Atuagagdliutit - 09.05.1968, Blaðsíða 31

ingassagtajårnerup Ægyptenime
naussorigsaissut kinguarsarai
Sinaip inoKajuitsuane sorssungnerup kingorna Ægypten ani-
ngaussarsiomikut ingerdlatsinermine makerKingniartitdlugo
Assuanime sapusiame suliaK nanginenarpoK, tåuna inerpat nu-
name tamarme ingnatdlagiaK pinenartartoK mardloriåumik
angnertussuseKalisavdlune
årKigssuissunermit Gunnar Næsselimdimit
Assuan (RB-special)
sapusiarujugssup, Kaertiterissartut, maskinarssuit agssåussutit, bulldozerit
o-mårtautitdlo ukiune kingugdlerne arfineK-mardlungne ujartcanik, ujarårKa-
nik siorKanigdlo 50 mili. kubikmeterinik nugterivfigisimassaisa, såne arabia-
mio utornau kérsoK tuggåumik angingitsumik atortonardlune siorxanik aser-
Korigsunik sungårtuinarnik korimut erruinerme atortartutut agtigissumut ka-
terssuivoic. kore niarKuminut ileriardlugo ingerdlåtarpå sapusiavdlo Kane ma-
nlnerssat tikikångamigit nagsataminik imeriardlugit manigsartarpai. sapusiå-
kut kugssup Nilip autdlarnerfianit ungasigsorujugssungitsumitukut tasiliaK
inungnit piler sineuar tunit silarssuarme angnerpaussoK 500 kilometerinik ta-
kissusilik pingortinenarpoK.
Assuanime sapusiaK inivigpat tå-
ssane encåissutigssiaK naussumut lo-
tusimut erKainartOK 85 meterinik por-
tussusilik nåparneKåsaoK, takornariat
tamatuma kingorna tåssunga pissar-
tugssat tåssångånit suliarujugssuaK
mgyptenimiut inunerånik nutångor-
titsissugssaK tamåt issigingnårsmåu-
savåt. nåparutit sisaussut 1500 km-
mik takissusilikut ledningeKarfigssa-
mitut ingnåtdlagissavdlo Nilip akuata
erKånitumut Alexandriamut atassug-
ssat sujugdlit sarfamik 500 kilovolti-
nit avKutigineKartumik ledningigdlit
erKéissutigssiaKarfigssap erKågorput.
ukioK måna januarimit kåvigtorssuit
PilerssårutigineKartut arxaneK-mar-
dlussugssat, tamarmik ingnåtdlagissa-
mik 175.000 kilowattinik pigssarsissu-
taussartugssat, ilait pingasut ledning-
eKarfingmut inerérsimassumut sarfa-
mik pigssarsisitsissarput. suliaK ta-
marme ukioK atausex Kångiugpata u-
kiutdlun.it mardluk Kångiugpata ini-
vigpat kåvigtorssuit tamarmiuvdlu-
tik ingnatdlagiaK 10 milliarder kilo-
watt-timer ukiup ingerdlanerane pig-
ssarsiaritisinåusavåt nunap inuinit 30
millioniussunit atorneKartugssaK —
månamut pigssarsiarineKarsinaussup
mardloriautå. kåvigtorssuit arKaneK-
mardluk katitdlutik ingnåtdlagiaK pi-
lersisinaussåt 2 miil. kilowatt sivne-
KartoK Sovjetunionime Kujbysjevip
ingnåtdlagialiorfiata Sovjetunionime
ukiut tatdlimåkutårdlugit pilerssåru-
siortarnerit tatdlimagssåne 1951-imit
1955-imut ingerdlanerane autdlarti-
nexartup pigssarsiarititagåtut agti-
gaoK. ingnåtdlagissap ukiup atautsip
ingerdlanerane pigssarsiarineKartar-
tugssap amerikamiut Tennessee Val-
leyme ingnåtdlagialiorfiåne pigssar-
snarineKartartoK angnertoKatigingajå-
savå. amerikamiut pigissåt erKartor-
nexartoK sorssungnerssup kingug-
^kup ingerdlanerane sananeKarpoK,
tåssanilo pigssarsiarineKartartoK
USA-p sorssungnerssuarme sujug-
dlerme sorssoKataulerame ingnåtdla-
gialiarissartagåtungaj ak angnertussu-
seKarpoK.
