Atuagagdliutit - 10.11.1966, Side 9

atuartartut
agdlagait
Nungme seminaria
taimaititariaKangilaK
A/G nr. 21-me agdlautigissaK
„Nungme seminaria taimaititariaKar-
poK“-mik KuleKutalik måne soKutige-
Kalugo atuarsimavarput.
soruname tamavtinut — Kularutigi-
ngilarputdlo inuiaKaterpagssuavtinut
— OKautsit ivko nunavtine erdlingnar-
tuterpagssuavta ilåt pivdlugo OKauti-
gineKarsimassut ånilåmerujugssuartit-
singitsungitdlat. nunavtame semina-
riatuarssua pivdlugo Bernhard Ta-
stesen ilåtigut ima agdlagpoK:
„.. Nungme seminaria atorungnaer-
sitariaKarpoK tåssanilo iliniartut Dan-
markimut autdlartitariaKarput. ukioK
måna seminariame inertoicångilaK, pi-
ngasuinaitdlo iliniartungorput. iliniar-
titsines Danmarkime ingerdlåneKale-
raluarpat kalåtdlit inusugtut amer-
dlanerussut imaKa iliniartungortali-
sagaluarput. kalåtdlinit Danmark or-
nigkusungneKaKaoK .. “
seminaria pivdlugo oKauserineKar-
tune taukunane uvagut ilisimassavut
maligdlugit erKortungitsorissavut su-
jugdlermik unigfigilåratdlartigik. —
B. Tastesen aperilåriardlavtigit sumi-
ngånit pigssarsiarisimanerit ukioK må-
na seminariamut isertut pingasuinau-
simassut? — uvagut nangminérdluta
ugpernarsaissusinauvugut tamåna er-
Kungitdluinartungmat, tåssame ukioK
måna seminariavtinut isertut pinga-
suinaunatik arKaneK-mardlungmata.
tåuko amerdlångikaluaKaut Danmark-
ime iliniartitsissungorniartartut amer-
dlåssusiat nalerKiutisagåine — pinga-
sunitdle amerdlaneroKaut.
tauvalo asassarput hr. Tastesen;
nautsorssutigårput folketingip skole-
lovsudvalgianut ilaussortauguvit ilisi-
måsagit Kavdlunåt seminariåine ilini-
artitsissungorniardlune iliniartarneK
ukiunik Kavsinik sivisussuseicartar-
nersoK. ilisimassavut nåpertordlugit
iliniarnertutut soraerumérsimångitsu-
nut seminariame atuarneK ukiunik si-
samanik sivisussuseKarpoK. — tamå-
ko tamaisa ilisimasimagugkit, tauva
pissutigssaKåsanerputit erKumigalugo
nåmagislnåungipalugdlugulo tikuar-
torniåsavdlugo ukioK måna seminaria-
mit anissoKarsimånginera. iliniartitsi-
nerme åncigssussineK nutåjussoK ma-
nåkut atorneicartoK 1964-ime aitsåt
atorneKalermat. 1964-imit ukiunik si-
samanik sujumut kisitseriaruvta tau-
va påsisavarput 1968-iutinago semina-
riamit anissugssanik ilimasugsinåu-
ngitdluinardluta.
Kalåtdlit-nunavta seminariå måne
Nungme inigssineKarsimassoK uvdloK
måna tikitdlugo kalåliussuvtine inui-
angnigdlo piginångorsainerme Kitiu-
ssutut issigineKartarsimavoK. inuia-
Katigiussugume akornavtine inuit su-
liamikut malungniuteKarsimassut a-
merdlanerpagssuartigut tåssåuput må-
ne seminariap piorsarsimassai. tamå-
ko tamaisa tungavigalugit nangmineK
nautsorssorsinaulersinåunginerpiuk,
taimatut iliniartitsinerup ima nutau-
tigissup pissusigssavingmisut inger-
dlalernigssåta tungånut utancilårsi-
nåungineK pissutiginardlugo. Kalåt-
dlit-nunåta seminariå taimaititineKå-
sagpat inuiangnut kalåtdlinut Kanon
anersåkut nukigdlåjatdlautautigiu-
mårtoK.
