Atuagagdliutit - 10.11.1966, Síða 28

MERARTAVTINUT
ukiune 40 -ne jumujuneK
uvagut jumut Kalåtdlit-nunavtine
iliniarsimassut iliniagånguavut uku-
neruput ikiuerKårneK ernisugsiorner-
dlo, nålangnigssaK åma pingårtineKa-
KaoK.
uvagut sujugdliat iliniarpugut inilo-
Kaluta. nåparsimassut nerissaisa siv-
nere nerissarpavut, ilånilo nungussau-
gångavta igfiap aKajarormiugssitarpå-
tigut.
suliagssat tamardluinaisa nåkutigå-
vut, sordlo nåparsimassut inåinik ini-
lerineK, assaineK, errorsineK, ilårtui-
neK, atissagssanik avdlanigdlo mer-
ssorneK avdlarpagssuitdlo. iliniarKåle-
rama nåparsimassunik pårssissoK a-
tauseK nakorsardlo atauseK sulissuput;
ila nersortaKåka, suliaKartaKingmata.
imaKa sulingivfigssavtitut nautsor-
ssussausimagaluartume uvalikut mar-
dlunit sisamanut madrasiliortarpugut
simigssiat sånakuaritanik ivigarssuar-
nigdlunit imerdlugit. inerångamik ku-
ssanartaKaut. nalunaerKutap akunere
uvdlormut pigissatuavut tåssa unu-
kut arfineK-mardlunit arfineK-sisa-
manut. tauva inåsaugut uvdlakut iti-
årniåsagavta. igdloKarfingmiutdle
KaerKuneKarångavta niviarsiaK Kinu-
vigissarparput Kulinut ancanernut-
dlunit angerdlarniardluta. akuerine-
Karångavta nuånertaKaoK!
uvdlut tamaisa atuartarpugut na-
lunaerKutap akunerata Kentanik si-
visussusilingmik, iliniardlugit jumu-
mut ernisugsiorneK nakorsamutdlo
nåpautit, nakorsautit, ikiuencårnig-
ssaK, ajunårnerit, saunernik napissor-
nerit kigutaersinerdlo — taimanime
kigutilerissoKångilaK.
uvavnut puigunaitsuvoK nåparsi-
mavingme unuame pigårtunikuvdlu-
nga puatdlungneK atuaravtigo ilitser-
sussinerme akiarneKardlunga agsut-
dlo perKigsåruneKardlunga sinigfing-
mut inartitaunera. sinigfik iluarsar-
Kigsårdlugo Kipigtoriarmånga siniler-
simavunga, ilåkalo atuaréramik ani-
simåput Kimåinardlunga. iterama si-
lagtangialeraluarpunga. silagtulerama
påsilerpara Kinguartaissarfingme si-
nigsimassunga. nalunaerKutap akune-
re mardlutsiarssuit sinigsimavunga, i-
lama atuarnere tusånagit. ImaKa nag-
dligisimaneraminga ilaginarsimavå-
nga.
ukiat ilåne tusarpugut niuvertug-
ssaK niaKulårtoK avalagkiartortOK A-
vangnånit tikisimassoK. NukåraK u-
valikut nakorsautausivingme suliv-
dlune suaorpalugpoK: — Tibukut, Kai-
niaritse, uma kigutine ivkigtalerdlu-
git pértaleKai niaKulårnermit! arpa-
liutlnaK ornigparput. tåssamiuna niu-
vertugssaK ingminut kigutaiartoK. i-
la erseKaugut, påsinerdle saperparput
suna pivdlugo aunårtungitsoK. su-
nauvfa kigutaussalik! kigutaussat tai-
mane nalugavtigik, sunauvfa' åma a-
tulerumårdlugit. ila sianitsut!
tamåko anigukasigpåka, suliagssat
atuagagssatdlo sungiupåka; tamarmik
Puskas Støvlen
den ideelle fodboldstøvle
„Super" med gummi og læder-
sål .........'.... kr. 78,50
„Junior" med gummisål (sko)
fra .............. kr. 38,50
Alle de sidste nyheder inden-
for fodboldudstyr i Danmarks
største forretning i fodbold.
