Atuagagdliutit - 10.11.1966, Side 5

assigingisitsincK
taimaititariaKarpOK
atuagkiortup, folketingimut ilaussortap Hans Jørgen Lem-
bournip tikuara nunavtine pigssaKarnikut sukasumik nikingå-
ssuteKariartornerup navianautå sujunersutigigålo akilerårtaler-
nigssaK eKungassumik ineriartorneK plngitsortiniardlugo
— nauk kalåtdlit Kanilårdlutigdlo nåmagigtartorujugssugaluartut, månalo
Kagdlikut erKigsisimassussåraluartut, taimåitoK Kamuna nåmagigtaitdliuteKar-
tarnerat susupaginarniåsaguvtigo, tamåna kinguneKarumårpoK kaldtdlit dan-
skinut akerdliulernigssånik, sordlume Savalingmiune taimatut pissoKarsima-
ssok, avisime „Berlingske Tidende“me taimatut agdlagpok atuagkiortoK, folke-
tingimut ilaussortar: Hans Jørgen Lembourn.
sordlo naluneicångitsoK Hans Jør-
gen Lembourn ukiaK måna nunavti-
nlpoK atuarfingnik inatsisigssamut
tungatitdlugo folketingip påsiniaisitai
avdlat ilagalugit. nangigpordlo:
— Danmark KaKutigoKissumik pe-
riarfigssaKalersimavoK avdlanit su-
j ugdlersau vdlune pilersitsinigssamut
inoKatigingnik kåtutunik inuiangnit
ma rdlungnit naggu veKatigingitsunit
pissunik. Danmarkip tamatumunåkut
ugpernarsarsinaulisagaluarpå nunasi-
amik inuinik mingnerutitsissarnerat
agssuarissagkane isumaminut nåper-
tutumik pissuseKarfigisinaunerine. i-
sumaKarpunga sule kalåtdlit akuer-
ssåråt taimatut misilineK soKutigiv-
dluinaråtdlo kalåtdlit Kavdlunåtdlo
Kalåtdlit-nunåne inoKatigiuinarnig-
ssåt. kalåtdlitdle taimatut isumaKar-
tuåinarsinåungitdlat naligissatut pi-
niångikuvtigik, påsingikuvtigulo ka-
låtdlit iliniarfigisinaugivut, sordlo
téuko uvagut iliniarfigisinaugåtigut.
Kavdlunåt sagdliutineKartut
Hans Jørgen Lembournip ersserslpå
Kalåtdlit-nunåne åssigingisitsineKar-
toK sumilo inungorsimaneK ajornar-
torsiutinik pilersitsisimassoK kalåtdlit
Kavdlunåtdlo akornåne pissutsinut a-
kornutaussunik. — måssa sume inu-
ngorsimanerup taimalo åssigingitsu-
mik akigssauteKarnerup atåinarnigsså
teknikimut aningaussarsiornermutdlo
tungassutigut igdlersutigssaKartiniar-
neKaraluartoK, taimåitoK taimaitine-
KartariaKarpoK misigissutsinut tunga-
ssut pissutigalugit, Lembourn agdlag-
poK nangigdlunilo: nåpertutingitdlui-
narpoK kalåleK iliniartitsissoK Dan-
markime seminariame atuarsimassoK
OKautsinigdlo mardlungnik pisinau-
nermigut Kavdlunåmit atorfigssaKar-
nerussoK, akigssarsianåsagpat Kav-
dlunåmit suleKåminit mingnerussu-
mik.
avdlåkutaoK åssigingisitsineK Lem-
bournip malugisimavå, sordlo inig-
ssiat avguåuneKartarnerata tungåti-
gut. tamåna pivdlugo agdlagpoK:
— Kalåtdlit-nunåne inigssat tungai-
sigut nålagauvfik kisime ingerdlåssi-
ssuvok, sanaortortitsivdlune inigssa-
nigdlo avguåussissardlune. nalunångi-
laK pissortat tamatuminga suliaKar-
tut nåpertuivdluartumik ingerdlatsi-
niaraluartut, igdluliornermile ani-
ngaussalersuineK privatimik ingerdlå-
neKångingmat, inoKartarpoK nåpertu-
ivdluångitsumik pineKarsorissunik.
kalåtdlit ilaisa OKalugtupånga Kav-
dlunåt kalåtdlinit suleKatimingnit pit-
saunerussunik inigssineKartartut, nauk
kalåtdlit Kavdlunåtut suleKatimigsut-
dle pikorigtigigaluartut. ilumut tai-
måitoKåsagpat tamåna såkortumik au-
lagsagsårineruvoK kalåtdlit Kavdlu-
nåtdlo akornåne pissutsinut iluaKU-
tåungitsoK.
