Atuagagdliutit - 07.12.1967, Side 5

atuartartut
agdlagait
landsrådimut agdlagkat angmassut
aussaK måna ersserKigsumik mini-
steriamit nalunaerutigineKarsimavoK
K’utdligssanit nugtertugssat pissuti-
galugit 1968-ime igdlut 25-t kommuni-
ne nugterfiussugssane sananeKarnig-
ssait aulajangerneKarsimassoK. tamå-
na tusainardlugo Kularnångitsumik
nugterusugtunut kisalo kommunalbe-
styrelsinut inungnutdlume kikunut-
dlunit nuånåjatdlautausimagaluarpoK.
kingusingnerussukutdle påsineKarsi-
mavoK igdlut nugtertugssanut sanane-
Kartugssatut nalunaerutigineKarsima-
ssut tåssauginarsimassut boligstøttip
igdloKarfingne nugterfiussugssane ig-
dloKarfiup inuinut igdlugssatut sana-
tiniagainit tiguneKartugssaussut tai-
mailivdlunilo igdloKarfingne igdlug-
ssaileKivfioréKissune ajornartorsiu-
taussunut sule angningortitsinåsav-
dlutik.
landshøvdingip aussaK måna ataut-
siméKatigineKamerane ministeriamit
piumassarissaK kommunalbestyrelsi-
nut sarKumiuneKarsimavoK, tåssa
1968-ime Ilulissane igdluliarineKar-
tugssat ilaisa Kulit migssingisa nug-
tertugssanut najugagssatut ingmikor-
tineKarnigssait. kingusingnerussukut
boligstøtte avKutigalugo ministeriap
piumassarissane nalunaerutigerKigsi-
mavå kommunalbestyrelsimutdlo su-
jorasårutigisimavdlugo Ilulissane eta-
gehusit sanaortorneKartut saniatigut
igdlut atausiåkåt arfineK mardlussut
1968-ime sananeKartugssat igdloKar-
fingmiunut akuerssissutaorérsimaga-
luartut sananeKåsångitsut kommunal-
bestyrelse K’utdligssanit nugterusug-
mana påsisinau-
lerpara ...
landsrådip Kinigkamik sujuligtaisso-
Kardlune sujugdlermérdlune atautsi-
mlnera atuarsinardlugo måko tupigu-
sutigingitsorsinåungilåka:
landsrådip sujuligtaissuata akig-
ssautai ukiumut 85.000 kr-ussut — tai-
måitOK KaerKussissarnigssaminut tapi-
siai ilångutdlugit. tapisiat tåuko 5.000
kr-nut nautsorssupåka, tåssa ilimagi-
gavko kalåtdlit nerissagssautait sav-
ssarneKartåsassut imigagssartalerna-
git, uvagut avdlat månitugut maligag-
ssiorniardluta. akigssautai nangmineK
statsministerip akigssautainit angne-
ruput, tåssa akilerårutit ilångautigalu-
git, tåukule akigssautit ajorissagssåu-
ngitdluinartutut taiumavåka. akig-
ssautime saniatigut akeKångitsumik
ineKésaoK, igdluvdlo angissusia inig-
ssisimaneralo erKarsautigisagåine ine-
Karneranut akiliutit ukiumut 30.000
kr. erKéinlsagunarput. taimaingmat
aningaussarsiait katitdlutik ukiumut
115.000 kr. migssåimsåput. månalo på-
sisinauvdlualerpara landsrådip suju-
ligtaissua Kinigaugame kivdligtisi-
mangmat, akigssautaime aningaussar-
pagssungmata palasip aningaussar-
siainut nalerKiutdlugit.
pilerssårutigineKarpoK landsrådip
ilaussortaisa inigssanik hotelimik pi-
sissoKåsassoK 1,5 miil. kr-Kartugssa-
mik. tåuna sivisunerpåmik ukiup kau-
jatdlangneranut Kåumatit mardluinait
najorneKartartugssaungmat unuivfigi-
nera akikitsusångeKaoK.
kiamiuko aningaussarpagssuit tamå-
ko KularnångilaK ikiliartusångitsut a-
kilerniarai? tåssa ilivse agdlagkavnik
uvanga atuartuse. Kanorilivdlutame
tauva — imaKa encarsarpuse. — ata
imailiusause: „imigagssartungåtsiar-
tåinåsause mérKatdlo mamartukujug-
siniartitardlugit, tauva landsrådime
Kinigkat aningaussarpagssuarnik pig-
ssaKalisåput. nåmagtumik imertångi-
kuvit tamåko akitsorneKåsåput, ani-
ngaussat isertineKartugssat amiga-
rungnaersitdlugit, ivdlitdle nangmineK
erKutit Kuligssaerutisavatitdlunit."
