Atuagagdliutit - 26.09.1968, Qupperneq 24

årdluarssuit inunerat påsingnigfiuvoK
Strip-ime nisanut umassusivingme misigssuineKarsimavoK
ukiune tatdlimane, umassorsioK Søren Andersen påsissamik
inernerinik katiterilerpoK — nisat „Kulte“ ama „Hanne“ ima-
mut inuvfigissamingnut uterKigsinaulisåput
Leo Rix-imit
årdluarssuit sivisumik umassutiginigssånut ilisimassariaKartut Kåumatine
tugdleme Strip-ime nisanut umassusivingme pissortamit, universitetsadjunkt,
cand. mag. Søren Andersenimit påsiniameKarsimassut tamanut saruumiuneKar-
tugssåusåput.
nisanut umassusivik augustip 1-iå-
ne matungmat Søren Andersenip u-
kiune tatdlimane nisat inussausiat Ka-
noK itunersoK påsiniardlugo angussa-
rissane nautsorssusiulerpai. suliaK ta-
måna ukiup agfånik sivisussuseKåsa-
gunarpoK. Strip-ime imarmiusiving-
me misigssuitigalune magistere uma-
ssunut tungassunik atuagagssianut
påsissaminik agdlautigingnigtarsima-
vok, misigssuineruvdle inernere a-
merdlangarmata ingmikualugtortaKa-
ngårmatalo tamaisa nautsorssusior-
dlugit katiternigssåt pissariaKarsima-
vok, katiternerisa inernere tåuko dok-
torimut angussiniutigalugit atorne-
Karsinaussugssåusåput.
inunerat
1962-ime ukiåkut Strip-ime Lille-
bæltip sanianitume imarmiunut uma-
ssusivingmik uliausivikup umiarssua-
livigtåne pilersitsineKångikatdlarmat
årdluarssuit — tåukulo eraardlisa ni-
sat — inussausiat ilisimaneKarKalågi-
narsimavoK.
amerikamiut såkutue imarsiortut
misigssuinermik ingerdlataKarsimåput
misiligaunerutigissumik — sordlo ar-
Kartartorssuarnut sorssunerme årdlu-
arssuit ungasigsorujugssuarnitunut
malugssarissusiat påsigssåungingaj ag-
toK iluaKutiginiarneKarsinaunersoK
påsiniardlugo — misiligaineritdle ta-
måko inernere tamanut ilisimatusau-
tigssatut sarKumiuneKameK ajorput.
imarmiunik misiligaivfit nunarssu-
arme sujugdlersåt Strip-ime pilersi-
neKarmat umassorsiut mardluk, hol-
landimioK W. H. Dudok van Heel,
franskerdlo R. G. Busnel sujugdliuv-
dlutik ingerdlatsiput 1964-ime ukiar-
nigssåta tungånut, tauva Kavdlunåt
umassorsiuisa suliaK nangipåt magi-
ster Søren Andersen pissortaralugo.
— nisat ilisimassaKarfigingivigdlu-
git autdlartipugut, Søren Andersen
OKalugtuarpoK. ilisimasimångilarput
sutortarnersut, KanoK utorKalitigi-
ssarnersut, KanoK erniortarnersut il.
il.
— tamåko tamaisa apencutitdlume
umassut tamåko inunerånut tungå-
ssuteKartut avdlat påsiniagaralugit
årdluarssuit umassutigineKarsinaunig-
ssånik ilisimassariaKartut katerssorsi-
mavavut, tåukunatigutdlo angussavut
påsiniainivtme pingåmerssåuput, u-
massorsioK inusugtoK tåuna OKarpoK.
imarmiut tåukua umataisa tigdler-
nerisa anersårtornerisalo såkortussu-
siat, auisa naKitsineKalersarnerat å-
malo imarsiutdlarKissusiat, aup sa-
naneKautai augpalugtut KaKortutdlo
sikuiuitsup sikutå
augtiniarneKalersoK
Sovjetimit Alaskamut sapussuarmik ikårtarfilerdlugo
rusit ingeniørisa ilåt pilerssårusior-
simavoK Ruslandip Asiame kangimut
isorpiånit Alaskap sineriånut, tåssa
Beringip ikeraså napivdlugo, sapu-
ssualiornigssamut. pilerssårusiaK nu-
narssuarme tamarme isumanik agsut
aulagsagtitsisimavoK åmalo Amerika-
me Canadamilo OKaluserineKaKalune,
pissutigalugo pilerssårusiaK piviussu-
ngortineKasagpat silåinaup kisså av-
dlångordluinåsangmat.