Forlang tilsendt vort farve-
illustrerede katalog.
ALT TIL AL SPORT
Puskas-kamigpait
arssautigssarKigsut
„Super" kuminik amernigdlo
alulik ........... kr. 78,50
„Junior" kuminik alulik ....
.................. kr. 38,50
arssåunermut atortugssanik
nutårsiagssat sQtdlflnit ar-
ssåunermut tungassunik Dan-
markime niuvertarfit angner-
ssåne pinexarsinåuput.
katalogerput Kalipautigigsår-
dluartoK Klnutiginiaruk!
sportimul fungassut sOfdlOntt
STADION SPORT
Østerbrogade 79, København 0
nuénersungorput, påsissaKarneruler-
punga ilikariartordlungalo.
Agdluitsup-pånit K’aKortumut ilini—
ariarama tingerdlautåinalingmut „Ka-
liakuloK“mik taissagånut ilauvunga,
avKutånilo Tasilungme unuivugut. i-
liniarialerama anånaga OKarpoK: —
autdlalerputit, sordlo nuisitånguaK ta-
lorunartOK; nålåsautit! nagdligissara-
minga igtortarpatdlåKigama. atåta pi-
niartugame KitornarpagssuaKaramig-
dlo ilungersortuarpoK. méraunivtini-
me Kuliuvugut, sulile mérauvdluta
mardluk toKuput. autdlautigssama uv-
dlakua atåtap inuvdluarKussinera su-
le takordlortarpara. ånoråne KaKortoK
tarajulinikoK, natsane ånoråmininaK
KaKortoK atordlugit, tentialerérdlune
årKatinilo aterérsimavdlugit, anilera-
luardlune uterame onarpoK: — Tibo,
pissarialigssuarmut autdlalerputit.
tauva igdlerfingmut ingipoK, sanimi-
nutdlo perKoriardlunga agssaga ag-
ssangminut KajartorneKissumut pår-
dlagutdlugo atåtarporpoK naggatågut-
dlo tugsiut: „uvdlångorpoK tåssauler-
Pok sulivdluarfigssaK" atuarpå versé
tamåkerdlugit, Kauvkutdlo kunigdlu-
nga inuvdluarKuvånga.
taimane autdlarama ilimagisimångi-
kaluarpara ukiut taimak amerdlatigi-
ssut suliumårdlunga. iliniarnivne ine-
rama ardlalingne kingorårtaussarKår-
dlunga imaKa pisinaulerama Agdluit-
sup-pånut méraunivne nunavnut nug-
tineKarpunga 1931-me oKarfigineKar-
dlunga: — nunaKarfingme inungnut
tamanut anånångorputit, anånåusau-
tit pitsaussoK! ukiune sulivfivne 40-
, linera iluagtitdlugo suliungnaernig-
ssara nagdlilermat erKarsautika på-
ssorssuput, uvavnut oKauserineKartoK
erKaigångavko ingminut aperiuarama:
— anånausimavit pitsaussoK? aperKut
akineK saperpara. pitsaussorusugka-
luarpunga, saperdlungale.
uvdlorsiorfigåra augustip arKamat,
uvdlorsiorneralo ima nuånertigaoK
sordlo suliarujugssuaK inersimavdlu-
go. ukiune 40-ne uvdlut nuénersut
nuåningitsutdlo pårdlakåusimåput.
Kujanardle uvdlut nuånårfit amerdla-
neroKingmata!
uvdloK KauvoK sila nuåneKalune.