nunat sujuarsagagssat maskinat a-
tordlugit niorKutigssiorfeKalisagånga-
ta pingitsorane ingnåtdlagialersuineK
autdlarKautaussarpoK, Tennessee
Valleyme ingnåtdlagialiorfiup pissor-
laisa pingasussut ilåt David E. Lilli-
enthal tamatumunga tungassumik
1944-me atuagkiamine agdlagpoK.
Sovjetunionime taimatut pissoKarsi-
mavoK, 1935 tikitdlugo tåssane inung-
mit atautsimit 140 kilowatt-timer tai-
magdlåt atorneKarsinauvdlune — ta-
matumalo nalåne Kiname avguaKati-
Sigsitsinerme inuk atauseK taimåg-
dlåt 5 kilowatt-timinik pigssarsisi-
nauvoK. Tennessee Valleyme ingnåt-
klagialiorfiup atorneKalernera ukiu-
nik Kulinik sujorautdlugo tamåne na-
lugagdlit avguaKatigigdlutik ukiumut
4°0 kilowatt-timit pigssarsiarisinau-
vait, ingnåtdlagialiorfigdle inermat
2400 kilowatt-timit pigssarsiarisinau-
lerdlugit. USA tamåt ernarsautigalu-
go avguaKatigigsitsinerme 1500 kilo-
watt-timit pigssarsiarineKarsinåuput
Unungmit atautsimit). Lillienthal ag-
klagpoK avguaKatigigsitsinerme inuk
atauseK ingnåtdlagissamik angnertu-
mik atugagssaKarsinaugångat aitsåt
teknikimut tungassutigut angnertu-
mik angussaKartoKarsinaussartOK.
Nile
avdlångoraidssoK
Ægyptenip inue 30 millioniussut
lamåkiussardlutik Nilip Koruane a-
mitsume najugaxartut Nilivdlo ino-
Kajuitsukut 1500 kilometerinik isorar-
tutigissukut najugarissamikut kugtup
ervnganik pingitsorsinåungitdluinar-
tut Assuanime sapusiaK atuleriarpat
avguaKatigigdlutik inuk atauseK uki-
umut ingnåtdlagissamik 330 kilowatt-
timinik angnerussumik pigssarsissa-
lisaoK, Ægyptenimilo najugagdlit ta-
maisa erKarsautigalugit avguaKati-
Sigsitsinerme inuk atauseK 500 kilo-
watt-timinik pigssarsissalisaoK.
sapusiavdle ingnåtdlagiaK kisiat i-
luaKutigssatut pigssarsiaritisångilå.
sapusiap tunuane Ægypten Sudanilo
katitdlutik imermik angnertunerpau-
gångame 165 miil. kubikmeterit migss.
sitdlimateKalisåput. ervngup ilå 34
miil. kubikmeterit sapusiame avssia-
Kutitut portutigissumisagame tasiliap
ervngata migdlisitarneranut agdlisi-
tarneranutdlo suniuteKarnaviångilaK.
ervngup ilå avdla ukiumut 10 miil.
kubikmeterinik angnertussusilik sé-
rinikut ervnguvdlunit ailarneratigut
ånaineKartåsaoK, sivnerutumitdlo Æ-
gyptenip 55 miil. kubikmeterit Suda-
nivdlo 18,5 mili. kubikmeterit atorsi-
nåusavait.