— Kavdlunåt akigssarsiarKortune-
ruput inigigsårneruvdlutigdlo. tama-
tumunåkut inoKatigit akornåne pigig-
sårtunik pilersitsissoKarpoK, kalåtdlit
ikigtuminérarssuit kisimik peaatauv-
figisinaussånik, Lembourn ersserKig-
saivoK nangigdlunilo: aningaussalini-
kutdle ingerdlatsineK påsinerdlungne-
KartarpoK, imåisorinarmat aningau-
ssalineKartartoK kalåtdlit KaKiartor-
nigssåt isumaginerunago. ungatåle er-
Karsautigisagåine KularutigssåungilaK
Kalåtdlit-nunåta inuisalo nåmagtumik
pigssarsivigissugssaugait aningaussa-
lineK Kavdlunåtdlo suliniarnerat. si-
latusårnerusimåsagaluarpordle pior-
sainerup autdlartinerane avdlatut i-
ngerdlatsineKarsimassugpat erKarsau-
tigineKarsimagaluarpatdlo kukussu-
mik iliuseKarnikut inuiait akornåne
akerdliunermik pilersitsissoKartartoK
kingornamut puigorneKartugssåungit-
sumik.
akinik ingerdlatsipilorneK
Jørgen Lembournip agdlagkamine
taivå maskinat atordlugit niorKutig-
ssiornikut piorsainerujugssuaK nagsa-
taKarsimassoK akigssautitigut niki-
ngdssutinik angnertunik, kalåtdlit
Kavdlunåtdlo akornåne pinarane åma-
le kalåtdlit nangmingnen akornåne.
ersserKigsarpå akigssauterKortunik a-
kigssautikitsunigdlo pilersitsissoKara-
lugtualersoK tikuarpailo pigssaxarni-
arnikut nikingdssuteKarnerup navia-
nautai. ineriartorneK tamåna euunga-
ssok pingitsortiniardlugo sujunersuti-
gå Kalåtdlit-nunåne akilerårtalernig-
ssaK. agdlagpordlo: Danmarkime aki-
lerårtarnerup akigssautitigut naligig-
sitsiniarnera piviussumik sujunerta-
Kdsagpat — anersalume taimåikalud-
ngila? — tauva piårnerpåmik angu-
niartariaKarparput Kalåtdlit-nunåni-
saoK akilerårtalemigssaK.
— åmåtaordle aulisagkanik sava-
nigdlo tunissat aké nålagauvfingmit
aulajangerneKartartut kalåtdlinit nu-
ånårutigineKångeKaut, Lembourn er-
ssencigsaivoK. såkortumik periause-
Kardlune tunissat akinik aulajangi-
ssarnikut aulisartut piniartutdlo na-
KisimaniarneKartutut iput. taimatut
tunissat akinik aulajangissarneK ku-
larnångitsumik igdlersutigssaKaralu-
arpoK ingerdlatsinerme amigartorute-
KarpatdlånginigssaK isumagalugo, pi-
ssariaKarnerpale Kavdlunåt kalåtdli-
nut tåkordliuniarnigssåt ingassagtu-
mik nunap pinik pingårtitsissutut?
Lembourn aperivoK.
— silatusårnerungilartaoK danskit
nålagauvfiata Kalåtdlit-nunåta inui-
nik eKiterisitsiniardlune noncåissute-
Karnera. teknikimut aningaussarsior-
nermutdlo tungassut pissutiginiardlu-
git atautsimut eKiterniarneKarput a-
tuarfit, sulivfigssuit igdlut nålagker-
suinikutdlo ingerdlatsineK, taimailior-
toKardlune Kitåne igdloKarfingne ar-
dlaKångitsuinarne. pissutigitiniarne-
KartoK tåssa sut tamarmik suniute-
Karnerussumik ingerdlatineKamigssåt.
inunermiliuna pingårnerungitsut ani-
ngaussatigut avdlåkutdlo suniuteKar-
nerussumik ingerdlatsinigssaK, kalåt-
dlitdlo iluaKutigåt suniuteKarnerussu-
mik ingerdlatsinigssaK sagdliutinago
inunerup nuånersumik atornigsså pi-
ngårtinerugamiko. kalåtdlime inune-
rup KanoK atornigssånik uvavtinit
Kavdlunånit påsisimassaKarneruput.
kalatdlisut atualerdlanutaoK
Hans Jørgen Lembourn isumaKar-
poK Kavdlunåt tungånit pisinaussaK
nåpertordlugo iliuseKartoKartariaKar-
toK kalåtdlit kulturiata OKausisalo i-
nimigineKarnigssåt pugtangneKarnig-
ssåtdlo isumagalugo. — taimailiorto-
KartariaKarpoK kalåtdlit teknikikut,
aningaussarsiornikutdlo iluaKUsera-
luardlutigik tamatuma nalinganik er-
Karsartautsikut ajoKuserneKarnigssåt
pingitsortiniåsaguvtigo, Lembourn ag-
dlagpoK.