seminaria pivdlugo oKautsingne nag-
gasiutdlugo taivat iliniartitsineK Dan-
markime ingerdlåneKaleraluarpat i-
maKa kalåtdlit inusugtut amerdlane-
russut iliniartungortalisagaluartut, a-
sugoK kalåtdlit inusugtut Danmark
ornigkusugtaKingmåssuk. OKausingup
tåssane atorneKartup „imaKa“-p ag-
dlautigissamik atuarsimassugut påsi-
ssutigssaKalersipåtigut, Hr. Tastesen-
ip atorungnaersitsiniarnermine taor-
siuniagåta KanoK patajatigineranik. —
seminariame atuartussugut atautsi-
mordluta isumaKarpugut taima pingå-
ruteKartigissumik avdlångortitsiniar-
nerme taortigitiniagaK sångipalugpat-
dlårtoK.
naggatåtigutdlo sule atausiardluta
ersserKigsarKigkumavarput nunavtine
atuarnigssarput pingårtikavtigo, pi-
ssutigalugo måne atuartitseriautsip
ineriartornera maligtarivdluamerusi-
nåusagavtigo xaKugulo iliniartitsissu-
tut sulilernigssavtine OKilisautigiv-
dluåsaKalugo.
Nungme iliniartitsissu-
ngorniardlutik atuartut.
sagdliutitsineKangilaK
Atuagagdliutine nr. 20-me atuartut
agdlagåine ilångussaKarpoK ima Kule-
Kutalingmik — „KaKUgo tingencisa-
gavta?“, agdlautigineKartumik J.
Schmidtimit. agdlagaK tåuna Nungme
direktøreKarfingmingånit -akissuteKar-
figineKåsagaluarpatdlunit akissuteKar-
figiniarpara kalåtdlit måne sulissut
sivnerdlugit.
taimane inoKarujugssuamerata na-
låne J. Schmidtikut Kangerdlugssuar-
mut avKusårsimåput kingugdlerpåtdlo
ilagalugit autdlartariaKarsimavdlutik.
tamåna kinåussusersiomermik pissu-
teKångilaK, imaingmåme:
Danmarkimingånit ilaussugssat su-
le autdlarKajångitsut ilaussugssat ki-
kussusisa agdlagtorsimavfé sujug-
dliuvdlutik Kangerdlugssuarmut tiki-
tarput sinerissamilo ornitagssaming-
nut ingerdlanringnigssåne agdlagtorsi-
mavfiane tugdleringnerat najoncuta-
ralugo ilautineKartardlutik. Kanger-
dlugssuarme Grønlandsflyp pissortå
iluarissagssarsiungisåinarpoK. ilaussut
agdlagtorsimavfiat tugdleringnigssåne
malingneKartarpoK, pissariaKavigsina-
gulo avdlångortineKångisåinardlune.
Kanordlunit tuaviortigigaluaråine tug-
dlingunigssaK utarKissariaKartarpoK.
helikopterit angalanigssait Nungme
Grønlandsflyp KutdlersaKarfianit au-
la jangerneKartarput, tåssa igdloKarfit
sut uvdloK tåuna tingmissartoKåsaner-
sut, tamatumanilo Danmarkime ilau-
ssut agdlagtorsimavfiat najoncutarine-
KartarpoK. nalunexångilardle silap
KanoK inera tingmissartornerme aper-
lcutaujuåinartoK, J. Schmidtivdlo er-
Karsautigisimagunångilå tingmissar-
tortartut soruname Kasuersertaria-
Kartarnerat.
aussaK måna KangerdlugssuaK uva-
guvtine ulapivfioKaoK. uvdlormut pi-
ngasoriardlune tingmissartunik nu-
navtinukartunik tikitoKartarpoK ilau-
ssunik ulivkåvigsunik, tingmissartoK
atauseK tamatigut 140—150-inik ilau-
ssoKartardlune, tåukule saniatigut å-
ma agdlagarpagssuit nagsatarpagssu-
itdlo suliagssaussarput. aussaK måna
Kangerdlugssuarme inuit ukerututut
OKautigissariaKarput, uvagutdlo suli-
ssussut uvdlut unuatdlo ardlerdlugit
sinisanata agdlåt ulapituartariaKar-
tarpugut.