OKautsit såkortoKaut, isumaKarpu-
ngale tamåna sule ajornerussumut
autdlarKautaussoK, — tåssa inuit Kini-
gaisa pissauneKarnigssamik pilerngu-
ssilernigssaniit.
Erik Baagøe Larsen,
Sisimiut.
tunut igdlugssanik neriorssuteKaru-
mångigpat. igdloKarfivtine igdlugssai-
leKivatdlårneK pissutigalugo ministe-
riap pingitsaillssutigalugo piumassari-
sså tamåna mikingitsumik kommunal-
bestyrelsimut ajornartorsiutaulersi-
mavoK.
Kulåne agdlauserineKartut Ilulissa-
ne kommunalbestyrelslnarmut ajor-
nartorsiutaugunångingmata åmale
kommuninut avdlanut nugterfiussug-
ssanut tungåssuteKardlutik landsrådi-
mut aperKutiginiagkavnut navsuiau-
titut isumaKarfigerKuvåka.
malungnartumik K’utdligssanit nug-
tertitsiniarneK nugterusungnerdlo kig-
sautigineKaralugtuinarsimavoK. nalu-
neKångitsutut ukialernerane K’utdlig-
ssane kommunalbestyrelsimut ilau-
ssortat ilait nugtertitsinigssaK pissuti-
galugo sinerissame igdloKarfit nugter-
fiussugssatut isumaKarfigineKartut
angalaorfigisimavait påsissagssarsior-
figalugit, — angalanermingnile påsi-
ssait isumavdluarnarpatdlårsimagunå-
ngitdlat. tåssunga tungatitdlugo oKau-
tigisinauvara angalaortitat tåuko må-
ne atautsiméKatigineKarsimångingma-
ta pissutsit åssigingitsut akornutiga-
lugit.
landsrådimut aperKutiginiagara u-
nauvoK:
landsråde KanoK angnertutigissumik
iliuseKarsimava K’utdligssanit nugter-
titsiniarneK nugterusugtutdlo igdlo-
Karfingne nugfigissagssamingne ig-
dlugssaKartiniarnigssait pissutigalugo?
nalungilarput akissutigssatut erni-
naK sarKumerumårtut ukussut: nug-
tertugssat igdlugssaKartiniarnigssait
boligstøttip kommunalbestyrelsitdlo i-
sumagiumårpait, tamånalume ilumor-
poK. kisiånile nalungilarput boligstøt-
tip igdluliarititagai igdloKarfingne ig-
dlutårusugtut piumassarissåinut ami-
gardluinartut. ingmikut aningaussanik
akuerssissutaussugssanik igdluliagssat
amerdlissutigssanik ilåtigut igdloKar-
fingnut nugteralugtuinarneK pissuti-
galugo Kinutausimagaluartut akuer-
ssissutigineKamigssait ilimanarpatdlå-
ngitdlat nålagauvfiup igdluliortiter-
nermut amerdlanerussunik aningau-
ssalisinåunginera pissutigalugo.
landsrådip 1968-ime aningaussartu-
tigssamisut pilerssårusiåne nugtertug-
ssanut aningaussanik ingmikortitaKar-
simanera takuneKarsinåungilaK, tai-
mailiorsinaunerdlunime erKarsautigi-
neKarsimagunarane. aningaussat nug-
tunut kajumigsautitut tuniuneKartar-
tugssat pissarneK maligdlugo akuer-
ssissutigineKarsimåput tåukule nug-
KangaunerpoK ukiume sumiunerpoK
A/G-me nr.-me Kavsiunersume ilå-
ngutagssiaK taimatut KuleKutalik ta-
kusimagaluarpara, kiap ilångutagssia-
risimanerpå; kisiånile taimanikut inu-
sugtuaraugama imaKalunit sule mé-
raugama KanoK oKausertaKarsimanera
erKaimångilara. månalo kisa tungavi-
galugo ilångutagssiorpunga isumaKa-
tigiartuinaravko.
