Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 09.05.1968, Blaðsíða 9

Atuagagdliutit - 09.05.1968, Blaðsíða 9
A/S Grønlandsfly’s helikoptere indgår ofte i rednings- aktionerne. Men det er en dyr affære, og yderligere kan besætningsmedlemmerne komme i en farlig situation. nunavtine tingmissartortitseKatigtt helikopteré akugtungit- sunik ujåssinernut peKatautineKartarput. tamånale akisu- ssaKaoK, åmalo inugtarissai inQnerisigut navianartorsior- tfneKarsinauvdlutik. arferit sårugdlingnit isumavdluarnarneruput tåssa Angmagssagdlip ernåne najugalingnut ssk ipivdlune ajunårnermik kingune- KartoK — tamarmik silamik ajornar- torsiuteKaKissumik ingerdlåneKarput, silalo pissutigalugo angalanerit tåuko PingitsorneKarsinaugaluartut kiav- dlunit nalungilå. OKåussit isumangnaitdlisautaussugssaK pi- PgårtoK aulajangissusinaussordlo tå- ssa autdlartinane nuliarissaK — ma- Kaississugssatdlunit avdlat — nalu- PaerfigissariaKarmata sumungnarni- ardlune åmalo KaKugo utemiarner- dlune. nalunaerutigissat tåuko anga- latitdlune erKoncigsårniartaiiaKar- Put, tåssame ånåussiniartOKalisagalu- arpat ikiuiartortut sumukarnigssartik disimaniåsangmåssuk. ujåssivigssaK naluvdlugo ujardleriartoråine taimu- PgåinaK ujardlertariaKåsangmat nu- na angnertupilugssuaK anguvdlugo. )rnitarissaK aulisagaKångigpat pi- PiagagssaKangigpatdlunit angerdlåi- nartariaKarpoK, taimailiorane avdla- mukaråine inuneK ulorianartorsiorti- PeKarsfnaungmat. — amerdlaicissut ilamingnut OKåu- ssissarput uvalikut pingasut migssåne angerdlarumårdlutik, OKåussinertig- dlo ilassardlugo pivfigssaK tåuna er- Kordlugo tikisångikaluarunik unukut nalunaerKutaK arfineK-mardlungorti- nago ujåssissugssanik kalerrérKuna- Sd, politiuneK nangigpoK. — tamåna kukuvdlumarpoK. sujugdlermik ujå- ssissugssanik kalerrissugssaK isumå- lugterujugssuartarpåt. amerdlaner- Pagssuartigutdlo tåssaussarpoK nuli- aussoK akunerne sisamane årdlerisi- taussarpoK. taimatut utarKineic ujå- ssinigssamut kinguarsautaussarpoK. a- JupårneK angerdlarfigssångornerane Pigpat akunerit tåuko sisamat aula- iangissussugssåuput inunerup toKuv- dlo akornåne. ujåssinerup Kaaugo autdlartinigsså nuliaussumut aulaja- PgerKuneKartugssåungilaK, polititdle tamatumunga akissugssåussusiligag- ssauvdlutik, tåukume kisimik ujåssi- Permut misiligtagaKarput akissug- ssauvdlutigdlo. — ernumanartoKarKunago politit PalunaerfigissariaKaraluarnerdlutik sukornigssamik, ornitagssamik KaKU- gulo angerdlarsimanigssamik? — tamåna iluancajaKaoK pissaria- Karpiaranile. nuliaussoK ilagissaussut- dlunit avdlat ilisimatineKarpata pi- Piariavdlo ttåuko maligtarivdluarpa- Sit pissariaKångitsumik aliasutigssior- toKartåsångilaK. ajunårnerit tåssåuput Kalåtdlit-nu- Pane toKussutaugajungnerpåt. tamå- na pissutigalugo kialunit tamåko iki- lisarniarnigssåt såkortumik sulissuti- giniartariaKarpå. kisitsisit ajunårner- nut tungassut pussautåinaussarmata Kimåinardlugit ånåussiniarnerne Ka- noK pissoKartarneranik åssersutinik i- långusserKeriarta. politiuneK Rosendahl Nielsen OKa- lugtuarpoK: ujåssissarneiit ilait — Kåumatit mardluk matuma su- jornagut Nup akiata sineriå atuardlu- go ujåssineKarpoK. tamatumane ujar- neKardlutik angutit mardluk, tåuku- nångalo ilisimassatuarårput akunerit 48-t ujardlerneK sujorKutdlugo Ka- ngermit Nungmut autdlarsimassut, Nungmut ingerdlåinarniarnersut ilisi— maneKångilaK (taimåitumigdlo ma- KaissineKalernerat kingusigdlune). o- Karsimagamik pinialungniautigalutik aulisarniardlutik. suna tamatumunga pissutaunersoK ilisimångilarput. maKaissineKarnerånik nalunaerut tårsilivigsoK tiguvarput. sila pitsåu- ngilaK, taimåitumigdlo nautsorssor- sinauvarput Nungmut apusimanaviå- ngitsut. taimåitumik ujåssivigput kig- dlilersimångilarput — Kularnångitsu- migdle Akiata sineriå atuardlugo Ka- ngermit