pilerssårusiame ingeniør Peter Bo-
rissow-imit suliarineKarsimassume o-
KautigineKarpoK, sapusiaK 80 km-inik
isorartussuseKåsassoK pumperssuaKå-
savdlune turbininik, tåukulo atordlu-
git sikuiuitsup imartå nigdlertOK ima-
mut kissartumut kujasingnerussumi-
tumut pumperneKarsinåusaoK.
sikuiuitsup imartåta nigdlemerata
sarfaK kissartoK K’alaserssup imartå-
nut pinigssaraluanik akornusertarpå.
saput iluaKutsiutdlugo imaK nigdler-
tOK aniatitdlugo pumperneKartara-
luarpat, nunarujugssuit Kausuitsup
avangnånitut naggorigsarneKarsinå-
ngusagaluarput.
Peter Borissowip pilerssårutine ru-
sit atuagagssiåtigut „Priroda“-kut (pi-
ngortitarssuaK) sarKumiusimavå.
Borissowip erKarsautigå sapusiaK
sananeKåsassoK Sibiriap nugaussånit
Tschuktschen-imit Alaskame Cap
Prince åma Walesimut. Beringip ike-
rasåtigut sananeKarfigssåta imartå 50
meterinit itinerusimångilaK. Boris-
sowip tungavigisimasså tåssa, sarfaK
kissartoK Atlantikup kangiatigut 1-
ngikitsulik avarKutdlugo avangnamu-
kartoK Tunup sarfånik nigdlertumik
nåpitsissarpoK åmutdlo namneKartar-
dlune, taimalo nigdlertitardlune. sar-
fardle nigdlertOK ingerdlavianit sa-
ngutisinaugaluaråine sarfaK kissartoK
akornutigssaicarungnåisagaluarpoK si-
kuiuitsup imartå angusavdlugo uki-
utdlo pingasungitsutdlunit ingerdla-
neråne sikuiuitsup sikutarssua augti-
sinåusavdlugo, ingeniøre isumaKar-
poK. sarfap kissartup Maneragssuar-
mit pumperneicarneratigut augkiar-
torneK sukanerussumik ingerdlåne-
KarsinauvoK.
Borissow isumaKarpoK K’alaserssup
erKåne sikup augkiartulemeratigut
kissarneK 15 gradinik Kagfagkumår-
toK. tamåna isumaKarpoK Sibiriap, A-
laskap, Canadap nunavtalo avangnåt
Kåumatine arfinilingne aputeKardlu-
tigdlo sikussartut angnertunerssåt
naggorigsarneKarsinångusagaluarput.
Borissowip påsivdluarsimanerarpå
pilerssårutip piviussungortinigssånut
USA Sovjetilo kisimik aulajangissu-
ssariaKångitsut nunatdle tamarmik
Kitånitut Kangianitutdlo.
Berlingske Aftenavis maligdlugo,
Canadame ilisimatut påsiniailersimå-
put rusit pilerssårusiåta nunamut
nangminermut sut suniutigisinaune-
rai. Alaskame OKatdlisigineKaKaoK a-
kuerssordlugo akerdlilersordlugulo.
sapussuagssaK kitåta kangiatalo ikår-
tarfigssåtut påsissariaKardluinartoK
silåinaup avdlångorneranik åma nu-
nalerinerme periarfigssanik pilersitsi-
narane taimåtaordle såkutoKamikut
nålagkersuinikutdlo suniutilerujug-
ssussugssauvoK.
silåinaup avdlångomeratigut Kalåt-
dlit-nunåta sermerssua augtineKaler-
sugssaungmat Danmarkip pilerssåru-
siamik soKutigingningnera mikissu-
ngilaK, uvdlumikugatdlartordle KanoK
isumaKarfigineKarnigssånik aulaja-
ngissoKarsimångilaK.
sermip aungneratigut imaK Kagfag-
pat Danmarkime KeKertat ardlagdlit
morssugtugssåuput.
