Atuagagdliutit - 15.04.1966, Side 20

landsrådep OKatdlinerata nalåne
KGH-p nioricutigssanik ardlaling-
nik kisermåussaKartitaunerata ato-
rungnaersitaunigssåta kinguartineKar-
nigssånik landsrådip aulajangernera
alianardluinarpoK. OKatdlisigineKar-
tumut agtumåssuteKartuinarnut (niu-
vernermik ingerdlataKartunut KGH-
mutdlo) aulajangineK soKutiginaute-
Kångingmat suniutaussutdle kalåtdli-
nut tamardluinarnut agtumåssuteKar-
mata matumuna oKåtåsavara OKatdli-
nerup imarisså tamarmiussoK KanoK
naleKarnersoK takutiniardlugo.
ukiut ingerdlanerine pisimassut:
kisermåussivdlune niuvertarnerit
Kalåtdlit-nunåne takornartåungit-
dluinarput. OKauseK monopol græke-
rit OKauseråt isumaKartoK „kisermåu-
ssineK“ månilo atorneKarnermine isu-
magå KGH kisimitdlune sordlo uku-
ninga entussisinaussoK: sukulåtinit
niorKutigssianik, tupanik, imianik vi-
ninik il. il. tamatuma saniatigut ki-
sermåussinine KGH-p iluanutigåtaoK
nangmineK aulajangertaramiuk pisi-
ssartut niorKutigssanik KanoK agtigi-
ssunik akilissåsanersut, akigititau-
ssutdlo ingassåussaorujugssuaKaut. ta-
måna kingusingnerussukut uterfigiu-
mårparput.
ineriartorsimanerdle uterfigeriarti-
go: inutigssarsiutinik ingerdlatsinerup
naKisimaneKångitsumik ingerdlåneKa-
lernerata kingunitsiångua (Grøn-
landskommissionip sulinerata kingor-
na 1940-t nålerneråne) KGH-p KUt-
dlersaisa imiat, vinii, imigagssat ki-
migtut sikarititdlo kisermåussivdlune
niuvernikut niorKutigititenrilerpait.
tamatumunga pissutaunerugunarpoK
imigagssat aulakornartortagdlit tai-
manikut kigdlilersugkamik tuninia-
gaungmata, imigagssarsinigssamut ag-
dlagartat atuagånguit tusåmanardlu-
artut atordlugit aitsåt pisiarineKarsi-
nauvdlutik, amalo sikaritit kiap enui-
ssarigai agdlagartanik ingmikut ili-
sarnauteKångingmata taimalo tunini-
arnitagssatut issertortukut erKuneKar-
sinaungmata.
kisermåussivdlune niuverneK tamå-
na sukangångeKissumik ingerdlåne-
KarpoK taimanikut KGH-p direktør-
ianit A. W. Nielsenimit ajoraluaKissu-
mik sivikigpatdlåmik KGH-me ator-
feKartumit. nangminerssordlutik niu-
vernermik ingerdlatagdlit angnertu-
mik pisinautineKarput kisermåussiv-
dlune ersuneKartartunik niorKutig-
ssanik nangminérdlutik pisiortornig-
ssamut, KGH-vdlo Kutdlersatigut
ingerdlåneKarnera niuvernikut issiga-
lugo pitsaviuvoK suniuteKardluardlu-
nilo. direktør A. W. Nielsen KGH-me
Kutdlersauginarsimagaluarpat uvdlu-
mikut aj ornartorsiuteKarsimanaviaru-
nångikaluarpoK.
1957-ime igdloKarfingne niuverne-
rup ilarujugssua nangminerssortunit
ingerdlåneKalersimavoK, tamåna a-
merdlanerssavtinut tåssauvdlune ine-
riartorneK nuånårutigissariaKartoK.
akerdlianigdle KGH nutåmik Kutdler-
sartårsimavoK sujuliminut pikoreKi-
ssumut nagdlersuneKarsinåungitsutut
kingoma påsinarsissumik. tamåna i-
masa tupingnångilaK, angume A. W.