SermitsiaK tikitdlugo ujå- ssivfigineKardlune. politit pujortulé- rarssuat unuk tåuna autdlartineKar- poK ujåssiartortitdlugo ujarneKartut igdluareat ardlånut ånagiarsimåsaso- ralugit, sineriagdlo sinitigalugo kaler- risårumik ikumatitaKarnersoK misig- ssusavdlugo. tamåna sivnerdlugo u- jardlersut unuk tåuna KanoK iliuse- Karsinåungitdlat, tårnera silardlung- neralo ilåtigut mininerssuanik pissu- teKartoK perKutigalugit. ujåssineK sujugdleK navssårfiungi- laK. aKaguane KåumalerKårneranit u- jåssineK nangineKarpoK avguatårdlu- go. angatdlatit sisamat ujåssisineKar- put perKuneKarsimavdlutigdlo sine- riak tamåt misigssuivfigisagåt. naut- sorssutigisimavarput misigssuineK ta- måna akunerne arfineK-pingasune nå- magsineKarsinaussoK, ujåssinermilo pingårnerpåjutisimavarput angatdlå- mik tåussumalunit aserKuinik nav- ssårniarnigssaK. ujåssineKangåtsiåi- nartoK ujarneKartup åipå navssårine- KarpoK umassoK kisiånile nukigdlår- simaKalune. tåuna oKalugtuarpoK silardlungne- rane ikardlungmut kåmitausimavdlu- tik nunamut orKivfigssarsiortitdlutik. ikardlinermikut kingutineKarsimåput åipanilo mardluvdlutik imånut nåkar- simavdlutik. tamatuma kingorna ing- mingnut takorKigsimångitdlat. nani- neKartoK tåuna tuaviortumik apume orKivfigssaliorsimavoK, tåssanisimav- dlunilo akunerne 55-ine nanineKéngi- nermine. ujåssineK kinguvfigisima- ssaisa erKanut sangmisineKarneruler- simavoK, akuneritdlo pingasut Kå- ngiungmata åiparisså navssårineKar- Pok iperKassoK. nalunångilaK navssårineKartoK su- jugdleK umatitdlugo angumererKar- neKarsimassoK. ujåssineK taimungåi- nair iluarsartuneKarsimavoK helikop- terimigdlo ikiorteKarsinausimångit- dlat silap ajomera pissutigalugo, uv- dlordlo navssårineKarfiata aKagua si- lardlungårmat ujåssivigssausimanane. ☆ ukioK atauseK matuma sujornagut angutinik pingasunik ujåssisimavugut Nup erKåne sumerpiaK ilisimaneKå- ngitsume autdlainiåsavdlutik autdlar- simassunik. ujåssineK ingerdlåneKar- simavoK angatdlatit Kulit atordlugit uvdloK unuardlo ingerdlatinardlugit, navssårtoKaranile. kisamilo angatdla- tåt navssårineKarpoK Akiane kiver- KassoK, ujåssinerdlo Akianut sang- misineKarnerulerdlune. navssåmiara- luarnerdle sumik kinguneKångilaK, helikopterilo ikiortigssarsiarineKar- poK. silåinarmit misigssuinerit sujug- dlit mardluk iluagtitsiviungitdlat, tingmissartordle angerdlartitdlugo u- jåssineK unigtineKartugssångortordlo ujarneKartut tåuko navssårineKai-put, umiatsiåvisa navssårineKarfiånit u- ngaseKissume nunap timåinarssuane. taimanikut aniguivdluarput, kisiåni- le. .. KGH ukiune sujugdlernisut Kalåt- dlit-nunåne ardlalingne aulisarner- mik misilissarsimavoK. Angmagssag- dlip pigissåne aulisariutinik misiligu- taussunik åipå tikågugdlingniumik Kamutililingmik misilissarnerit taissa- riaKarneruput. aulisarneK pivdlugo ukiumortumik Københavnime atautsiminerme di- rektør Hans C. Christiansen misilineK pivdlugo OKarpoK ukiune sujugdlerne pissartutut OKautigissariaKartOK Ang- magssagdlip pigissåne sårugdlingniar- neK ingminut akilersinaussumik i- ngerdlåneKarsinåungitsoK. tamåne så- rugdliligssungilaK, sikutdlo pissutiga- lugit aulisarfiussartoK sivikitsuarar- ssuvok. taimaingmat sårugdlingniar- neK ukiune aggersune inutigssarsiu- tinut tapertåinartut issigissariaKar- poK. imaKale tikågugdligit isumavdlu- arnartOKarneruput. tikågugdligpag- ssuit takuneKarsimåput, sikoKarpat- dlårnerale pissutigalugo sisamåinait pissarineKarsimavdlutik. Kamutilik ti- kågugdlingniut måna KGH-p angat- dlataisa ilånut nuneKåsaoK, arfeKar- dluarnerane sikoKarpatdlångineranilo atorneKartarniåsangmat. Kalåtdlit-nunåne avdlane misili- ssarneK pivdlugo direktør Christian- sen OKarpoK Ausiangne norgemiut pujortuléråt atausinarmik inugtaKar- sinaussoK sjarkimik taineKartartoK aulisautigineKarsimassoK. aulisartut