Nilip KanoK imeKartiginera avdlå-
ngorartorujugssuvoK, taimåinera uki-
une untritiligpagssuarne nunap ag-
sorssuaK ajoKutigissarsimavdlugo. av-
guaKatigigsitsinerme ukiut tamaisa i-
meK 85 mili. kubikmeterit migssilior-
dlugit angnertussuseKartoK Afrikame
Ækvatorip nalånit imamut Akugdler-
ssuarmut Ægyptenikonitarpå. ukiu-
nile imeKardluarfiane imeK 150 miil.
kubikmeterinik angnertussuseKalersi-
naussarpoK ajunårutaorujugssuartu-
mik. nunaKarfinguit ulussorneKartar-
dlutik, ilånilo 45 miil. kubikmeteri-
narnik imeKalerångat panernerssuaK
kångnerssuarmik maligtilik pilertar-
poK.
matuma kingorna Nilip avdlångo-
rarnigssaralua inuit akornusersinau-
lisavåt, ukiup KanoK ilinera najoncu-
taralugo imeKåssusia avdlångusaer-
dlune pissariaKartitsineK najorKuta-
ralugo imeK inungnit angnerulersine-
Kartardlunilo mingnerulersineKartali-
savdlune. tamatuma kingunerisavå
nunap pitsaunerussumik imerterne-
Karsinaulernigsså; nunautitdlo nautit-
siviussartut angnertunerussut kugssi-
ortiterdlugit imermik pigssaKartine-
Karsinaulisåput.
nerissagssat aningaussatdlo
tamatumåtaoK kingunerisavå nu-
nautit pitsaunerussumik nautineKarsi-
naulernigssåt inuitdlo amerdlanerussut
nerissagssaKartitaulernigssåt. suliaK
tamarme inerpat Ægyptenime nuna
nautitsivigineKarsinaussoK 1,3 millio-
ner feddansinik (nunamik tønditut
IkoiiminCTi
VERDENS
STØRSTE
FABRIK
FOR
BÅNDOPTAGERE
silarssuarme fabrikit
imiussissutiliorftt
angnerssåt
taimatungajaK angnertUtigissumik)
angnertuseriåsassoK nautsorssutigine-
KarpcK, nunalo 700.00 feddansinik
angnertussusilik ukiut tamaisa ukiå-
kut Nilimit KarssuneKartaraluartoK
kugssiortiterdlugo imerterneKarsi-
naulisaoK.
tamatuma saniatigut kugssup umi-
artorfigineKarnera ajornångineruli-
saoK, taimalo agssartuinex pitsaune-
rulisavdlune. maKaissineKaleratdlar-
tugssaK tåssa ivssoK Afrikap Katsig-
sortånit Nilimit nagsatarineKardlune
nunamik Karssutsinermine unerarti-
tagå naggorigsautaussaKissoK, isuma-
KartoKarpordle tamåna månarnit pit-
saunerussumik naggorigsausersuiner-
mik taorsemeKarsinaussoK.
sut tamaisa erKarsautigalugit Assu-
anime sapusiap atorneKarneragut Æ-
gyptenime aningaussarsiarineKartar-
tut tamarmiussut ukiumut 235 mili.
pundit migssiliortunik amerdleriåsa-
ngatineKarput. aningaussartutigssat
sujugdlermérdlutik nautsorssorneKar-
neråne ilimagineKarpoK 415 mili.
pundit atorneKarumårtut (ægypteni-
miut pundiat 16 kr-nik naleKarpoK).
Sovjetunione 1958-ime neriorssuivoK
348 miil. pundinik taorsigagssarsisit-
siumavdlune atortugssanut tekniki-
mutdlo tungassutigut ikiuinerme atu-
gagssanik, sanåvdlo inårsameKarne-
rane taimatut atugagssanik 1960-ime
203 mili. pundinik taorsigagssarsiat
taperneKarput. Krusthjov 1964-ime
Ægyptenime tikerårame nunångortit-
siniarnigssame atugagssanik 100 miil.
pundinik taineKartut saniatigut taor-
sigagssarsisitsinigssamik neriorssui-
voK.
aningaussat atugagssatut pigssarsi-
agssatutdlo sujumut nalunaerssorne-
re erKordlugit atorneKasagpata Assu-
anime sapusiornermut atorneKartut
aningaussat Ægyptenip ernlnaK uter-
titagssarai — nauk Nilip entåne ta-
marme nunap pitsaunerussumik a-
torneKarnigsså anguniardlugo imerte-
rinigssamut masarsuitdlo panerneru-
lersineKarnigssanut aningaussarpag-
ssuitaoK atorsimagaluardlugit. suju-
nertanut taimåitunut ukiume naut-
sorssuivfingme 1966/67-ime 35 mili.
