Atuagagdliutit - 17.02.1966, Síða 28

kisorfuf ilait leopardit ardlarissait gepardenik Kavdlunåfut taineKartarfut (sungiusardlugit aufdlainiartarfut
Kingmerissartagaif nunane kiagtune) nujuartaf mardluk forratdlaKalugif åssilineicarsimassut Kenyame, Afri-
kap kangia'fungånitume.
piniartunivne pisimassumernit
piniartusimanera OKalugtuarilår-
niarpara ilåinakugaluartumik. 17-inik
ukioKardlunga Kaj artårp unga, erni-
nardlo sungiutdlugo puissiniartaler-
dlungalo.
puissiniartitdlune Håne navianar-
torsiomartarpoK, sordlo puisse aju-
ipagtcac tigugåine kalitivfigalugo ipe-
rartutsiaråine kisiat tunutdlugo ki-
nguvdlune. puisse sapingisamik tale-
ruagut tiguminiartariaKartarpoK, tai-
mailiungikåine pissarinigsså Kular-
nartarmat.
ilåniåsit kujåmut umiartordluta aut-
dlarpugut. K’omumititdluta Kamav-
dlunga autdlarpunga. taimaitdlune
atarik pueKaoK. omeriaravko amer-
dlasorpara. arKaraluåinaK puissoK or-
neriaravko nauligpara, isugdluleKåra
isåningårtitdlugo alertåle kigtorarmat
puissitarssua omeriardlugo tiguinaKå-
ra. kalititdlunga tåunaxa autdlartipu-
nga, serKorssue xangame Kapunguar-
sse! taimaitdlune nåpartitilitdlarmat
nungutdlarnavériaitiga tigunasuariar-
dlugo niaKorssuagut tåiuia avårtaler-
para. taimaitdlune uneKacæ, toKuv-
dlune.
tauva Sånerumut pulavugut ena-
lungniardluta, eKalungnigdle susså-
ngajagdluta avangnamut uterpugut.
utersimalerdluta Kamavdlunga Kema-
luårssuaK autdlaigavko ornigdlugo ti-
guvdlugulo narKigpoK sujugdlermer-
tutdlo ilivdlune autdlarterdlune. av-
dlatut ajornaKingmat tiguminaKåra.
tåussumale sujuliminit sivikinerussu-
mik ingerdlåpånga.
tikerKåmit nalåne ilåne kujåmut
Kamavdlunga autdlarpunga. Manitsup
sancånut avalagdlungalo agdlagtoK
puingmat Kamajartorpara. nungångit-
sok amerdlasoraluardlugo umassorpa-
ra. arxardlune puerKingmat orneriar-
dlugo tiguinaKåra. tigugivnilo autdla-
rupånga, nangiarnerme ajorama. nia-
Kua nuissordlo åsit nungutdlarnavér-
Kutivnik avårtartarpara, pikigpatdlå-
leKingmatdle iginardlugo. ancaraluar-
dlune erninaK puerKingmat tigoritig-
kavko kingumut pikigpatdlåleKingmat
igerKinarpara. pingajugssånik tiguv-
dlugo kisamiuna toKutdlariga.
Penneven søges
Jeg er en dansk pige på 16 år. Jeg
vil gerne skrive sammen med nogle
grønlandske piger på min egen alder.
Mine interesser er popmusik og sport.
Adresse: Inga Sandholdholm,
Søvejen 4, Lemvig.
upemåt ilåne majime piliniardluta
Ikerasårssungmitdluta Kamavdlunga
autdlarpunga. åtarik amerdlasordlugo
puingmat nauligpara. naulisimaniar-
dlugo iKåinama saniatigut pueriatår-
poK tåssalo portara kivdlugo ivsugtu-
tilerdlugo. kingungerssålerama tåuna-
Ka pateKåtalerpunga. sumut-una tå-
ssa iluarneruniåsava? talerpiup tu-
ngånut pauseriarama pitsauvatdla-
KaoK. ilånile kinguleraluartaxama xa-
jaxatiga igdlorigaluara åtåmik aut-
dlaissaminik malerssugalik nipivfigi-
ssalerpara. tusåsimavdlunga maler-
ssugkane tunuinardlugo tamaviat or-
nilerpånga. tikiukame asuna oxar-
mioK: kivilersorigaluarpagit. kingora
xangåtardlune sujora Karssutarame.
naulisimassarssuara sujumut aut-
dlarpoK, ingerdlangåtsiariardlunilo
åmuinårdlune. tåunaita puitsilerpar-
put. puinex aj ormat Kajagssuardlunga
amualerpara. nuilersoK åmut alåka-
ravko takuvara toKusimåtdlartoK —
åliuna tåssa’tauvaungmat sukasimå-
KissoK!