amerdlåssusisa avdlatdlo misigssorne-
Karnerisigut Strip-ime umassorsiut
påsiniarsimavåt nisat nåpauteKartar-
sinaunerat tåukulo akiorniarneKarsi-
naunerat.
misigssuinlkut tamatumuna nisat
puangmikut tingungmikutdlo nåpau-
teKarsinaunerat aj orungnaersineKarsi-
nångorpoK, nauk ikiorneKångikune u-
massup tOKUssutigei'iåinaugaluarå.
nåpautigissartagaisa sunere Kanor-
dlo ajorungnaersineKarsinaunere a-
perKuterujugssussugssåuput årdluar-
ssuit umassutitut sivisunerussumik
pigineKartalernigssånut.
pissusé
nåpautimingnit ajorungnaersitsiniu-
tit pitsåussusinut ugpernarsautitut
arférKat KimaKalutik imarnerssalia-
me 50 kubikmeterisut angnertutigi-
ssume aulisagkanut pakhusikup ilua-
ne sananeKarsimassume atortorigså-
ruterpagssuarnik unguneKarsimavdlu-
tik angalaortuartarput. mardluput.
„Kulte“ pingasunik „Hanne“lo mar-
dlungnik ukiugdlit.
inuvdluartitaunertik nuånårutigiti-
galugo umassorsiut pissuserissaming-
nik påsissagssarsiortitdluavigpåt.
piginåussusisa tupingnardluinartut
ilagåt sumissusersiorsinåussusiat. ta-
kuningnigsinaunertik nåmagiungnaer-
dlugo nipertik iluaKutiginiartarpåt a-
kisuaneralo ungasissutsimut ugtortau-
tigissardlugo.
„radariat“ malugssaringårmat u-
massut tåuko amuagårKat 0,9 mm-inik
silissusigdlit imarnerssamut ningine-
Karsimassut apungisåinarpåt. kisiåni-
le „Kulte“ åma „Hanne“ ardlaleriar-
dlutik nylon-imik agdlunåraussianut
amuagårKanut sanigdliutdlugit ningi-
neKarsimassunut aportortarput. nylo-
nérKat imarmiut tåukua „radariånut"
„akisuångitsortarsimagamik", nisatdle
erninaK åma ilikåinarpåt tåuko avar-
Kuteriåsavdlugit.
misiligtagkamingnik umassut tåu-
ko ilikapatdlagtarnerat misilinikut
avdlåkut åma ugpernarsameKarpoK.
ilikagaisa ilagåt imarnerssame åta-
taussaK naKikångamiko angmagssag-
ssuarmik akigssarsissardlutik. åtatau-
ssap naKineratigut nipimik pilerso-
KartarpoK, taimailivdlutigdlo arférKat
nipit Katitussutsimikut åssigingitsut
ilikarpåt.
misiligume avdlame „Kulte“ „Han-
ne“lo imap iluane nigaliliussat mar-
dluk tugdlerit putorKUteriartartug-
ssauvåt. åssilissutip arajutsissaKajuit-
sup erKuerKigsårniardlutik anguar-
tortarnerat åssileKåtårtarpai, uma-
ssorsiutdlo taimailiortikångamikik
angmagssagssuarmik akilertarpåt.
I
„gværk“ — périt
— OKautigineKartarpoK årdluar-
ssuit OKalugsinaussut, Søren Ander-
sen OKalugtuarpoK. imaKalume agdlåt
nunarssuarne avdlane „OKautsinut"
påsissutigssarsisinauvdluta?
— årdluarssuit silatuvdluinarneri-
nik OKausiussartut ingassagtajågau-
ssarsimåput, kisiånile nalunångitdlui-
narpoK silatupilorujugssussut. aitsåt-
dle silatussusiat tåuna sungiusamer-
mik ilaKartikåine KanoK iliuseKartine-
Karsinåuput.
— uvagut Strip-ime misiligainivti-
ne påsisimavarput, Søren Andersen
nangigpoK, nisat ingmingnut påsisi-
niartartut. sordlo nisat mardluk ang-
magssagssuaK pilerngukuniko ing-
mingnut pérKUSsaKåtåukångamik o-
KauseK „gværk“ atortarpåt.
— umassunik misigssuineK KanoK i-
luaKutautigisava?