paninguama iliniarame ukiut tatdli-
mat najorsimananga najorpånga, åma
ernerma maskinamut ilinialårsima-
ssup. uvigigaluarale Katångutikalo
mardlutuaulersut tamarmik Dan-
markimitut erKaimanaKaut. Kujana-
Kaordle nunareatika asangneKingma-
ta. uvdlakut arfineK-pingasunut nivi-
arsiarput K’aKortumilo niviarsiat ilåt
kisalo nakorsaK nulialo Danmarki-
mérsut kommunalbestyrelsime peKati-
gigfingnilo sujuligtaissut iserput ig-
dlorput ulivkårdlugo. suleKatigigsi-
manerput niviarsiavta Kujåssutigå,
nakorsaKarfingmit 700 kr. ministere-
Karfingmitdlo agdlagartaK pissut tu-
niutdlugit. nakorsap oKautsime ilaisi-
gut erKaivå jumut nunaKarfingne a-
vingarusimassune sulinere, pikorig-
dlutik sulinere, naugdlo iliniagait ang-
nikikaluaKissut suliait angnertunerar-
pai, Danmarkimilo nakorsat peKati-
gigfiånit pivdluarKutipånga.
avdlat OKauseKarårmata Kujavunga
pineKarnera angivatdlåraluartOK piv-
dlugo. tauva ajoKerput OKalugpoK,
naggatårutigalugulo „måna Kujangår-
punga" tugsiutigårput.
1931-mit 1951-imut kisimitdlunga
sulivunga, igdlunguavtine sulivfeKar-
dlunga. 1951-ip ingerdlanerane jumu-
mik inerdlåmik suleKateKalerpunga,
1958-imilo niviarsiaKalerpugut, igdlu-
lo sulivfigssaK nåparneKarpoK. suli-
nerme ajukutiussåmeK KångiupoK.
ukiut taimak amerdlatigissut suliv-
figinere saperKajarpåka ilivse nunar-
Kataussut tatigingningnerse asang-
ningnersilo nakussutigisimångikalua-
ruvkit. kingorårtima sule ajungineru-
ssumik pineKarnigssåt neriutigåra, a-
saneKarneK tatigineKamerdlo suliv-
dlune amigautinit angnerpaussarmat.
taimailivdlunga nunarKativnut sine-
rissamilo ilisarisimassavnut tamanut
40-nguinivne pivdluarKussissunut o-
Karniarpunga: — tamavsinut Kujanar-
ssuaK! Debora Ananiassen,
Agdluitsup-på.
umiarssuarssup „Nieuw Amsferdam"ip hollandimiuf
Amerikamut umiarfortitseKatigit pigissåfa 36,000
brutto register tonsigdlip assinga umiarssuarmit 100-
riardlune mingnerussoK. umiarssuarmik assilissoK
umiarfortunikusimavoK, åssilissamilo takuneKarsinau-
vok sanåne Niirnbergip erKånguane tatsimut „si-
ngikå". nalunaerKutap akunere sulingivtine 2000
aningaussarpagssuitdlo atordlugit suliarisimavå, ra-
dioaraussat atordlugit ungasianit ingerdlatitardlugo.
ivnat tingmiailo
agdlagtOK K. Møller, NapassoK
Penneven søges
(normumit kingugdlermit nangitaK).
OKarf igåra: „tigumivdluåinariånga,
Kuvninera kångarteriaraluåsavara."
pavssivkut tigumivånga ivnap sinar-
ssua ajagsimaniautigalugo såmivnik
agdlunaussap Kuvninera atinguatigut
tigoriardlugo Kajagssunago mianer-
ssortumik nusoriaraluardlugo kumi-
kålugtunguamik Kangale kangarérpoK.
kångartordlo ivnap sinarssuanut Ka-
tingmigpunga nårminardlunga KaKi-
nangalo. agdlunaussap Kuvninera ti-
mima Kåtarssuvdlo OKimåissusianit, å-
malo Kulånit nutsuneKarnerminit nu-
ngutdlauterérsimagaluarpoK kigtorar-
nigssaminut ungasigungnaerdlune.
