Atuagagdliutit

Årgang

Atuagagdliutit - 10.11.1966, Side 27

Atuagagdliutit - 10.11.1966, Side 27
I de første dage vandt oprørerne overalt imponerende sejre. Her kører en gruppe gennem Budapest i en erobret sovjetisk kampvogn. Få dage senere gik 150.000 sovjetiske solda- ter, støttet at 1500 kampvogne, fil an- greb på den ungarske hovedstad. uvdlune sujugdlerne pikigfitsissut su- me tamane tupingnainartumik ajugau- ssaKåtårput. auko sakutut ’ilait rusit tcamussuat sorssut tigussarisimavdlugo Budapesttkut ingerdlassut. uvdlut ikig- tunguit Kangiungmata rusit såkutue 150.000-it 1500-nik sorssutinik Kamu- ssuaKartut ungarnimiut igdloKarfisa pingårnerssåf såssupåt. tue nutåt kigdleKarfigtigut isårugtu- lersut Warszava-me angerfigeKatigl- ssumut Ungarnip ilaussortaunera tai- maitipå nunalo ardlåinåinutdlunit å- taveKarungnaersutut nalunaerutiga- lugo. uvdloK tåuna biskopiuneK Joseph Mindszenty parnaerussivingmit anisi- neKarpoK. tåuna 1949-p kingornale parnaerussivingmilersimavoK ererar- tussausimavdlune kiligtigssiausima- ssutut, kigdlussissutut Rakosivdlo nå- lagkersuissuinik inatsisaitsuliortumik iliorfigingningneragauvdlune. ilagit Kutdlersatut atarKinåssuseKamine a- tuinardlugo iverterKingneKarpoK. novemberip 3-åne: Mindszentyp sorraiginartumik OKa- lungnermine ilagit pisinautitauvfisa kigdlilerneKångitsut åmalo nunautit pigissaisa utertineKarnigssåt piuma- ssarå. nålagkersuissut avdlångortine- Karput. partit nutåt, husmandsparti, bondeparti åma socialdemokrati, i- laussortait nålagkersuissunut ilångu- neKarput ilaliutdlugo såkutut pikig- titsissut sujulerssortåt Pal Maleter. rusit såkutuisa isånerat Nagyp agssu- ardliutigå. novemberip 4-åne: partime agdlagtussoK Janos Kadar nalunaerpoK nålagkersuissut nutåt pi- lersisimavdlugit åmalo rusit såkutue KaerKusimavdlugit pikigtitsineK unig- terKuvdlugo. tamåna akunernik ikigtunguanik sujorKutdlugo Pal Maleter rusit så- kutuisa KutdlersaKarfiåne parnaeru- ssausimavoK åmalo nålagkersuissut sivnissue nålagkersuissut igdlorssuå- ne isumaKatigingniuteKartitdlugit parnaeruneKarput rusit isumangnait- dlisainigssaK pivdlugo politivisa Kut- dlersånit, Ivan Seroy-imit, tåuna ili- magineKångivigdlune isumaKatiging- niarneK autdlarterugtortoK inimut i- sersimangmat. Nagy nålagkersuisso- Katinilo jugoslaviamiut autdlartita- Karfiånut Kimarnusimåput, Minds- zentylo amerikamiut autdlartitaicar- fiånut. uvdlut Kavsinguit Kångiutut Nagyp KanoK pineKångitdluinarnig- ssamik Kadarimit neriorssuivfigine- Karsimanera Sovjetip atorungnaersipå parnaerutdlugulo ukiutdlo mardluk Kångiungmata Pal Maleter peKatigi- titdlugo toKutdlugo. pikigtitsinerup påsiuminaitsorta ungarnimiut pikigtitsineråne påsiu- minaitsoK tåssauvoK Nagy —- kommu- nistiviussoK, mdssa Tito-mut isuma- Kataugaluardlune — taima akuerssor- tigisinausimangmat, atausinarmik partéKartarneK taimaitinarnago akor- nuteKångitsumigdlo uinersinigssa k neriorssutiginarnago, kisidne åma nå- lagkersuinermut periarfigssaussutigut tamatigut Sovjet atassuteuarfigiung- naerniarssaringmago nunane Warsza- wame angerfigeKatigissumut ilaussor- taujungnaersitdlugo Ungarnilo ardlåi- nåinutdlunit atåssuteKarungnaertutut nalunaerutigalugo. tåuna pivdlugo isumaliuterpagssuit sarKumersineKartarsimåput. ugper- narnerpåt ilagåt Nagy pikigtitsissunit tatigineKarsimångitsoK taimåitumig- dlo akuerssuinartariaKarsimavdlune pissutsit nålagkersorsinaulerusugka- luardlugit. påsissaK tåuna maligdlugo — tamå- name ungarnimiut Kimåssorpagssuit OKauserissåinit ugpernarsarniarneKar- simangmat — navianapilugtusimavoK rusit såkutuisa akuliunigssånik okto- berip 24-åne Gerop kajumigsårune Nagyp arKanik atsiorsimangmago. ta- matumuna tåssångåinartumik