ilåne majime tikerKåmit nalåne Ka-
mavdluta autdlakåvugut K’exertar-
ssup timgånut. Kåmavivtine puissit
puitdlagtårtorssuit periaissalerpugut,
pissajcartalerdluta. taimanikut sila
upernårpalåKaoK. uvanga natsernik
mardlorårama tunungmukardlunga
nåpipara piniartoKatiga åtåmik pissa-
atarsimavdlune tunungmukartOK. nu-
namut usitdleriartoravta tulagdlutalo
ingmikordluta usitdlerpugut. atautsi-
kut avalagkavta aitsåt avangnamut
autdlaraluardluta åipara sapilerdlime
uninarmat, kingorKajålersordlo påsi-
gavko agssuagut uteriardlunga xajag-
ssuaKalunga tikiserpara, mianerssu-
ngikaluaruma ama uvanga kingusaga-
ma natsernik mardlungnik usiaKara-
ma. Kimutdlugulo årime kinguvoK.
kaujatdlagfigalugo ornigdlugo pautika
Kajåta Kåvanut sånerutsiutdlugitdlo
pautika tiguvai. timå nuilermat tiguv-
dluariardlugo makitipara. Kangame
erKigsiatdlangnånguarsse!
kinguvfiata tunuanut kangerdlu-
nguamut pulåmagpugut tåssane usit-
dlerjdsagavta. åiparma åtårtane su-
nauvfa putdlaemago usitdliusimagå.
avalarxigdlunga xåinama atortue ai-
våka, avatara, asatdluka tålutaralo
katagkaluaravkit. isersamånguartoK
angerdlarpugut ajoratalo tikitdluar-
dluta.
piniariartarfivtinut Ikerasangmut i-
låne piniariarpugut decembere xåu-
mataugå, uvanga putdlativnik taku-
niaiutigalunga. uvdlåt ardlåne Kåu-
malersoK autdlarpunga ornitag-
ssara ungasiartukasiussoK tårsissox
aitsåt uterdlunga tikitugssauvdlunga.
piniartarfingmit ornitavnukarångama
unukut arfineK-mardluk encåne uter-
dlunga tikivfingnåKarama taimanile
tikinginama piniartoKativta angaju-
malo takuniarsimavånga. taimaniuna
sigssaK sinertitdlugo Kaj ara aligkame
ikikut ikårneK sapilerdlimga. takuni-
arsimångikaluarpånga Kiusimassunga
axaguane aitsåt nanisimåsagaluarpå-
nga.
taimane ujaragssup atånititdlunga
ativnut penpatdlangmata aterKorpalu-
lermångalo sordlo pisångitsunga. imi-
ngatsiarKårdlunga åmukarpunga. sor-
dlo tåssa putumassunga, sanimiikåta-
rångama. takuniaissut tikipåka xaja-
ra simigsoråt. ineriarmat angerdlamut
tamavikasiat. piniariartarfivtinut a-
pukavta ila nuåneKaoic. asago xaung-
mat ilavta Kaj ara merssorpåt.
ilåne imaligsioKalunga Kajartupilor-
taraluarpunga, sordlo kisimitdlunga
kitivtine ikardlugssuit tunungmut
xaertartorssuit, Kapugtuinarssuit, tu-
lariarfigssåungitsut takuvdlugit sapi-
unaraluaKaoK. agssumut sågkaluarpu-
nga, anorile saperavko ikardluit xaer-
tarnerssue avKutiginiåinalerpåka, sor-
nguname pårssissuvnut Kutsingner-
mitumut sule angnerussumik pårer-
Kuvunga, ajomangalo aputdluarpu-
nga.
Jonathan Rasmussen,
Arsuk.
auvarnilerssårut
17. august K’ornumit autdlaravta
Taserssuarmut KaKiartordluta unuler-
sok Kugssup akuanut pivugut. axa-
guane uvdlåkut autdlarxigpugut. atilo
angålo ilagåka. nuånexaoK. titorta-
xaunga.
K’amanerme pårdlerne unigpugut.
sujugdlermik angå pissaKarpox. axa-
guane perdlugpoK, åma aKaguane. ki-
same timånut autdlaxaugut. uvdlox a-
tausex ingerdlagavta auvarfigssavti-
nut pivugut. unulersoK auvarpugut. u-
vanga atilo kujåmut autdlarpugut. ku-
jåmut ingerdlåginardluta até pissaicar-
poK. ingerdlarKilåginardluta até ki-
nguariaraluarpoK ateralåkasivtine
tugtuararssuax!