Nielsenitut niuvernikut inugtutdlo
taimak pigingnauneKartigissoK taorse-
ruminåisaKaoK.
landsrådip 1957-ime atautsiminera-
ne KGH-p sujunersutigå kisermåu-
ssivdlune niorKutigssanik entussisi-
nautitaunine angnertunerulersitaor-
Kuvdlugo tamatumungalo peKatigitit-
dlugo niorKutigssat ilaisa aké Kutdla-
rumavdlugit. naitsumik oKautigalugo:
pisissartut angnerussumik akilissaliså-
put! oKatdlineK tamarme maorKassu-
mik ingerdlåneKarpoK, uvdlutdle
ingerdlaneråne avåmut tutsiutoKa-
ngåtsiarpoK, amalo landsrådip OKalo-
Katigissutaine ilångussatut Kuperner-
ne mardlugsungne oKatdlisigineKar-
tOK erKartorneKardlune (ilångussaK
34, kalåtdlisuane Klip. 428—30). ilå-
ngussaK tåuna måna Kalåtdlit-nunå-
ta ministeriaKarfiane kontorchefiu-
ssumit Hans Lassenimit måna amt-
mandiussumit P. H. Lundsteenimit
ikiorneKardlune agdlagausimassoK ta-
manut tusagagssatut agdlagkatut tor-
ratdlatarujugssuartut OKautigineKar-
sinauvoK. taimaingmat soKutigissa-
Kartut inersukumavåka atuagkanik
atorniartarfingme agdlautigissaK atu-
åsagåt.
ardlalingnik OKatdliserujugssuartar-
nerup kingorna OKatdlineritdlo nalå-
ne KGH-mit sujorasårissarnerup ki-
ngorna landsrådip akuerssissutigai
kisermåussivdlune niuvemerme nior-
KutigineKartartut ilaneKautigssait, i-
iaussortat mardlugsuit akerdliuga-
iuarput (Klaus Lynge åma Erling
Høegh) atauserdlo (Carl Egede) taise-
Kataunane.
landsrådile aulajangernermine ar-
dlalingnik piumassaKarpoK, sordlo i-
låtigut OKautigineKarpoK „niorKutig-
ssat sujuline erKartorneKartut erKu-
neKartarnerånut handelip kisermåu-
ssissunigssånut isumaKataunine lands
rådip sukutdlunit utertisinauvdlugo
pigssamårutigigå“.
tåssa imåipoK: ukiut Kulingajait
matuma sujornagut landsråde nangå-
galuardlune akuerssivoK niorKutigssat
Kanganit amerdlanerussut kisermåu-
ALISTAIR MACLEAN
Romaner 1—8.
Få nulevende forfattere mestrer
spændingsromanens kunst med så
forbløffende opfindsomhed og va-
riationsevne som MacLean. Få bø-
ger vil stjæle Deres nattesøvn som
de otte i denne serie:
1. Drama på Indlandsisen.
2. Møde i rum Sø.
3. Navarones Kanoner.
4. „H. M. S. Ulysses".
5. Frygten er mit Våben.
6. Sidste Skib fra Singapore.
7. SOS Nordpolen.
8. Den onde Grænse.
Undertegnede, der er fyldt 21 år,
bestiller MacLean-serien, 1—8.
Indb. i ægte helfablea.
□ Kr. 248,-. Kontant -i- 5 pct.
□ Bogkonto. Udb. 28,-, mdl. 20,-.
Chr. Winther:
Mænd i is og øde. Kr. 50,50 indb.
□ Danske ekspeditioner til Grøn-
land i vort århundrede. Stort for-
mat. Rigt illustreret. 167 sider.
(Sæt X)
Navn:
Adresse:
By:
Indsend annoncen til:
CHRISTIAN EGERTSEN
Postboks 96 . Godthåb
ssinikut erKuneKartalernigssånut, tai-
mailiornikut KGH Kångerniunerme
angumangneK sapingajagtOK iluaKU-
serneKarsinauniåsangmat. nauk inu-
tigssarsiornermik naKisimaneKångit-
sumik ineriartorneK angnertusiartora-
luartoK naugdlo G-60 nunaKarfit
mingnerussut avingarusimanerussut-
dlo niorKutigssalersorneKarnerine
nåmaginartumik ingerdlatsinigssaK
pivdlugo tapIssuteKartarnigssamik er-
sserKigsumik maligagssiuisimagaluar-
tOK landsråde atautsimitarnermine
mana naggatarneKartume isumaKati-
gingneK saperpoK kisermåussivdlune
ingerdlatsinerit pisissartunut akornu-
tauginartut atorungnaersitaunigsså-
nik.
landsrådip isumånut pissutaussoK
ersserKialugpoK: landsråde eKungav-
dluinartumik KGH-mit Nungmilo
landshøvdingeKarfingmit påsissutig-
ssanik ilisimatineKarpoK. ilaussortat
ilåt atauserdlunit niuvernermut tu-
ngassunik ilisimassaKångingmat aula-
jangerneK tupigissagssåungilaK, nauk
alianaraluartOK eKungåssut kukune-
ritdlo sarKumingingmata.