— angussaK pingårneK tåssa årdlu-
arssuit måna umassutigineKarsinå-
ngornerat ukiut mardluk sivnerdlu-
git sule misigssorKingneKarnigssånut
iluaKutaussugssauvoK. sujornatigut
Kåumatine ikigtuinarne imarnerssali-
anitineKardlutik taimågdlåt umasi-
naussarsimagaluarput.
— kisalo årdluarssuit månåkut ki-
kunitdlunit umassutigineKarsinångor-
put. umassusivigssuitdle måna tikit-
dlugo umassunik tamåkuninga pigi-
ssaKalernigssamingnik soKUtigingni-
lersimångitdlat, uvagutdlo påsissavut
direktør Chr. Toft-ip Ulstrupime
Randersip erKånitume årdluarssusi-
vingmine iluaKutigisinåusavai.
ilisimatut amigautåuput
— periarfigssaKarpa måne Dan-
markime nisat misigssorneKamerat
nangisavdlugo?
— imaKa nåmik. sujugdlermik ani-
ngaussanik atugagssanik akuerssissu-
teKartoKarKårtariaKåsaoK, uvagutdlo
ukiune Kångiutune aningaussat tai-
ma akuerssissutigineKarsimassut nuå-
narssautigisimaKaugut, åipagssånig-
dlo ilisimatunik amigauteKarpugut.
malungnarpoK umassorsiut ikigtui-
nait suliagssamik tamatuminga soku-
tigissaKartut.
— ilisimatut sulissugssat Kavsiussa-
riaiiåsåpat?
— umassorsiut mardluk, umassut
nakorsåt atauseK elektronik-tekniki-
migdlo påsisimassalik atauseK nåmå-
såput. kigsautigissardle tåuna ang-
nertuvatdlårunarpoK. eraKrsautigisa-
gåinime pivfigssame kingusingnerpå-
me misilerainerme uvanga kisimiler-
simanera, misigssuivdlunga, umassu-
nut nakorsauvdlunga, atortunik år-
Kigssuissuvdlunga, agdlagfingmik nå-
kutigingnigtuvdlunga, imarnerssamik
salissuvdlunga, natermik sanertuv-
dlunga il. il..
— Kanorme „Kulte“ „Hanne“lo pi-
neKåsåpat?
— misiligaivfingmut avdlamut tu-
nissutigerusugkaluarpåka, misileraiv-
figdle Strip-imitoK Europame kisiar-
taugatdlarpoK, taimåitumigdlo tuni-
ssivigssaKarnanga. imaKa imånut ipe-
råinartugssåusavåka. sulinivtine iki-
ordluarsimavåtigut taimåitumigdlo 1-
mame inigssaKardluartume inunermik
sivnera atusavdlugo akigssarsiarissa-
riaKardlugo.
Her er Danmarks mest omtalte lænestol
ØNSKESTOLEN
— en af vore hidtil største succes’er
mange ønskestole er allerede
sendt til Grønland.
Pris i Danmark, monteret
med oksehud kr. 1.539,00
Pris til Grønland n 1.539,00
■4- exportrabat » 171,00
kr. 1.368,00
-T- 5 % rabat for efterkrav » 68,40
kr. 1.299,60
+ emballage V 60,00
kr. 1.359,60
Fås i farverne sort, jordbrun, tan rød og grøn.
I heluldent stof (mange skønne farver): Pris til Grønland. kr. 985,00
-i- de samme pct. fradrag ......................... kr. 891,78
Stolen leveres fragtfrit til København. De betaler fragt og forsikring mellem
København og Deres by.
FULD RETURRET
harloffs
bolighus
KØB BEDRE MØBLER
OG TÆPPER I ...
ABSALONSVEJ, 7400 HERNING
De er velkommen til at rekvirere vore møbelkataloger.
HONDA ■ op lil 28 km pr. liter normalbenzin
31 HK - ns KM
Luftkølet 4-tokts
motor foran.
Opfylder alle
amerikanske
sikkerhedskrav
Kr. 5.200.- ab Kbhvn.
DARLOV MOTOR, Tagensvej 70, København N.
Verdens hurtigste MM
Fuldt
de luxe
udstyr.
Kan laves til
station-car
på V* minut.
25