Korortuarax uvavnut tuniupå. umi-
utilåginardlugo igssukavko xangale
Kungaserorérpara. taimågdlåt upika-
me, tåssalo pernardlunga. tauva ko-
rortuaralerdlunga ornigpara, nuånå-
Kalunga. atip orningmanga pilagkav-
tigo uvanga pissavnik nangmagdlunga
angerdlarpugut, tikitdlutalo. åma a-
ngå tikipoK.
tauva K’ornumut angerdlarpugut
tugtut 11 pissaralugit. nuåneKaoK!
Jakob Pavia Nielsen,
K’ornoK — 9 år.
MERARTAVTINUT
nunap timåliartarnerit
mut pigama kissartuliorKårdlunga
ilungmukåinardlunga takanångåluler-
sok Narssårssuk Kångilerdlugulo kitå
isserisseriartortoK nalungerérdlugo
nalunagulo niggersorssuéngulersoK,
niggiliutorpunga. kingumut Kiviarsd-
magaluaruma takusimåsagaluarpara
anorerssup persorivdlune maligkånga.
tåunaxauna avangnavne iseriaussar-
ssuaK sukaKalime åungartikiartorpoK.
avalangårdlungalo kingumut xivia-
riatdlarama kingunera imax KaKortui-
nångordlune aggersuatårtoK, tåssalo
uterneK ajornarserérsoK.
avdlatut ajornartumik OKumigågi-
naleKaunga tagpavunga Augpalårtup
tungåinånut. iputika sangunavérxu-
siutinardlugit ingerdlavunga agsut
sukalissårdlunga. tupingnaKaoK mag-
dlit angissusé! sordlo ingmaralånguaK
Augpalårtup orKua patdligkiartorpa-
ra. ikerane meriånguleraluarpunga,
tåssale uvånermit. erninardle nugger-
simaneK uiarsårpara orKuitdlungalo
umiaussårarssup nåmagerKåinagånut.
ulimukarmat umiaussårara nåkutiger-
Kigsårpara. sule anordleKissoK kuja-
tinguavne kangerdlunguaK misigsso-
réravko atorssarulersoK aitsåt umiau-
ssårara uiåupara sinigdluaKalungalo
silåinarme.
aKaguane atorssaroriartuåK ilung-
mut Kugssuarmut majorpunga, tupe-
Karfiatalo akinguanut tulåinariardlu-
nga såkuka OKumersårånguit (ilorKa-
ssut) nylonilo isagkat 30 migssingat
nagsåinardlugit Kugssuartarpiånut
autdlarama taimanikut kukitdlisima-
Kigå tåunaKa tasingortane natdlug-
tuatsiångorpunga. ila nuånissusia! si-
visungitsumik arfineK-mardlorårpu-
nga. nåtitdlugit ila pikarigtåssusé.
åmaukua exalugkat nåtitaraluarika,
périarångamik isigkama kigdlinganit
silåinåkut avåmut tingissaramik Kuia-
nartaKaut.
Kasuersilårnivne eKaluliorpunga,
piaréramalo kigdligtarfianut misiliar-
torama nåkåssup Kapungnerinånut:
Kangale nåterérpoK, KivdlarigsoK, ku-
ssanavigsoK. KaKikavko isigkama kig-
dlingane pérsivdlugo åma avalaivara,
pikaringnermit tiguvdluarneK sapile-
ravko. utimut natdlulårsinardlunga
katitdlugit ancanigdlit pissarinardlu-
git angerdlariartuinarpunga. uvalimut
aniniåinardlunga unukut NiaKomar-
ssuarmut uninarpunga. sigssame
KaersortarssuaK iluagtitdlugo umiau-
ssårarssuaK amoråinavigdlugo pitug-
fiata sanianut inåinarpunga.
axaguane silåmut. Nugårssungmut
ptnarama takanångarussålerérmat,
axaguanilo aitsåt K’ornumut aput-
dluarpunga.
Sigvard Lynge,
K’ornoK.
ukiunera
ukiume Anårssugssuit sarKåne auli-
sarångavta Kamutaussanut aulisauti-
vut ilivdlugit ilånikutdlo Kimugsimik
ugkanik pissaKartarpugut. suerukå-
ngat avdlamut aulisariartaipugut ag-
sut nuånertarpoK, uvanga mardlung-
nik KingmeKartarpunga.
taimaitdluta nukaralo aulisaraluar-
sinardluta Tulugartalingmut Kingmi-
vut unigteriardlugit axigssiliardluta
autdlarpugut. ingerdlaniardluta aKig-
ssit takuvavut serKoraluaravkit unior-
påka. tingingmata uingiartardlugit
mitipavut. ornigkavtigit tikingajaler-
dlugit serKorpåka, atauseK autdlaiv-
dlugo. kisiåne tingingmata åma taku-
saraluarpavut, takorxingilagutdle.
tauva angerdlarpugut, tikikavtalo
aicigssertara anånama upå.
ukiukut avdlanigtaoK pissaKartar-
punga. upernalermat Kilalugamiat
autdlarput. uvanga nerdlemut serKor-
taraluarama sussårpunga. Kilalugar-
niat tikiput pissaKarsimavdlutik. ag-
sut måtagtorpugut.