„KaKisavit?" OKarfiganga. „någga,
KaKisångilanga," akivåka. tåuna kig-
torangajangniko peKeriardlugo ivnap
sinarssuane nårmisimåinardlunga nå-
magsigålo KaKinangalo ningiterKigpu-
nga. imågdlåtdluåsit månigsartuaor-
pugut. Isortume tåteråt måniliulerKår-
nisangniarneK
aussaK aulisariardluta autdlarpugut.
aulisarfigssavtinut pigavta aulisaler-
pugut, soKångingmatdle avalagtendg-
pugut. avåmukardluta atåtap tilior-
Kungmanga tiliulerpunga. sule tilior-
dlunga ilåka OKarpatdlagput: — iku-
na nisa arKarpoKl
malerssoraluaravtigo pissaringeria-
ravtigo umiaussårKamik atåtap ma-
lerssulerpå, åmale pissarinago. unga-
sigdlivatdlåKigame KaerKungmatigut
ornilerparput. tikikavtigo ikeriardlu-
go ingerdlarKilerpugut. ingerdlaniar-
dluta ilarput OKarpoK: — nisa ikuna
arKarpoK. takulerpavut nisat mardluk
sujunivtigut puiartut. sivisumik ma-
lerssoraluaravtigik sule pissaKarata
avdlat amerdlanerussut takugavtigik
malerssulerpavut. sule ungasigdlutik
puingmata atåta serKorpoK, atauser-
dlo erKordlugo. sulile orningniardlugo
kivivoK.
ilai malerssondlerpavut. atåta ser-
KorKigkame atautsimik erKuingmat
orneriardlugo nigsiparput KaKitdlugu-
lo. KaKitserérdluta takuvarput „Ro-
sing" aggersoK. tåuko åma nisagsimå-
put.
avåmukarKilerpugut. ingerdlaniar-
dluta tingmiarpagssuit takulerpavut,
tingmiarniariardlutalo aulisalerpugut,
amussilårdlutalo. tunungmukarnivtine
tingmialiorpugut. ila mamanaut! a-
ngerdlamut sule ingerdlaniardluta u-
nigtorpugut. sunauvfa orssuerutorsi-
massugut. orsseriardluta autdlarKig-
kavta unugkålo tikipugut.
Niels Lorentzen, 12 år,
Skolehjemmet, Påmiut.
tarput junip Kulingata migssåne, —
taimanilo pimorutdlugo måniliarå-
ngavta tåteråt måninik 3000 angussar-
pavut, tåssa unuåinarmut. tatdlimau-
gajugpugut arfiniliuvdlutalunit, åni-
långassartumigdlo nangiatugunartu-
mik Kujagissamigdlunit ilaKamiångi-
såinardluta, ilisimårissåinavutdle ki-
sisa ilagissardlugit.
taimatut tåteråt måninguisa 3000
sivnerångatigik KaKutigut agpat må-
ninik akussardlugit umiatsiårput kit-
simårnera malungnarsissarpoK.
ivnartorérdlunilo angerdlardlune ti-
kikåine imalunit ivnamit aterdlune
nåmagsivdlune umiatsiåmut ikigåine
KasuneK merngorsimanerdlo mising-
nartaKaut, imaKa misigingisamik na-
jumagsimajuarnerup ataniarneruvdlo
kingunerat.
tamåssåsit juni manivoK. nunångu-
avta tingmiarpagssue Kavånga avu-
nga nunånguarput isorakingitsoK er-
nivigilerpåt.
isumaKartarpunga nunavtine ting-
missat emissartunit tåteråt amerdla-
nerssaussut. Kavna K’aKortup erKå tå-
terånit ernivigineKartarnersoK nalu-
galuarpara.
1937-mile Påmiunitdlunga tusarpara
Påmiut sarKåne kangerdlungme „Ku-
ånersume" tåteråt ernissartut. pileriv-
dluinariaravtalo inusugtuinauvdluta
palaseKarfiup umiatsiårssuanik tag-
pavungnarpugut. ivnangåtsiaK tåterå-
KardluartoK — kisiåne nalungitsut o-
Kautigåt tåteråve nungujartortut. å-
ma Avigait kangerdluåne „K’agssi-
me“ Kanga tåterårpagssusimagaluit
måna nungututut OKautigissariaKar-
put.
Nup kangerdlugssuane tingmissat
tamalåt åma tåterånik akoKalårtar-
put „Ivnajuagtume". IvnajuagtorssuaK
tingmissanit tamalånit ernivigineKar-
tarame, anånama OKautigingningnera-
tut 1890-ip nalåne naujat amerdlane-
rusimavdlutik. Manitsup erKåne tåte-
råt agpatdlo ernivé taerérpåka, taima-
tut „KangerdlugssuatsiaK" Kangåmiut
kangerdlugssuat tingmissat tamalår-
pagssuit ernivigissartagåt emissartu-
nit tåteråt amerdlanerssaugunarput.