ånaivai inuit akornåne nuånarineKarnine a- taridneKarnerujugssuanilo. soruname Nagy pisinautitauvoK i- liornermisut pisavdlune — kisiåne iliornera iluamérsungilaK. Kimåssut avdlat oKarsimåput — ilåtigut nalu- naerumut FN-ip Ungarn pivdlugo ing- mikut atautsimititaliaisa suliarissånut — erKigsineK pilersineKarKigsimåsa- galuartoK uvdlup atautsip ingerdlane- rane imalunit uvdlut 2 ingerdlaneri- ne rusit såkutue oktoberip 24-åne a- kuliusimångikaluarpata, tåssame poli- Hillerød Andelsslagteri Leverander til Den Kongelige Grønlandske Hande' Den kongelige grønlandske Handelimut pilersuissussoK tit issertortut kisimik — Nagyp akor- nusersinaussaralue — inungnut er- Kåussisimangmata. Krustjov tunuleKutaussoK Kimåssut akornåne isumaKatigikå- nerneKarpoK polenimiut nangminer- ssulernerat ungarnimiut pikigtitseru- sulernerånut kajumigsautausimassoK. Wladyslaw Gomukap Polenime Sta- linilerissunut uvdlune oktoberip 19- iånit 21-ånut akerssunera Ungarnime agsut malungniuteKarsimavoK, tama- tumanile malugissagssauvoK agdlag- tussut Kutdlersåt atorfinigtineKardlåK Gomulka Sovjetime nålagkersuissunut Kularungnaersitsisinausimangmat Sovjetip isumangnaitdlisainigssaK piv- dlugo soKutigissai ilaginåinarumana- git. Gomulkap kigsautigå Polenip i- luane nangminérdlune ingerdlatsinig- ssaic Moskvamit nålagkersugaunane, kisiåne- nunanut avdlanut tungassuti- gut Polenip Sovjetimut atåssuteKar- nigsså ugpernarsauserdlugo — taimai- siornermigutdlo Ungarnisut pineKar- nigssaugaluaK pingitsortitdlugo. Tito-mut isumaKataunerup siarua- riartorneratigut åmalo Polenime Un- garnimilo pisimassut tunuåne taku- ssaussoKarpoK inup mikissup siligtup tunuleKUtauneranik — Nikita Krus- tjov. tåussuma partit atautsimérssu- ameråne 1956-ime februarime Stalin akerdlilersoramiuk Stalinimut aker- dliuneK åmalo nunane Europap ka- ngiatungånitune nangminerssorusung- neK akornutigssaerutitisimavai. iliniartitssisunut tungassut pivdlugit nunat tamalåt isumaKatigissutåt nunat tamalåt agdlagåt pingårtoK 145-nik paragrafilik, iliniartitsissut KanoK issusigssånik, pisinautitauneri- nik pissugssauvfinigdlo ersserKigsai- ssok Parisime UNESCO-p atautsimér- ssuartitsinerane akuerineKarsimavoK. atuartitaunermut iliniartitaunermut- dlo tungåssuteKartunit sivnissussut nunat ilaussortaussut 80 migssaisa autdlartitarisimavait. UNESCO-p generaldirektøria, René Maheu OKalugpoK silarssuarme ilini- artitsissut 16 millioniussut uvdlumi- kut atorfigdlit angnertunerussumik iliniagaKarsimassut ingmikortoKarfisa amerdlanerssarigait, erKaisitsissutiga- lugulo iliniartitsissut isumaKatigissu- teKarnigssånik erKarsaut 1947-mile pingorsimassoK. sujunersutine pine- Karput iliniartugssarsiornigssaK, ili- niartitauneK, akissugssåussuseKarneK, suliamik ingerdlataKarnermut tunga- ssutigut pineKautigssat, akigssarsianut tungassut, pikorigsarniardlune suli- ngivfeKarnerit il. il. isumaKatigissut UNESCO-mit sulia- rineKarsimavoK suleKatigalugo nunat tamalåt sulissartuisa kåtuvfeKarfiat, ILO. Benyt Cheeri-O til læskedrikke og cocktails Cheerl-O lmerusuersautlnut lmlgagssanut- dlo akCgkanut atortaruk I I REGARD påt Danmarklme tunlneKarner- pårtåt nårtunigssamut nåpautlpi- lungnutdlo lgdlersdtauvoK. pdt silarssuarme pltsaunerpåt s3- nerpåtdlo, uSA-me sanåt. REGARD Danmarks mest solgte mærke. Verdens bedste og tyndeste hygiejne-gummi fremstillet 1 USA. — Beskytter mod svangerskab og sygdomme. FN-ime Kalåtdlit-nunåt pivdlugo oKat- dlmigssaK Portugalip piumassarigunarå Portugalip nunasiaminik ingerdlatsineranut Kavdlunat issornar- torsiuinerånut akissutitut Kalåtdlil-nunåne pissutsit OKaluserinendsånguatsiarput Nålagauvfit Peuati- git nunasianarneK pivdlugo udvalgiånit. Portugalip