KGH-p pissutiginiagå — matuma
sujornagut oKausinåmut „KGH ivdlit
pivdlutit atavoK“mut akerdliussumik
— tåssatuauvoK erKoriarneKarsi-
mangmat niorKutigssat kisermåussiv-
dlune erKuneKartarnerat atorungnae-
raluarpat akitsutaisa landskassemut
pissugssat piniartarnerat KanoK agti-
gissumik aningaussartutaujumårtoK.
KGH-p „ugpernarsarniarpå“ nior-
Kutigssanik kisermåussivdlune erKU-
ssissarnine atorungnåisagaluarpat a-
kitsutit pigssarsiariniarneKartarneri-
ne aningaussartutit amerdleriarujug-
ssuarumartut. OKautigineKarpoK ani-
ngaussanit amerdlångitsukutånit akit-
sutit pigssarsiariniartarnerat 4—5
procentimik akeKarpat tauva ani-
ngaussat Kuleriåumik amerdlaneru-
ssut akitsutitaisa piniartarnerat åma
4—5 procentimik akeKåsassoK. ajora-
luartumik KGH ingassåussivdluinar-
poK KanoK pisinauvdluartiginine „ug-
pernarsiniartitdlugo" nalunaerame a-
kitsutit landskassip pissagssaisa 8
miil. kr. pigssarsiariniarnerine ani-
ngaussartutigssat 400.000 krngajåusa-
ssut. ingassagtajårinerup ilagå 400.000
kr. oKautigineKartut atordlugit ag-
dlagfingme sulissut akitsutinik ta-
marmiussunik tigusiniarnigssamut
pissariaKartut Københavnime Nung-
milo pilersineKardluarsinaungmata,
tåssa KGH-p ukiune aggersune nior-
Kutigssanik akitsusertarissanik erKii-
tarumågagssainik åmalo nangminer-
ssortut tamarmiussut erKutagssåinik
isumagingnigtugssat. tamåna lands-
rådimut ilaussortat niuvernerup
ingerdlåneKartarneranik ilisimassaKå-
ngitsut påsisinaussariaKaraluarpåt på-
sissariaKarsimagaluardlugulOnit.
KGH-p pissutigisså iluardluångig-
pat (kukussugpat) (kukussuvordlume
nautsorssuinerme tamane najorKuta-
rineKarsimangmata erKoriainerinait
nalornissornartunik angnertOKissunik
ilagdlit) tauva pissutsit sule sungine-
rulerput takugåine inuiait aningau-
ssarsiornikut ingerdlatsissarnerat piv-
dlugo Nungme landshøvdingeKarfing-
me påsisimassagdlit tamatumunga Ka-
noK issigingnigtut.
cand. polit’it mardluk Nungme na-
jugagdlit „notat“imik taineKartumik
erKartorneKartoK pivdlugo isurna-
mingnik landsrådimut ilaussortanut
sarKumiussaKarsimåput. pasinardlui-
narpoK suliaK nangminerssutaungår-
simångitsoK, Københavnimit perKU-
ssutit maligdlugit agdlangneKarsima-
gunardlune, Nungme suliaKartugssa-
nut OKartoKarsimagunardlune: KGH
Kångerniunerme taimågdlåt ajugausi-
nauvoK kisermåussivdlune niorKutig-
ssanik erKUSsissarneK atåinartineKar-
pat. tamåna ugpernarsarsiuk, erKor-
tordle miserratiginiaKinasiuk pisi-
ssartutdlo akisunåreru j ugssuardlutik
akilissarnerat OKatdlinermut ilångu-
niaicinago.
landshøvdingeKarfiup „notat“ia mi-
kingitsumik nukigdlårtineKarpoK
inungnit niuvernermut atuagåinarmi-
kut ingmånguåinaK ilisimassaKartu-
nit niuvemermigdlo moderniussumik
ingmårånguåinaK ilisimassaKartunit
suliarineKarsimagame.
aningaussarsiornikut ingerdlatsi-
nermik påsisimassagdlit taineKartut
mardluk ilisimasimagunångilåt nang-
minerssordlutik inutigssarsiornermik
ingerdlatagdlit kisermåussivdlune
niorKutigssanik erKussissarnerup tai-
maitikiartornigssånik sujunersuteKar-
nermingne pingårnerussutut isumåt
tåssåungingmat niorKutigssat atausiå-
kåt angnerussumik iluanårutigissar-
nigssåt. sujugdlerpåmingme kigsauti-
gårput nåmåinartumik iluanåruteKar-
tarnigssaK (månarnit mingnerussu-
mik), kigsautigårputdle niorKutigssat
amerdlanerussut akikinerussutdle tu-
nissarnigssåt! pisissartutdle Nungme
landshøvdingeKarfingmut suniuteKa-
ngångitdlat.