J. Schmidtip målårutigåtaoK heli-
kopterip pingasoriardlune Ausiangnu-
karnera. erKungilaK agdlangmat mar-
dloriardlune ilaussoKångitsoK, ilumor-
pordle sujugdlermik autdlarame ilau-
ssoKångingmat. taineKarportaoK Au-
siangnit ilaussunik agssartuineKartoK,
tamåna ama erKungilaK. åipagssånik
autdlarame agdlagkat Ausiangnit U-
pernavik tikitdlugo nagsatarai, åmalo
pingajugssånik nagsiussat, Ausiangni-
ngånit sinerssortåumit nagsameKar-
tugssat avangnarpasingnerussumut.
uvagut isumaKarpugut tingmissartu-
nik angatdlateKarneK eKungåssuteKå-
ngitsoK. agdlagkame erKarsautigine-
Karsimångitdlat helikopterit aseror-
tortarnere angalanermut kinguarsau-
taussartut. motore Kanordlunit pit-
sautigissoK ilåne aserorsinaussarpoK,
tamånalo tingmissartortartut kukussu-
tigissångilåt.
neriugpunga taima navsuiauteKar-
nera sinerissame angalassartut påsiv-
dluåsagåt.
Lårsérax Poulsen,
KangerdlugssuaK.
radiukut
tusardliutdlugit?
tingmissartut ingerdlavigssånik au-
lajangigkanik Grønlandsflyp soKutigi-
ssaKångissusia issomartorsioraluar-
dlugo iluaKutåungitsoK sujornagut på-
sinarserérsimavoK, måssa issornartor-
siuinigssaK ussernar torsiutigerKa j å-
narsinaugaluartoK. upernåp Kåuma-
taine sapåtip akunera atauserdlunit
erKortineicarsimångilaK Ilulissanut
tungatitdlugo tingmissartunut inger-
dlavigssarititaussoK.
tingmissartutdle ingerdlavigssåt er-
KortineKarsinåungigpat navsuiaute-
KarfigineKartarsinåunginerdlutik suna
pissutaunersoK tingmissartortitsinig-
ssaK tåssångåinaK taimaitineKartame-
ranut kinguartineKartarneranutdlu-
nit? angatdlåsseKatigit avdlat Kånger-
niuneKarnertik pissutigalugo Grøn-
landsflytut KGH-tutdlo årdlerissute-
Kångitsigalutik pisinåungitsut, angat-
dlatamigdlo ingmingnut tatigingning-
nigssånik pingårtitsinerunguatsiartut,
ingerdlavigssamik avdlångortitsine-
Katsiarångat utorKatsissuteKartarput
utarKissutdlo nalunaerfigissardlugit
kinguåutornerup pissutånik.
tingmissartortitsinigssap taimaitine-
Karnera pissutigssaKardluarpat sok
ilaussugssat tamatuminga tusardler-
neKartångitdlat? inugsiamersåmig-
ssaK isumagalugo taimailiortOKarta-
riaKarpoK, Grønlandsflylo avdlanik
angnerutitsiniartutut pasigdlerneKar-
tåsångikaluarpoK, ungasingnerussunl-
tume taimailiorKajåssaKingmata, a-
merdlanertigut imåitarunarmat Nup
angnerussumik tingmissartortitsivigi-
neKarnigsså autdlutarineKartoK.
tamatumunga atatitdlugo sujuner-
suteKariardlanga: ajornamerdlune —
unukut sordlo angatdlatinik nalunae-
rutit nalåne — Grønlandsfly nalunae-
ruteKartitsissåsagpat aKaguane igdlo-
Karfit sut tingmissartoKartiniarssari-
neKarnersut? tingmissartortitsinigssa-
mik pilerssårut atorsinaujungnaerta-
rångat ilaussugssanut igdloKarfingni-
lo tingmissartortitsinermik suliaKar-
tunut oKilisautåusagaluaKaoK, taimåi-
tOKalersinaussugpat.
Jørgen Lehrmann Madsen,
Ilulissat.
Blå Korsit taperserdlugit
sinerissame inusugtoKaterpagssuåka
kajumigsårumavåka Blå Korsinut i-
laussortångorKuvdlugit. inusugtoKati-
ka ilivse timivse pissagterugtornera-
ne imigagssaK ilivsinut nalerKutingi-
laK nakussagtissutiginaviångilarse. i-
nusugtuvugut utorKartavtinut isu-
mavdlutit nunavtalo atarKinautigsså-
nut suliniartugssat. inusugtussugut i-
sumaKai’Kajåssarpugut uvdlut tamai-
sa nuånåmiakujuinartugssauvdluta,
påsiniartigule taimåitoKångingmat, pi-
ngårtumik kingunigsså erKarsautiga-
lugo.
inusugtut ingminut tatigilemiaritse
imagagssamutdlo någgårsinauneK a-
nguniarniarsiuk. ingminut tatigineK i-
luamik atordlugo kinguneKardluångit-
sorténgilaK. isumaKarpunga nunavti-
nut suliniartunut Kujåssutåusagaluar-
tOK imigagssamut någgårsinaunerup
pingårutå påsivdlugo inusugtut sule
amerdlanerussut Blå Korsip suliånik
tapersersuiniartugpata.