aulisarnerme atortut nutåt illkarsi- mavait misilinerdlo iluagtitdluarsima- vok. Omånap Uperniviuvdlo pigissåi- ne Kagssutit kapisilingniutit tamåne najugalingnut aulisartunut atugkiu- neKarsimåput, naugdlo Kagssutit si- vikitsuinarmik atorneKaraluartut ka- pisigdlit 100 pissarineKarput, agsut a- ngisut. kapisigdlit avguaKatigigdlutik seks — syv kilonik oKimåissuseKarsi- måput. ningitagarssut „Jens Mikkel" nater- siutinik kilisauteKardlune angmag- ssangniardlunilo putorutomiarsima- vok. atortue Kajangnarpatdlåraluartut putorutut 320 tonsit nunaliguneKar- put. tamatumunåkut takuneKarpoK i- luamérsunik atortOKardlune angner- toru j ugssuarnik angussaKartoKarsi- naussoK. aulisagkanitdle Kajussausiat akikipatdlårnerat pissutigalugo tai- matut aulisarneK måna ingminut a- kilersinaunaviångilaK. putorutut pi- ssarineKartut ilamerne KeritineKar- put kingorna neKitarineKardlutik pi- ssaKautauvdluardlutik. taimaingmat erKarsautigineKarpoK ukioK måna pu- torutut 100—200 tonsit Kerititdlugit neKitagssiarineKåsassut. misilinerup kingunerisinauvå Kalåtdlit-nunåta neKitagssanik nangmineK pilersuler- nera. K’eKertarssup tunuane misilivdlu- ne kilisaissarnikut agssagiarssungni- arneK nangineKarpoK, angussarine- Kartutdle najorKutaralugit ilimanar- Pok agssagiarssukipatdlårnera pissu- tigalugo Kaleruagdlit tåuko aningau- ssarsiornermut suniuteKalernaviångit- sut. ukioK måna åma misilissoKartå- saoK. rejeKarfingnik nutånik nav- ssåmiartOKåsaoK. Kujatåne, Ilulissa- ne, Umåname Upernivingmilo Kag- ssutit kapisilingniutit aulisartunut a- tugkiuneKartåsåput, sjarkilo atauseK atordlugo Ausiait avangnardline mi- siligtaineK nangineKåsaoK. sjarkit av- dlat piniartoKarfingnut tuniniarneKå- såput. Driftsbestyrer - kulbruddet Da den nuværende driftsbestyrer ved kulbruddet i K’utdligssat ønsker at fratræde i løbet af sommeren, opslås stillingen herved ledig. Driftsbestyreren er den øverste leder, ikke alene af selve kulminen, men også af byggetjenesten, eltjenesten og værkstedstj enesi en i K’ut- dligssat, hvor der ialt er beskæftiget omkring 200 personer, og man må derfor stille store krav til vedkommendes kvalifikationer, såvel i teknisk som i administrativ henseende. Aflønningen vil ske efter foreliggende overenskomster, og udover skala- lønnen vil der blive ydet et personligt tillæg, der for en udsendt tekni- kumingeniør vil udgøre ca. 27.000,00 kr. årligt med det nugældende dyr- tidstillæg. Endvidere ydes der fri bolig og udrustningsgodtgørelse efter de for tjenestemænd i Grønland gældende regler. Eventuelle interesserede bedes fremsende telegrafisk ansøgning under adresse: Grønlandteknik, København, snarest muligt og senest den 25. maj. GRØNLANDS TEKNISKE ORGANISATION Direktoratet Hauser Plads 20, 1127 København K. -den. ujancerissut såkutait — ulimautit — kåutat — ikugtautit — ujarnanut tigorKautit, ajagssautaussarssuit — nivåutat — nivåutat ivssorsiutit Et prima fabrikat — Leverandør til Grønlandske Handel DANSK STAAL INDUSTRI A/s af 1933 Grejsdalen, pr. Vejle. Et godt tilbud fra Volvo Har De brug for en brugt, men sta- digvæk solid og stærk lastvogn, kan vi tilbyde Dem nogle få 6 tons Volvo diesel lastvogne. Det drejer sig om type L 375 med totalbelastning på 10.500 kg og nyttelast på 6 tons. Vog- nene er monteret med 4 m lange 3- vejs hydrauliske tippelad. Alle vognene har gennemgået et grundigt værkstedseftersyn og har derfor høj teknisk standard, er forsy- net med fine dæk, er nylakerede og kan alligevel sælges for kun kr. 18.000 pr. stk., ab København. Nærmere oplysninger om disse og andre brugte eller nye Volvo last- vogne fås ved henvendelse til WOQmSOMMER NÆRUM HOVEDGADE 1, NÆRUM Autoriseret Volvo forhandler TELEGRAMADRESSE: AUTOSOMMER 9

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.