niorKutigssat akitsoriartuinarnerat
niorKutigssatdlo akilerårutigdlit akile-
rårutaisa agdliartuinarnerat tuping-
naKingmata piniagåinånguanik inu-
ssuteKartussune, tunissamininguavta-
lo ilait akikitdliartuinardlutik; sordlo
måko puissit teriangniatdlo amisa ar-
dlaringnik normoKalernerat, akikiner-
påt akikitdleKingmata akikinerpågi-
nangajaussardlutigdlo akisunerit Ka-
KutigoKingmata. ima isumaKalerama:
imaKauna Danmarkip Kalåtdlit-nu-
narput pilersusavdlugo artoriartule-
ramiuk taima iliortOK, inugtusiarto-
Kingmat pitsoKalunilo. tupingnarta-
Kaorme nålagauvférångup Danmarkip
taima angitigissoK taimalo inugtusiar-
tortigissoK pilersulårsinaungmago iki-
utåinangajangnik soruname artunga-
jagkaluaKiliuk.
iluarnerusångikaluarnerdlune ilå
nålagauvfingmut avdlamut tuniniåi-
naraluaruniuk månalunit ThulinaK
ericålo sordlo thulimiut angatdlavigi-
tertugssat igdlugssaKartiniarnerane
suniuteKartugssåungitdlat.
landsrådit 1968-ime pilerssårusiari-
simassåt misigssuatårdlugo aperKutit
åssigingitsut nalornissorneritdlo sar-
Kumersinåuput ilumut landsråde pi-
lerssårusiornermine erKortumik ilior-
simanersoK. åssersutigajugo atausinaK
taiumavara nauk avdlanik taissagssa-
KaraluartoK sordlo una: ilumut erKor-
tuva landskassip aningaussautainit
amerdlångeKissunit 3, 5 millionit kru-
nit atusavdlugit Nungme igdlorssuar-
mut timerssortarfigssamut? igdlor-
ssuarmik timerssortarfigssamik piler-
ssårut kinguartineKarsinåunginerdlu-
ne aningaussatdlo K’utdligssanit nug-
tugssat igdloKarfingne nugfigissag-
ssaine igdluliuneKarnigssånut atordlu-
git? aningaussanit tåukunångarpiaK
igdlut typit 18 typit 25-tdlunit iking-
nerpåmik 40 sananeKarsinaugaluar-
put. isumaKarpunga K’utdligssanit
nugterniartut igdlugssaKartiniarnerå-
ne ajornartorsiutaussut uvagut kalåt-
dlit akornavtine nangminérdlune iki-
orserniartariaKartut, nålagauvfik pi-
ssarnertut isumavdlutiginarnago.
landsrådip timerssortarfigssanik sa-
naortorniarnera ajungikaluaKaoK ta-
persersornaraluaKalunilo landsrådi-
mutdle atarKinautåusagaluarpoK tati-
gineKarnermutdlo agdlisautåusagalua-
Kalune kalåleKatit ilaisa ajornartorsi-
ordluinarneråne ikiorsissutitut ani-
ngaussat taineKartut atorneKåsaga-
luarpata.
Rasmus Møller,
Kombest-næstformand,
Ilulissat.
ilaussartautigssaK
KanoK atexasanerpa?
måna sinerssortåumut „Kunu-
nguaK“-mut atsiuneKarsimavoK ku-
ssanavingmik tugdluartumigdlo. anga-
laKåssuale ikingutålo Peter Freuchen
umiarssuartågssamut atsiuneKartaria-
Karnerpa?
tåssauko tåuko angalaKatigigdlutik
ajutujuitsorssuit. Peter Freuchenip
atuagkiai atuardlugit tamatigut Ku-
numut nersuissut, asangnigpalugtut
ungagingnigtut. atago OKaloKatiging-
nerisa ilait erwartulårdlåka:
— Kunup ornigpånga agssanilo
isautdlugo OKarpoK: aussap ingerdla-
nerane tikinigssarput Kavsériardlunga
Kularilersaraluarpara, månale måni-
pugut, uvagutdlo misigissavut misige-
Katigigfigigavtigik inuneK nåvdlugo
uvaguvtinut KanigtussariaKarpugut.