pundit angungajagdlugit atorneKar-
put. ukiume tåssane aningaussartutit
ilagait 16,5 miil. pundit Assuanime
sapusiamut 70 miil. punditdlo ingnåt-
dlagissamut, tåssa Assuanimit ing-
nåtdlagissap avKutainik sanaortorne-
rinangaj angmut.
nautsorssuivfingme erKartorneKar-
tume Ægypten nunauteKarnikut pig-
ssarsianik 173 miil. pundinik akiling-
nik nunanut avdlanut tunissaKarpox,
maskinatdlo atordlugit niorKutigssia-
nik 78 miil. pundinik akilingnik —
nioi’Kutigssat 125 miil. pundinik na-
ligdlit niorKutigssiagssatdlo (maski-
natdlo atordlugit niorKutigssiat) 250
miil. pundinik naligdlit nunanit av-
dlanit pisiaralugit.
sorssungneK akisoK
Israelimut sorssungnerup aningau-
ssarsiorneK erKigsineKartitdlugo su-
liagssanut agsorssuaK atorfigssaKarti-
neKaraluartoK — ægyptenimiut pitsu-
nerulersinagit — ajutorterujugssuar-
på. ikeraliåkortut akiliutigissartagait
takornarianitdlo pigssarsiarineKartar-
tut, ukiume nautsorssuivfingme Kå-
ngiutume nunanut avdlanut tunissa-
tut „takugssåungitsutut" taineKartut,
157 . mili. pundinik amerdlåssuseKåsa-
ngatineKaraluartut ingmaralåråinå-
nguaK pigssarsivfiuput. ikerasaliaK
matuma sujornagut pingåruteKarner-
misut pingåruteKalerKisagpat agdli-
lerneKarnera angnertoru j ugssuarmik
aningaussartutaussugssauvoK — umi-
arssuarujugssuit uliamik agssartutit
måna Afrika avarKutdlugo angalaor-
tut ikerasaliåkorsinaulisagpata. ta-
kornariat erKarsautigalugit taineKar-
sinauvoK akunitarfit angeKissut, sa-
narKåt kussanarsagarujugssussutdlo
takornariarfiunerussartune tamane
nåpåtiterneKarsimassut måna najor-
neKångivingmata. taimaingmat ing-
mingnut akilerneK saperput nunalo
nunat avdlat aningaussåinik atorfig-
ssaKarteKissaink pigssarsissusinauna-
go.
nunat kommunistiussut 2 milliarder
dollarsinik nunatdlo kommunistiu-
ngitsut 1 milliarder dollarsinik uv-
dlumikut akiligagssaKarfigineKarput.
niuverneK pingasungordlugo avgoråi-
ne niorKutigineKartut avingnerisa pi-
ngajuat nunanut kommunistiungitsu-
nut, taimatut amerdlatigissut nuna-
nut kommunistinut taimåtaordlo a-
merdlatigissut nunanut araberinik i-
nulingnut avdlanutdlo tuninexartar-
put. taimatut tunissaKartarneK tama-
tigut iluanårutauneK ajormat nåla-
gauvfik tapIssuteKartariaKartarpoK.
Tuluit-nunånit, Tysklandimit Itali-
amitdlo ungasingitsukut taorsigag-
ssarsissoKarpoK ukiune amerdlavat-
dlångitsune akilersugagssanik inuia-
Katigit tamalåt aningaussauteKarfiå-
nut Ægyptenip akiligagssane 47 mili.
pundit akilersinauniåsangmagit, suju-
nertanutdlo pissariaKartunut atugag-
ssaminik 60 mili. pundinik taorsigag-
ssarsisinauniåsangmat. Israelimut
sorssungnerup kingorna nunat arabe-
rinik inugdlit avdlat åma ikiutaria-
Karput, nålagkersuissutdlo måna ilu-
ngersutigineruvåt pilersuinerup unig-
tunginigsså, inugtaussut uvdluinarne
nerissamikut Sinaip inoKajuitsuane
sorssungnerup kingunere malugingi-
niåsangmatigik.