Josef Løvstrøm,
K’asigiånguit.
pisiniarfiup
matorérneratigut
niuvertoruseKarfigpagssuarne pisi-
niarfiup agdlagarsiviane nalunaeruti-
gineKarsimavoK imigagssanik imiårKa-
nigdlo pisinigssaK inerterKutaussoK
pisiniarfiup angmassarfiata avatågut.
ilisimassåkale maligdlugit tamåna ni-
uvertorutsit ardlaKaKissut soKutigi-
ngipatdlånguatsiarpåt, pisiniarfiup
matorérneratigut sapåmut agdlåt pi-
siortortitsissoKartardlune imigagssa-
nik imiårKanigdlo.
niuvertorutsit nalungilåt agdlagar-
taK tåuna kikut atsiorsimagåt, tåssa
politit, imaKaliuna agdlagartaK tåuna
nutåungipatdlålersimassoK?
uvdlune måkunane — pingårtumik
angalassunut — pisiniarfiup matorér-
neratigut imigagssarsisitsissarneK na-
vianardluinalersimavoK. ajunårneK
sukutdlunit pisinauvoK. ajornerussu-
mik pissoKartinago kigsautiginaKaoK
politit tungånit niuvertorutsit ersser-
KigsaivfigineKésassut inerterKutaussoK
pivdlugo såkortumik påsititdlugit, ag-
dlagartarme asule nivingassariaKå-
ngilaK.
atuartut ilåt.
Topsøe-Jensen &vSchrøder A/s
BJerringbrove] 110
Civilingeniører & entreprenører
København, Rødovre
ilaussut agsut
amerdleriartut
Kåumatinc sujugdlerne Kulingiluane 2600 sivnerdlugit amer-
dleriartut — Kåumatinc sujugdlerne arfineK-pingasune Kanger-
dlugssuarme unuissut 21.200-nut amerdleriartut
Kalåtdlit-nunånut Kalåtdlit-nuna-
nitdlo angalassut Kåumatine januari-
mit septemberimut ukioK måna katit-
dlutik 14.772-iuput sujorna Kåumatine
tåukunane angalassut 11.940-ugamik.
ilaussut amerdlissutait 2600-ussut ta-
marmik tingmissartorput, umiarssuar-
nut ilaussut amerdlåssusiat avdlångu-
ngitsungajagpoK. ukioK måna ilaussut
14.772-iussut ilait 13.510 tingmissar-
torput 1262-itdlo umiarssuardlutik.
ilaussut avguaKatigingnerat imåi-
Pok: Kitånut Kitånltdlo: tingmissar-
tumik: 12.880, umiarssuarmik: 959. Tu-
numut Tunumitdlo: tingmissartumik;
630, umiarssuarmik: 303.
kisitsisine Kulåne taineKartune pi-
neKarput angalassut KGH avKutiga-
lugo billetisisimassut, KGH-Oriente-
ring agdlagpoK.
Kangerdlugssuarme unuissut
atautsimik 300 sivnenartut
atuagagssiap normuane tåssane di-
rektørip tugdlia Magnus Jensen ilå-
tigut agdlagpoK ilaussut 41.445 avatå-
nérsut Kangerdlugssuarmut akunisi-
massut ukiup Kåumataine sujugdler-
ne arfineK-pingasune. Grønlands-
flyvdlo helikopterisa ilaussut inger-
dlaterKitait Kåumatine sujugdlerne ar-
fineK-pingasune sujornamut nalenci-
utdlugit 1300 migssiliortunik amerdla-
nerussut. direktørip tugdlia nangig-
Pok:
alaussut amerdleriaKingmata tu-
pingnångilaic mitarfiup igdlorssuartå
ardlaleriaKalune tåtOKisaivfiussarsi-
mangmat. ilaussut mitarfiup igdlor-
ssuartåne unuissut 1964-imit 1965-i-
mut 25 procentimik amerdleriarput,
ukiordlo måna Kåumatine sujugdler-
ne arfineK-pingasune 27 procentimik
amerdleriarKigput. Kåumatine tåuku-
nane unuissarnerit 16.600-nit 21.200-
nut amerdleriarput, ilaussuinait. tåu-
ko saniatigut unuissarput tingmissar-
tut inue, Kangerdlugssuarme sulissut
„aulajangersimassumik“ inigdlit, mi-
tarfiup igdlorssuartåne KGH-p suli-
ssue sulissutdlo avdlat sulivfeKar-
fingnit avdlanit sulissorineicartut.