Peter Freuchenilo nangigpoK: inu-
nivne OKalugiauterpagssuit tusartarsi-
mavåka, amerdlanerit angutit sianit-
sut OKauserissarpait sangmiveKångit-
sut, månile sermime Knud oKalugpoK
ima kivdlissutigissavnik kingorna
puigorsinaunago. KaKUtigortorujugssu-
vok angutit misigissartik OKaloKatigl-
ssutigisinaussarångåssuk, pingårtumik
anguteKatimingnut. Kunutdle taimai-
liorpoK, OKausilo inutitdlunga puigu-
ngisåinarpåka erKaimajuåsavdlugitdlo
nangmineK toKutserdlunga.
Hans Brummerstedt,
Sisimiut.
sinaussåt kisiat nåkarsautiginarnago
iluanårutigisagaluarå.
nalungilavume nuna atausiugaluar-
tOK nålagauvfingnit ardlaringnit pigi-
neKartartOK. åma Kalåtdlit-nunarput
taima pineKarsinåunginerdlune? inui-
åime danskit ajoringikaluarpåka, i-
nugtutdlime avdlatut åma pitsaussor-
taKaKingmata. sumilunime inuiait tai-
måiput, ima OKarneK ajornalerdlune:
uko inuiait nåmångitdlat. sumilunime
pissutsimikut åssigigput. inuiaKatigit
atautsit åssigingitsunik pissuseKarta-
Kigamik, ilait pitsaussut, ilait pitsau-
vatdlångitsut ilaitdlo pitsåungitsunik
OKautigineKarsinaussut, ilisarivdluar-
Kårtinagitdlo nipanginaråine ajungi-
nerulerdlune.
taimatut ilångutagssilårpunga aper-
Kutitungajak akissugssaussumit uvav-
nit silatunerussumit akineKarnigssara
kigsautigåra.
Jens K’åvigak, Thule.
Walter J E55EN s£q%
DanasveJ 26—30 København V.
Telegramadresse: Waltjessen
Hårdtræ — Trælast — Krydsfiner
Isoleringsplader — Plasticplader
flnerlt mångertut — Kissult Krydsfl-
nerlt — OKorsautlgssat cellodexikut
ésslglssaltdlo — plastlcpladlt
Danmark mikivatdlårpoK
Kal.-nunåt tamåt pigisavdlugo
taima KuleKutserdlugo Jens K’avigaK agdlagpoK K’ånåp avisia-
ne „Hainang“-ime:
asulivik — KGH-mik
taima KuleKutserdlugo TS agdlagpoK K’ånap avisiane „Hai-
nang“-ime:
Danmarkime nunagdlit ilåt kinå-
ngugaluarnersoK aulajangerpoK suli-
ngivfigssane iluagtitdlugo igdlune
Thulemut tikerårniardlugo. agdlagfi-
galugo aperå taimailiusagune KanoK
igisanerå aperKutigalugo akissutisi-
vordlo madrase putdlagtagaK piarér-
simassoK. avdlatut OKautigalugo bille-
tiseriåinaussoK Thulemut — taimai-
liorpoK Katsrupimilo tingmissartoK
ilauvfigssane ikivigeriardlugo aut-
dlardlune. Pitugfingmutdle piniariar-
mat ajornartorsiutit autdlartiput. tu-
sarpå helikopterit ilauvfigalugit K’å-
nåmut (Thulemut) ingerdlåneKarsi-
nåungitdluinardlune angalaulugsinar-
tut ilaussoriumaneKångingmata, pissa-
riaKartumik nunaKartut kisimik inger-
dlaterKingneKarsinauvdlutik. Kularnå-
ngitsumik taima tusarame påsisavå
såkutut tingmissartue ilaussulugssuåi-
narnut atusavdlugit pissusigssamisu-
ngitsoK. erKartugarputdle KGH-p Kø-
benhavnime billetérniarfianit Thule-
mut billetisisimavoK (Thulelo Kavdlu-
nåtut avdlåungilaK igdloKarfik Thule
avangnarpagaK, tåssa K’ånåK Pitug-
nungitsoK), taimaingmatdlo KGH av-
dlåkut avKutigssaKartitsissariaKara-
luarpoK. aporfigssaK avdla sujumoru-
jå, KGH nalunaerpoK ingerdlåsser-
Kingnigssamut pissugssaunane. anga-
lassoK piumagune nangmineK inger-
dlarKingnialugsinauvoK, tamånale å-
ma takornartauvdlune ajornardluinar-
poK. tikeråp soruname avdlatut aju-
lerdlune angalanine taimaitinardlugo
autdlarfine uterfigisinauvå, måssa a-
nguniagke angungajagdluinarsimaga-
luardlugo.