Hans Rafael sen, 12 år,
AkunåK pr. Egedesminde.
(nr.-mit kingugdlermit nangitan)
tupeK tikikavko imertarKåriardlu-
nga iserama ikumassartoK kukutdlu-
go tiliorasualerpunga atissåkalo pivig-
dlugit panertunik atissalersorasuar-
dlimga. agsut pitsaujatdlagpoK, ki-
ssårKingmigdlo titukasitdlarama u-
nagtukasingorpunga. tupinguarput ki-
ssalerame ailarssuarmik tåkuvigssau-
jungnaerpoK. KujanaKaordle ilåka er-
ninaK tikingmata. erninaK silåmut
autdlaravta K’exertap tunuanut pina-
riardluta aKago-xaungmat autdlar-
Kigkavta uvalikut K’ornumut aput-
dluarpugut.
ilåne perKigsarérnerma kinguneru-
jugssuatigut julip Kerxata migssåne
umiaussårarssuarmik avangnamut
autdlakaseKaunga, sila årdlerinånge-
riarmat Kugssuarmut natdlukiardlu-
nga eicalungnut. taKuagssarserérama
tuaviomanga pikivunga. åsit kisimi-
vigdlunga autdlardlunga. Nugårssung-
nisarnarniarneK
aussaK aulisariardluta autdlarpugut.
ingerdlagavta K’ioKiarssup encåne ni-
sa takugavtigo malerssulerparput, så-
rugdleKångingmat. tunungmukarmat
K’agssit erKåne malerssoraluaravtigo
tåmaigavtigo aulisarKilerpugut. åma
soKångingmat angerdlarpugut. tikiler-
dluta takulerpavut niuvertarfiup atå-
ne nisarnamik pilagtut.
sårugdligtamininguavut aulisagke-
riviliauteriardlugit kimukarpugut a-
ngerdlardluta. nereriardluta autdlar-
pugut nisarnarniardluta. Isuata erxå-
tigulerdluta „Baumaim" sanerxukav-
tigo inugtai oKarput nisarnat nungu-
tut. taimåitoK avangnamut takuniai-
vugut. Ikerasåkoriardluta Gmånap
tungånut ingerdlalåriardluta avang-
namut ingerdlarKigpugut. ingerdlav-
dluta takulerpavut avangnavtine pu-
jortulérarpåluit nisarnalerissut. or-
nigdlugit tikileriatdlaravtigik nisar-
narpålungnik malerssugagdlit. maler-
ssueKataulerpugut. arsungmiut pujor-
tulérait mardluk peKataussut tamar-
mik pissaKarput, åma narssalingmio-
Kativut pissaKarput. uvagut sule pi-
ssaKarata tårsilermat tJmånap kangia-
tungånut unuivfigssarsiorpugut.
unueréravta uvdlåkut nunarwativut
avdlat tikiutut nisarnanik takuniaer-
Kigtut tåkungmata avangnamut aut-
dlarpugut, pujortorssuaK. Igaussap er-
Kåtigordluta takuniaigaluaravta taku-
ssaKånginavta angerdlarpugut. tiki-
lerdluta pujortulérKat avdlat mardluk
autdlartut nåpipavut. tåuko OKautigåt
Igaussap tunuane nisarnaKartoK tu-
sarsimavdlugo. uvagut angerdlåinar-
pugut. tikileriatdlaravta „Helga Ro-
sing" nisarnanik arKaneK-mardlorår-
simassoK.
aKaguane autdlandgpugut. Kanger-
dlugssuarmut pivdluta „Rosing" nå-
piparput nisarnanik malers suissoK.
malerssugai avingmata ardlait uvagut
malerssulerpavut. malerssuigaluaravta
peicutigssaerukavta angerdlarpugut.
peKutigssarseriardluta autdlaridgpu-
gut. Ikerasangme malerssuilerpugut,
mikissunguardlo pissarinardlugo tår-
silermat angerdlarpugut, angerdlar-
nivtine pissarput pingasuvdluta pilag-
parput atåta aKungmat.
Niels Lorentzen, 11 år,
Narssalik.
FERD’NAND
<S)
Fælles front
(s
tamåkiutevAsigol