Sisimiut kangerdluåne „Ikertume"
Kanga tåteråt ernissarsimagaluit måna
nunguput. — imåipoK avdlamut nug-
tersimåput — OKautigissarpåt ivnaroK
angingitsoK ernissarfiat åsit ernineri-
sa nalåne takuniardlugo, taimak atau-
singuamigdlunit amiåkuerutivigsima-
ssok. taimågdlångoK malungnautigå
ivnaK tamarme nivguinarssuångorsi-
magame. tamåna pisimavoK 1920—30-p
akornåne.
(normume tugdlerme nangisaoK).
Jeg er 17 år og hedder Anne-Birgitte
Bruun og bor Gi. Dansbjerg, Hørby pr.
Sæby, Vendsyssel. Jeg vil gerne skrive
med en dreng eller pige fra Grønland.
Jeg er en svensk dreng på 17 år
som ønsker at brevveksle med grøn-
landske piger og drenge, som har om-
trent samme alder som jeg. Eftersom
jeg ikke kan grønlandsk, må de også
kunne skrive dansk. Mit navn og min
adresse er: Bo Jansson, Folkungaga-
tan 63, Stockholm So, Sverige.
Jeg er en pige på 131/! år, der øn-
sker at skrive sammen med en dreng,
der kan skrive dansk og er på samme
alder. Interesser: pop, bio, bøger
o. m. a. Min adresse er: Inger-Lise An-
dersen, Bladhandlen, Ebberup pr. As-
sens, Fyn.
oKauseK kalåleK
sumit pmgorpa?
OKauseK kalåleK sumit pingorpa? o-
KalugtuaKaraluarpoK skrællingimit pi-
ngortoK, kalåtdlitdlo taggerdluivdlu-
tik kalåtdlinik taisimagait (skræl-
lingit). taimaitdluarsinaugaluarpoK,
kisiatdle åma imåisinauvoK tåuko ki-
kugaluarnersut, imaKa Kavdlunåtsiait,
kalåtdlinik oKariaraluardlutik tagger-
dluivdlutik skrællinginik taisimagait.
isumagssarsiara Atuagagdliutinut i-
långukusulersimavara — isumardlo
tåuna atåtap uvavnit pigssarsiarå.
méraugatdlaramauna (sulime mérau-
galuarpunga) nuånarissarisimagiga u-
jarKanik uvagut Kivdlinernik taissag-
kavtinik pinguameK, iluitsukutårdlu-
git piardlugit. taimane Tunumipugut
sorngunalume tagpavanimiutut OKa-
lugdluta. uvdlut ilåne suliagssaerute-
riarama ujarak uvdlumiungmat nav-
ssårisimassara tigoriardlugo avgomi-
alerpara. aserortuinauvordle. tauva
OKarpunga „tåunakaj kalålivingnaK"
(katagartuinaK).
taimak OKarnivkut atåta isumag-
ssarsisisimavara. OKalugtuarpoK ka-
låtdlit Canadamit aggersut tauvalo i-
ngerdlaorsimassut ilaitdlo agdlåt Tu-
numut uiarusimassut tagpavanilo nu-
naKalerdlutik. imåisinauvoK tåuko
Tunumut ingerdlarKigtut ilatik Kuja-
tåne Kimatatik katatanik taisimagait,
tamanalo pivdlugo tåuko kalåtdlinik
taineKartalersimassut. ingerdlarKigtut
ingmingnut inungnik taigorput, tåssa
sapitdlutik ingerdlaorsimagamik.
imaKale kalåtdlit ardlait kalåtdlit
pivdlugit avdlamik oKalugtuagssaKa-
raluarput.
Elisa Kanuthsen,
c/o dr. Håhr,
Hadsundvej 24 B,
Randers.
FERD’NAND
(S)
Distraherende
påhæng
<$
Inga issigeruu-
nerssuarmit!
28