angalassoK erKartorneKartoK entar-
sauterssutåinaugaluarpoK, taimåitor-
dle imailitsiåinaK timitalerneKarsinau-
vok. KGH erKumitdliunguarujoK na-
lunaerame Pitugfiup K’ånåvdlo akor-
nåne angalassut ingerdlarKigtarnig-
ssånik isumagingnigtugssaunane. av-
dlatut OKautigalugo periauseK tusar-
nartauvdluinånguatsiarpoK tamatigut
iméitarmat angatdlåssisinaussut billet-
isivfiussut angalassoK kigdligfigssånut
aputardlugo, aputingajdinartarnago.
pissugssauvfik tåuna KGH-p Kalåt-
dlit-nunåta ingmikortortaine avdlane
nåmagsisinaussarpå, måssa utarKiner-
taKalåvigsartumik, taimaingmatdlo
Kalåtdlit-nunåta avdlatut pissuseKar-
neranik oKausiussartoK taissariaKå-
ngilardlunit. AvanerssuaK — sordlo
Kalåtdlit-nunåt Kanga taima isimaga-
luartOK — sule månamut silarssup
ilainut avdlanut avingarusimavdlui-
narneråinariauvoK atorfillnarnit tiki-
neKarsinauvdlunilo KiméneKarsinauv-
dlune. imaicalunit KGH avdlamik nav-
suiautigssaKaraluarpoK?
KGH pivdlutit atavoK — Thulemu-
karnialisaguvitdle taimåingilaK!
TS.
Nu kan også DE blive ejer af en
ivdlitaoK pigilersmauvat
JOHNSON
Johnson er kendt for sin store driftsikkerhed, der bringer Dem frem i al slags
vejr. Johnson dækker ethvert behov, da den findes i 21 forskellige modeller.
Johnson ilisimaneKarpoK ingerdlaserigdlulnarnine pivdlugo, silalo Kanor-
dluntt Ikaluarpat ingerdlåslnauvåtit. Johnsonip pissariaKartitaussut sOtdluntt
sapfngilai 21-nik åssigingitsunik modelleKarame.
Reservedele og service i Gronland.
Kal&tdlit-nunåne reservedelit iluarsagagssatdlo.
Skal Deres Johnson efterses eller repareres, enten i den 2-årige garanti-
periode eller senere, behøver De ikke sende motoren til Danmark. Johnson,
ved F. V. Hein A/S, har som den første oprettet egen servicestation med
reservedele og specialværktøj i Godthåb, og vore instruktionskurser vil i
år blive gentaget og udvidet.
Spørg efter Johnson hos Grønlandske Handel, vore andre forhandlere eller
direkte hos
Johnsoniutit misigssorneKåsagpat iluarsarneKåsagpatdIOnit ukiune mardlung-
ne KularnavérKusigaunerata nalåne kingusingnerussumilunit Danmarkimut
nagsiunekarnigsså pissariaxångilaK. Johnsonip, F. V. Hein A/S avKutigalugo,
sujugdlerpåjuvdlune Kalfitdlit-nunåne iluarsaissarfik nangminerissane reser-
vedeligssautilik såkuligdlo NOngme pilerslsimavå, ilitsersuivdlutalo kursuse-
Kartitsissarnivut ukioK månåtaoK nangerKingneKåsåput agdlineKåsavdlu-
tigdlo.
Grønlandske Handelime niorKuteKartuvtlnilo avdlane Johnson aperKutigiuk,
imalunit aperiuk.
F. V. HEIN A/S
BREDGADE 75 — KØBENHAVN K.
BROCHURE PA GRØNLANDSK KAN REKVIRERES.
5