. kr.
atorneKartugssatut ilimagalugit.
sancumersitsineK Asiame sarKumer-
sitsissarnerit angnerssarissugssauvåt
avdlaunerssarisavdlugulo, Kåumatdlo
rlivitsoK sivisussuseKartugssauvoK. ig-
dlutit angnerssåine 6000 kvadratmete-
rit migssait sanoimersitsinermut a-
torneKartugssåuput.
taimåitordle piarérsarnerme sarKu-
mersitsinigssaK kisiat pineKångilaK.
thailandimiut nålagkersuissue avKU-
siniortariaKaiput, bilinut uningatitsi-
vigssaliortariaKardlutik sarKumersit-
sivigssardlo elektricitetimik imermig-
dlo pilersortariaKardlugo. torKavig-
ssaK sujugdleK Kanigtukut Thailandip
ministerisa Kutdlersåta, Thanom Kit-
tikschora-p ilivå.
nautsorssutigineKarpoK peKatausso-
KarumårtOK Europame nunat amer-
dlanerssåinit, USA-mit Canadamitdlo,
Asiame nunanit ardlalingnit imaKalo
åma Amerikap KerKane nunanit Afri-
kamilo nunanit.
sarKumersitsinigssap takutipå Asiap
aningaussarsiornikut agdliartornigsså-
nut soKutigingningneK angnerulersi-
massoK, tamåna pingårtumik 1965-ime
ersserdlune, taimane aulajangerne-
Karmat asiamiut ineriartomigssanut
aningausserivigssarssuarmik pilersit-
sinigssaK. aningausseriviup Manila-
mitugssap autdlarKausiutitut aningau-
ssautigssai 1 milliard dollarsiusåput.
aningausserivigssarssuK ukiaro aut-
dlarttsagunarpoK nunat 15 ilencorer-
Kussanut isumaKatauvdlutik atsior-
nigssåt ilimagineKarmat.
Mac Baren
De 3 mest solgte Mac Baren tobakker
ssuissoralugo mumisitsineK ajugauni-
ngortingmago, mianerssorKuneKartar-
dlutigdlo „kommunismip pisup“ usser-
nartuinut ajorssarKunagit — sordlo
kineserit påsingningnerat maligdlugo
Sovj etunionime „ avdlångortitsiniar-
torssuit" iliorsimassut — Kagdlikutdlo
ajungitsutinik kigsauteKarneK pingår-
nerutitdlugo.
avdlångornerssup sujunertarissavia
puigorneKåsångilaK, kommunisme
inuvdluåinarumatungortitsisångilaK.
imåingilardle — taima navsuiameKar-
tai-poK — kineserit KaKUgorssuarmut-
dlunit sipårniartuardlutik inusassut
åmalo timikut tarnikutdlo misiligau-
nermik avdlångornerssup pissortaisa
atugåinik atuissariaKåsassut.
— ilait isumaKartarput pingerna-
vérsårdluta inunermut isersimassugut,
tamånale encungilaK, taima OKarpoK
partit sujulerssuissuisa nuimassut ilåt,
inuit nålagkersuinermut tungassutigut
perorsarneKarnigssåt pingårtitorujug-
ssuvarput, Kularutigingitdluinarpar-
putdle inuniarnerme atugarigsårneru-
lernerup nagsatarissariaKångikå kom-
munistit avdlångorartitsissungornig-
ssåt avdlångornerssuvdlo inemeKar-
nigsså soraerutdlugo. .avdlångorner-
ssuaK ingerdlatarput nanginarniar-
parput, taimåitumigdlo inusugtut pe-
rorsarpavut sulinerput nangerxuv-
dlugo.
ukiune kingugdliunerussune Kina-
me tikerårsimassup nuna Kimåtarpå
misigalune 1930-ikune „ingerdlaorner-
mit sivisoKissumit" issertuardlune pe-
riauseKarneK — taimane kommunistit
issertuardlutik sorssugtartue Mao
Tse-Tung sujulerssortigalugo någdlio-
Kalutik atugardlioKalutigdlo nuname
nugtaKåtårmata — Kiname sule ator-
neKartuartoK.
tmialåt minutimuf xalagtartut
igfiat
ivtt xernertut
navgutérxaf
xapussiårxat
MINUT-ØLLEBRØD
Rugbrød
RUGBRØD
SKIBSBRØD
SKIBSKIKS
VI TAGER NU DERES
GAMLE UR I BYTTE
Schw.-uret. TEMPUS-kva-
litet (kr. 85,00) 4- Deres
gamle ur — kr. 15,00= .... kr. 70,00
Olympiade-uret (trækker
selv op) (kr. 145,00) -4- De-
res gamle ur kr. 18,00= .. „ 127,00
Kalender-automatic — 25
stene (kr. 145,00) -> Deres
gamle ur — kr. 20,00= .. „ 125,00
14 karat massivt dame-
armb.-ur (kr. 150,00) -4-
Deres gamle ur — kr.
18,00= ............... „ 132,00
Et godt tilbud — Send os Deres
gamle ur Sæt X ved det ønskede og
vedlæg annoncen Husk eget navn
og adresse
Axel Hansen
Vigerslev Alle 7, Valby København
27