ægyptenimiutdle ukiumut 1 millio-
ninik amerdleriartarput. inungortar-
tut procentiat 2,8-mut agdleriarsima-
vok, niorKutigssiarineKartartutdlo u-
kiumut amerdleriartarnerat taimatut
agtigingingmat iluamik sujumukar-
toKarane unigtungajangneK præsident
Nasserimut måna iluardluångitsumik
kinguneKarpoK, nunavdlo naussorig-
saissuinut ardlalingnik millioniling-
nut ukiune kingugdlerne tusintilingne
ardlalingne sujuaissamigtut inussunut
tamåna ajOKUtauvoK. nunap aningau-
ssarsiornikut angnertoruj ugssuarmik
ajornartorsiornera ukiut ingerdlane-
råne KångerneKarpat aitsåt atajuar-
tugssamik sujuariarnigssaK naussorig-
saissut ilimagissariaKarpåt. ingassag-
tajårivdlune ajugauniåinardlunilo i-
ngerdlatsinikut naussorigsaissut ator-
tuinik pitsåungitsunik atortoKartine-
Kartuarput niorKutigssiat amerdliler-
nigssåt erKarsautiginerunago umanig-
ssaK erKarsautiginerulersitdlugo.
IRANSKE (PERSISKE) TÆPPER
v/ HENRY L W. JENSEN
STRANDGADE 80 - KBHV. K.
TLG.ADR.: IRANCARPETS
SÆLGER UDSØGTE TÆPPER
FRA IRAN OG AFGHANISTAN
I TRANSIT, UFORTOLDET OG
AFGIFTSFRIT, OVER HELE
VERDEN
SKRIV OG FA ET UDVALG
UDEN FORBINDENDE
ÅRETS »WITH« nyhed - rekvirer gratis specialbrochure
WITH — for gode søgenskaber
16’ robåd som planer med en 9'h
HK motor • Klinkbygget skrog
med dobbel, skumfylt bund.
Motor: 3—20 HK
import og forhandling:
TRANS-ARCTIC MARINE
K’UTDLIGSSAT
Telegr.adr.: TRANSARCO
TK 120
Moderne båndoptager i attraktivt formgivet kabinet - 2 spor 9,5
cm/sek. - Mono - SELEKTOMAT een knaps betjening - Alle til-
slutninger.
ingsumigdlc
talik - mardlungnik Imifissivigssalik 9,6 cm/sek. - mono - SELEKTOMAT 4ta-
taussemik atauslnarmik nikftautiIik - tamanut atåssuserneKarsfnaussoK.
►
TK 145
Elegant båndoptager i moderne kabinet - 4 spor 9,5 cm/sek. -
Mono - SELEKTOMAT een knaps betjening - Alle tilslutninger
- Båndtæller - Særlig egnet til trickindspilninger. - Desuden med
GRUNDIGS verdensberømte automatik, der sikrer en ensartet ind-
spilningskvalitet.
TK 145 - fmius8(ssut kussanartoK nutftliauesumik karsertalik — sisamanik fmitissivig-
ssalik 9,5 cm/sek. - mono — SELEKTOMAT åtataussamik atauslnarmik nikftautilik -
tamanut atAssusemeKaralnaussoK - ImiOssap takfssusianut nalunaerssOtilik - åssi-
g!ngit8unik periuseKardiune ImitississutigssarKigsoK. ktsalo GRUNDIG-ip silar-
ssuarme tamarme tusAmassaussumik automatfkianik pilik, tåussumalo åssi-
gtngneru8sumik fmiussinigssamik erKanaerutfsavAtit.
V. H. PRINS . SYDVESTVEJ 129 . GLOSTRUP
KØBENHAVN. TELF. (01) 96 88 44
TELEGRAMADR.: »NORDCOMMERCE«
31