„notat" sisamanik-tatdlimanik ku-
pernilik tamåkerdlugo OKauseKarfige-
rusungnaraluaKissoK inigssaK pissu-
tigalugo ajornaKaoK. kukunerpagssua-
Karporme, kukunerit ilait ersserKi-
ngårmata sule påsineK saperpara
landsrådip ilaussortaisa akerdliungå-
ratik akuerlnarsinausimangmatigik.
taimåitumik inuit landshøvdingeKar-
fingme sulissut, silatut „nautsorssui-
nere" oKauseKarfiginardlåka. „ilångu-
ssame I“-ime imatut agdlagsimasso-
KarpoK:
ilångussaK I.
Nup igdlonarfiane imiamat pisiarine-
Kartarnerånut, kisermåussinermik år-
KigssussineK taimaitineudsagpat, ki-
ngunerisangatineKartut nautsorssor-
neKarnerat.
nautsorssugkanut måko tungavigi-
tineKarput:
1. akinik åssigigsitsineK åmalo nior-
Kutigssanik pilersuinerme nautsor-
ssutit amigartoruteKånginigssånut
pissugssåussuseK atatinarneKåsaoK,
KGH-vdlo imiårKamut puiaussa-
mut akigititå 1,67 kr.-uinåsaoK.
2. SHH-p nautsorssuinera maligdlugo
nalericutumik iluanåruteKardlune
Nup igdloKarfiane imiåraK 1,35 kr.-
lerdlugo pisiaritineKarsinåusaoK
3. niuvertut nangminerssortut KGH-p
akigititainit mingnerussunik ake-
Kartitsissugssåuput taimalo KGH-p
Nungme imiårKat tunissarissarta-
garaluane tamaisa ånåisavdlugit.
4. 1965-ime imiårKat Nungme tunine-
Kartartut puiaussat 2 millioniusimå-
put, tåukunångalo puiaussat 300,000
niuvertunit nangminerssortunit pi-
siarineKarsimavdlutik.
tungavigineKartut tåuko atåinå-
sagpata Nungme imatut pissoKar-
tugssauvoK:
(Nungme pisissartut imiårKanik
puiaussanik 2 millioninik pisissar-
simagaluartut akikitdlinerat ipissu-
tigalugo sordlo puiaussanik
2.225,000-nik pisissalersimåsåput).
1. landskassip isertitaisa amerdlissu-
tait kr. 0,35X225,000 imailisåput
79,000 kr. migssiliordlugit, kisiåne
mingnerulåsavdlutik tigusiniarner-
me akilerårutip angnerulernerati-
gut.
2. KGH ajunåruteKartugssångorpoK
0,32 kr.-mik (imiårKap akiata ator-
tussup åmalo akip SHH-p nautsor-
ssugåta akornåne åssigingissuseK)
gångerdlugo tunissaussartut puiau-
ssat 1,7 millioniussut ånaissat a-
merdlissutånik, tåssa 544,000 kr.
migss
3. Kalåtdlit-nunåt tamåkerdlugo pi-
sissartut ånaissat tåuko 544,000 kr.
migssait matuniartugssauvait nior-
Kutigssat avdlat akitsornerisigut.
4. niuvertut nangminerssortut — ani-
ngaussartutivingmik pissariaKar-
titsinerånit angnerussumik akeKar-
titsiniarunik — iluanårutait amer-
Dnbar
- system i Deres skønhe
Bliv smukkere med
DU BARRY, den dejlige
serie af cremer, skin-
tonics og modens nyeste
make-upl
pinernerulerumaguvit DUBARRY
atoruk, cremet pitsagssuit,
imerpalassoK amermut
saligut kmamutdlo pinersautit
pitsaunerpåt.
JEG ER OGSÅ
GÅET OVER
HI. PRINCE
uvangåtaoK
PRINCEtulezrpunga
Ja, rigtige cigaretrygere har valgt Prince, cigaretten med den fine,
afrundede blended-tobakssmag plus Whitronfilter, det snehvide fiberfilter,
der giver Dem den fulde tobakssmag og det lette træk .. . Filtercigaretten
med fuld tobakssmag.
ilumut, cigarettitordluartut Prince pujortagarilertarpåt mamardluarmat
Whitronimigdlo Kaugdloringmik pujua avKUsårtagakarmat tupasungnlngne-
ranut cigarettivdlo mitdluameranut akornutåungitsumik ... cigarette
filterilik tupasungnigdluartOK.
SKANDINAVISK TO BAKS KOM PAG NI
20