— taimaingmat pingårpoK Kalåt-
dlit-nunåne atuarfit pivdlugit inatsi-
sigssap agdlangneKarnigsså kalåtdli-
nut akerdliunertut sorKusaitsumigdlo
Kavdlunångortitsiniarnertut påsine-
Kartugssaujungnaerdlugo, agdlagpoK.
atuarfit pivdlugit inatsisigssaK kalåt-
dlit oxausinik mdtussinertaKdngitsu-
mik OKausertaliortariaKarpoK. Kanugo
kalåtdlinik iliniartitsissunik nåmag-
tunik peualisagpat, kalåtdlitdlo anga-
joruåt amerdlanerit kigsautigilisag-
pdssuk, kalåtdlit OKausinik iliniartit-
sissoKartariaKarpoK atualerKårnermi-
saoK, åmalo iliniagagssane sapingisa-
mik amerdlasune kalåtdlit onausé a-
torneKartariaKardlutik.
— akerdlerineKartariaKarportaoK
kalåtdlit OKausinik iliniartitsineK re-
alskolime ajornartiniarneKåsagpat.
kalåtdlit oKausé atåsagunik åma klas-
sine Kutdlerpåne iliniartitsissutigine-
KartariaKarput.
atuarfit pivdlugit inatsisigssame
nutåme kalåtdlit OKausisa tunugdliu-
niagaunerat iliniartitsinerup tungåti-
gut kukunertut issigåra. åmåtaordle
tamåna Kalåtdlit-nunåne ilåtigut isu-
maKarfigineKarpoK kalåtdlit kulturiå-
nik mingnerutitsiniarnermik. månå-
kut ikigtuinait taimatut emarsartaru-
naraluarput, isumaKarpungale ukiut
Kulit Kångiugpata kalåtdlit amerdla-
nerit taimatut isumaKalerumårtut,
Jørgen Lembourn naggasivoK.
Den dag, der er grønlandske lærere nok og flertallet af
de grønlandske forældre ønsker det, skal der undervises
i grønlandsk i skolens første klasser, og iøvrigt i så mange
fag som muligt.
kalåtdlinik iliniartitsissunik nåmagtunik peKalfsagpat ka-
låtdlitdlo angajorxåt amerdlanerit kigsautigilfsagpassuk,
kalåtdlit OKausinik ilfniartitsineKartariaKarpoK atualerKår-
nermfsaoK, ilfniagagssanilo sapfngisamik amerdlasune ka-
låtdlit OKausé atorneKartariaKardlutik.
uk. 6-ugunartut Kångiugpata
K’utdligssat taimaitisassut
nugtertugssanut isumagingnigfik pilersmeKåsaoK, Grønlands-
rådivdlo inåssutigå aumarssuarsiorfingme sulissartut suliagssa-
nut avdlanut iliniartineKalerKuvdlugit inusungnerussutdlo ili-
niartitaunerat avdlångortineKarKUvdlugo igdlonarfingnut av-
dlanut nugternigssaK isumagalugo
K’utdligssane aumarssuarsiorfik er-
ninavik taimaitineKdsdngilaK. Grøn-
landsrådip aumarssuarsiorfik OKatdli-
sigemigpå inatsissartunut ilaussortap
Knud Hertlingip K’utdligssaninerata
kingorna, ilåtigutdlo isumaKatigissuti-
ginenarpoK aumarssuarsiorfik taimai-
tineKdsångitsoK inue igdloKarfingne
avdlane igdlugssarsineKarérdlutigdlo
sulivfigssarsineKarérsinagit.
nugtertugssanut isumagingnigfik
K’utdligssane pilersineKåsaoK, Grøn-
landsrådivdlo inåssutigå aumarssuar-
siorfingme sulissartut suliagssanut av-
dlanut iliniartineKalerKuvdlugit inu-
sungnerussutdlo iliniartitaunerat av-
dlångortineKarKUvdlugo igdloKarfing-
nut avdlanut nugternigssaK isumaga-
lugo.