unuissarsimassut amerdlåssusisigut
ineriartorneK takuneK ajornångilaK.
unuaK atauseK ilaussut 300 sivneKar-
tut Kangerdlugssuarme unuisimåput,
julime augustimilo ukioK måna unua-
ne 16-ine inuit 200 sivneKartut unui-
simåput — sujorna taimak amerdlati-
ALTMULICMAND
søger arbejde på Grønland, helst dog inden for tiskeri-erhvervet. — Er
svensk, 25 år, kan tale tysk og engelsk.
Henvendelse til:
Henning Hintze, c/o Hasselgren, Holbergsgatan 130, Bromma, Stockholm.
Hundested Motoren
DEN MEST LYDSVAGE MOTOR
motore nipikinerpåK
16—375 HK
FÅ DEN LEVERET MED
3-BLADET OMSTYRBAR
SKRUE( som er specielt
egnet fil jagt på hvaler,
sæler og andre havpatte-
dyr.
Isskrueblade i alumini-
umsbronze er nu stan-
dardudstyr, kan også på
bestilling leveres med ud-
vendigt gummistøtteleje
omkring forenden af skruehovedet. Dette giver en lydsvag gang af
skrueakslen samtidig med, at denne understøttes ved kørsel i is.
pingasunik uluterneKarsinaussunik ulungnalingnik sarpilerdlugo piniar-
niaruk, tauva arfangniarnerme, puissiniarnerme milumassunigdlo imarmiu-
nik avdlanik piniarnerme atordluarsinaussangnik motoreKalisautit.
ulungnat sikusiufif aluminiumsbronzeussuf måna sanaortugkane atorne-
Karpuf, ingmikutdlo piniarneKartifdlugif sarpit niaxussåta sujumut isuata'-
tungågut silatimikut gumminik lejigdlit pinexarsinåuput. sarpit taiméitut
akselé nipikifsuararssupuf sikusiorfitdlunilo gummit lejif akselimut igdler-
sutéuput.
A/s Hundested Motorfabrik
Hundested — Telegramadresse: Propelmotor
gissut unungne mardlungne unuisi-
mavdlutik. upernåp aussavdlo Kåuma-
tåine ukioK måna unuane 43-ne ilau-
ssut 150 sivneicartut unuissarsimåput
— sujorna taimåinerane unuane 13-
inarne taimak amerdlatigissunik unui-
ssoKartarsimavdlune.
tikeråt igdlue agdlisåpat?
agdlautigissap naggatågut Magnus
Jensen agdlagpoK:
ilaussut I rsalo Kangerdlugssuarme
Ausiangnilo tikeråt igdluåne (Ausiait
ilaussut Kalåldlit-nunåta avangnar-
pasingnerussuanut ilaussut avKusår-
tugarilernikugamiko) unuissartut a-
merdleriarujugssuarnerat pissutiga-
lugo handelimut ajornartorsiutit i-
laussunutdlo atugkat iluardluångitsut
arajutsisimaneKångitdlat sorngunalu-
me årKingniarneKåsavdlutik. sujug-
dlerpåmik ilaussut taineKartunit piår-
nerussumik angatdlåneKartåsåput,
sordlo åipågo aussarnerane sinerssor-
tautit amerdlinerisigut. tikeråt igdlui-
sa inigssat åma puigortariaKångitdlat.
ukiune Kuline sanaortugagssat piler-
sårus'orneKarneråne tikeråt igdluisa
agdlilerneKarnigssåinut aningaussanik
atugagssångortitaKångilaK. taimåika-
luartoK agdlilerinigssaK erKarsautigi-
ssariaKarumårsimavoK, nangminer-
ssortut sulinerisigut ajornartorsiutit
anigorneKångigpata.
RANDERSIME
AGDLUNAVSSIAT
ATUKIT!
9