nunanut avdlanut tunga- ssutigut ministerieKarfiata Portugalip Afrikame nunasiai, Angola åma Mozam- bique, pivdlugit Kavdlunat tamanut tusagagssiaralugit agssuardliutait pissuti- galugit oKautigisimavå Kalåtdlit-nunåta pineuarnera pivdlugo aperuut Portu- galip FN-ime sarKumiukumårå. issornartorsiuivdlune OKauserissat sarKumiuneKarput Kavdlunåt FN-ime autdlartitaKarfiåne ilaussortat Kut- dliussut ilånit, ambassaderåd Skjold Mellbinimit, FN-ip nunasiat pivdlu- git udvalgiata atdleKutåta atautsimi- nerane Algierime ukioK måna junip 21-åne. Skjold Mellbin ilåtigut OKar- poK tupigusutigissariaKartoK Lissa- bonime nålagkersuissut oKarångata Portugalip pigissaine erKigsisimane- KartOK, åssiginarpåme OKaråine afri- kamiut pisinautitauvfigssaraluatik mingnerpåtdlunit KanoK ilioriarfig- ssaKartingikait, åmalo nunap inuinut Portugalip såkulersordlune sorssung- nine nanginarå. portugalimiut agssuardliutåne o- Kauserissat tåssausorineKarput igdlu- inarsiortut nåmagigtaitdliornermigdlo pilersitsiniarssarissut erKartuivdlutig- dlo narru juminartumik ilumortOK måna pivdlugo — sordlo Kavdlunåt nålagkersuissuisa nalungikåt — Por- tugalip nunane avdlane nunasiaine pissutsit piviussut ajungitsut pivdlu- git. portugalimiut nunanut avdlanut tu- ngassutigut ministeriat tamanut tu- sagagssamik OKarsimavoK Portugalip nunasiainut tungassut pivdlugit Dan- markip pissusiata pissutigssaKalersikå Kalåtdlit-nunåt pivdlugo aperKutip FN-ime sarKiimiuneKarKingnigsså. portugalimiut tungaviginerussåt u- nauvoK Angola åma Mozambique nå- lagkersuinermut tungassutigut pissu- seKarnermingne Kalåtdlit-nunåta Danmarkimut pissuseKarnera åssigi- gåt, tåssa nålagauvfiup ilåtut. tamåna akerdlilerdlugo Kavdlunåt tungavigi- nerussåt unauvoK FN-ip generalfor- samlingiata akuererérsimangmago Ka- låtdlit-nunåt tåssaussoK danskit nå- lagauvfiata ilå naligititaussoK, kisiå- nile FN-ime Portugal taimatut akuer- ssivfigineKarsimanane. kisalo Kav- dlunåt tungånit OKautigineKarpoK FN-ip nunasiat pivdlugit udvalgianut Danmark Kalåtdlit-nunåt pivdlugo nalunaeruteKartarsimassoK 1954-ime FN-ip akuerssissuteKarnerata tungå- nut, kisiånile Portugal 1955-ime FN- imut ilaussortaulernerme kingornale nunasiane pivdlugit FN-imut nalu- naeruteKarumåsanane. kisalo 1964-ime nunanut avdlanut tungassutigut mi- nistere Per Hækkerup OKarsimavoK FN-ip Kalåtdlit-nunånut takuniaisit- sinigssånut Danmark akerdliussutig- ssaKångitsoK. tauvalo Portugal suju- nersorumavå portugalimiut nunasiait FN-ip autdlartitainut misigssorter- Kuvdlugit. 1954-ime FN-ip oKauserissaine, Ka- låtdlit-nunåta danskit nålagauvfiånut naligititaulerneranik ugpernarsautine, erssersineKarsimavoK Kalåtdlit-nunå- ne pissutsit iluarineKartut, tamatuma- lo kingorna FN-ip OKartugssautitaine Kalåtdlit-nunåt pivdlugo issomartor- siutinik sarKumiussissoKarsimångilaK. imåisinauvordle FN-ip nunasiat piv- dlugit udvalgiata Kalåtdlit-nunåt nu- tåmik OKaluseriumårå Danmarkip Ka- låtdlit-nunånut pissusia pivdlugo por- tugalimiut agssuardliutåt tamatumu- nga pissutigssaKalersitsisagpat. Kav- dlunåt nålagkersuissuisa Kalåtdlit-nu- nåne pissutsinik FN misigssuiartorti- taKåsagpat autdlartitaussugssat tikit- dluarKujumavait, taimåitoKåsagpat- dle landsråde aulajangissunerussug- ssåusagunarpoK. Mejeribrugets Hjemmemarkedsudvalg danskit imulerivfe Kernesundt dansk smør og ost Jeg vil have, at min familie skal trives godt, der- for giver jeg den smør og ost til morgenmad! Kavdlunåt puniliåt imugssualiaitdlo per- KingnarKisitsut ilagissama perKigdluartunigssåt pingårteKåra, tai- måitumik uvdlåt tamaisa punersortitdlugitdlo imug- ssuartortitarpåka! 27

x

Atuagagdliutit

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.