Kårusuk aussame matussåsaoK
rådip atautsiminerane sarKumiune-
Kartugssamik GTO sujunersusiorsima-
vok Kåumatine arfineK-pingasune au-
marssuarnik piaissoKartåsassoK; au-
ssaunerane, majip KerKanit septembe-
rip KerKanut, aumarssuarnik piaisso-
Kartåsanane. tamatuma nalåne Kåru-
sungme sulissut suliartungitsukula-
nerpaussarput. sujunersutigineKarpoK
sulissut aussaunerane aumarssuarnik
usilersuinerme aserfatdlatsailinermilo
sulissorineKartarKuvdlugit. sulissut i-
lait aussaunerane suliagssaerutut Ki-
tåne igdloKarfingnut avdlanut suli-
ssugssaileKivfiussunut suliniartarsi-
nåuput.
nauk ilimanaraluartoK ingerdlat-
sinerme angussat måna pitsauneru-
lisagaluartut ilåtigut pissutigalugo
nungarut ivssusoK navssårineKar-
mat åmalo suliartungitsortarnerit
ikingnerulermata taimåitoK sule i-
sumanartOKarpoK aumarssuarsior-
fik taimaititariaKartoK imana 1972-
ip migssåne.
Europap kitå’tungåne pissutut ka-
låtdlit kiagsainerme olia atorumane-
ruvåt, aumarssuarnit paunångine-
rungmat suliaKarnångingmatdlo.
inatsissartunut ilaussortap Knud
Hertlingip atautsiminerme sarKumiu-
på K’utdligssane kommunalbestyrel-
simik atautsiméKateKarnerminit nalu-
naerune. nalunaerume ilåtigut taine-
KarpoK kommunalbestyrelse måna isu-
maKartoK K’utdligssat inuisa aving-
nerisa pingajue sivneKartut ernlnaK
igdloKarfingnut avdlanut nugtariaKar-
tut. aumarssuarsiornerup pissarlneru-
ssumik ingerdlåneKarnigsså årKigssu-
neKardlune aumarssuarsiorneK inger-
dlatinarneKåsagpat igdlOKarfiup inui-
sa agfait tikitdlugit amerdlåssusigdlit
avdlane sulivfigssarsiortariaKåsagu-
narput. 1963-ip kingomagut ilaKutarit
20 nugkumavdlutik kigsauteKarsimå-
put, nugsinausimångitdlatdle igdlug-
ssaKartineKånginamik.
aumarssuarsiorfik matuneudsagpat
kommunalbestyrelsip inåssutigå nug-
tertitsinigssaK piårnerpåmik pivfig-
ssamilo sivikinerpåme perKuvdlugo.
Uldspinderimaskiner til salg
Komplet sæt spinderimaskiner sælges. Spindemaskine 240 spindler, fuld-
automatisk kartesats, river og Wollfe samt fvindemaskine og haspe. —
Maskinerne er særdeles velegnede til den grønlandske uld og kan be-
ses i funktion. — Kapacitet 50 til 70 kg garn pr. 8 timer. Prisside ca. kr.
68.000,00.
to ting arvir kid
v/ Qlavur Gregersen,
Gøtu . Færøerne.
igassoK pikorigsoK pigssarsiariniarneKarpoK
Højskolip igavfiane ningiussugssamik ujardlerpugut. Kåumåmut akile-
rumavarput 900 kr.-nik, kisalo akeKångitsumik ineKåsavdlune, sutdlise-
Kåsavdlune nerissaKåsavdlunilo. isumagissagssarisavai nerissagssiorneK,
pisiniarnigssaK kivfanigdlo nåkutigdlineK sungiusainerdlo.
ukioK atausikårtumik kontrakteKåsaoK. aggernigsså akilerumavarput
åmalo Kimagunigsså akilerumasinauvdlugo sivikinerpåmik ukiut mardluk
sulerérneratigut.
perusugtut piårtumik nalunaencuneKarput. nalunaerfigssaK:
En dygtig kokkepige søges
En leder til højskolens køkken søges. Løn 900 kr. pr. måned plus fri
pension. Opgaver: madlavning, indkøb, og oplæring og tilsyn af kivfakker.
Kontrakt fornyes hvert år.
Vi vil betale oprejsen og eventuelt hjemrejsen efter 2 års arbejde.
De interesserede bedes kontakte snarest:
H. C. Petersen, Knud Rasmussens Højskole, Holsteinsborg.
BLITSA&
BLITSA - selvhærdende, slid-
stærk og lysægte plastlak, som
tørrer på 2 timer med en smuk,
silkemat overflade. BLITSA gul-
ner ikke, tillader derfor pletre-
parationer og bevarer træets
oprindelige karakter. BLITSA
forenkler vedligeholdelsen og er
en strålende foryngelseskur for
parket- og andre trægulve.
BLITSA — låke maigtéK,
nungutdlajaitsoK Kaumavdlui-
nartordlo, akunerit mardluk
ingerdlaneråne kussanartumik
panertartOK KivdlemeKångit-
sumik. BLITSA sungartineK
ajorpoK taimåikame kiliomi-
kunut atorsinauvoK Kissfivdlo
pissusivia pigi titar dlugo.
BLITSAp avdlångomavérsår-
titsineK OKilisartarpå nater-
nutdlo Kissdssunut nutångor-
saissaKalune.
S