Atuagagdliutit

Ukioqatigiit

Atuagagdliutit - 26.09.1968, Qupperneq 26

Atuagagdliutit - 26.09.1968, Qupperneq 26
Mexico, olympiadip nunå mumisitsmerup ernera tatigeKatigingneK atautsimdrnerdlo Amerikame ilisimaneKångi- lax, pingårtumik Amerikame nålagauvfit akornåne. isumaKati- gissutit påpiarakuinåuput, inatsisit naiutaussiumagåuput, Ki- nersinerit auk akigalugo akiuneruput, kivfåungissuscK tåssa inatsisaitsussuseK inunerdlo tåssauvoK någdliutigssiaK. mumi- sitsinermut inunerminik tunississoK imamik agssatdlagteriu- marpoK Henrik Johansen-imit Miguel Hidalgo, Agustin de Iturbide, Lopez de Santa Anna, Benito Ju’rez, Porfirio Diaz, Francisco Madero, Pancho Villa, Emiliano Zapata. ernerit, Mexi- cop ernere. kivfdungissusen, mumisitsineK, Mexicome inuuiKaligit tåssa uvdlu- me. Carranza, Obregon. åma ernerit, demokratimik pilersitsissut. sapitsutut tai- nenartut ataminautåt pémeK ajornanaut. general Custer, Amerikame, Torden- skjold-ilo Danmarkime supat, atarninartut imalunit sorKusaitsumik tonorai- ssut? utornaK Miguel Hidalgo Mexicop kivfdungissuseKarnigssånik sorssuti- gingnigtoK, avdlat pissortarissanut pikigtitsinermik taissånik, suva? 58-inik u- kioKalerdlune kisame inunermine nåmagsiniagagssaminik navssårsimanerpoK, imalunit, avdlat OKausé maligdlugit, kreolen (amerikame kujatdlermion europa- miunik nagguvilik) spaniamiunik umigssuisson, tonoraissoK någdliugtitsissor- dlo sdkututut påsisimassanaldrane? Santa Anna tdssaunerpa atamemutoK sila- narpiångitsoK, igitdlune nisumik ernuinerminik nipangiussinen ajorton, akiu- nernutdlo akuliukumaneK ajuvigson (Kanortumik hestilerdlune panane kivit- dlugo)? Pancho Villa ama Emiliano Zapata kivfdungissutsimik akiussutigingnig- tunerput imalunit pinerdlugtunerput sorxusaitsut ingmingnut iluanårtiniainar- tut? aperKuterpagssuit taimåitordle nå- mångitsut. tamåko tamarmik atautsi- mut issigalugit suniuteKarsimanerput. imaKa, Mexico mexicomiutdlo erxar- sautigalugit, tåukume itsamisauti- mingnut ilerKuliutitorKamingnutdlo atarKingnigtuput. „Los Ninos heroes“, såkutut imarsiortut nålagagssåtut ili- niartut inusugtunguit, 1846-me ame- rikamiut nuna tiguamiardlugo igdlo- xarfingmut Mexicomut isåtdlarmata igdlussårssuatOKarssuarmit akiutdlu- tik toKutaussut, takuminaKissumik er- KåissutigssaliorneKarsimåput, encåi- ssutigssax avdla Santa Anna-mut pi- gitineKarpoK, igdloKarfik ajomartor- siulermat (nålagårKamutdlo iliniar- tut) KimåsimavoK nunalo kåvitdlugo Kimugserdlune nangmineK iluarissåt- siåminik iliuseKardlune nuna igdler- sornerardlugo. inusugtunguit igdloKarfingmik ig- dlersuissut nungutait, oKalugtuarine- Kartarnerat maligdlugo, naggatånut mexicomiut erfalassuånut imutdlutik napassuliat portunerssånit ingming- nut erKåisimåput. taimale isumaKar- piångitsumik sapisernerujugssugalup tamatuma kingornagut pissut avdlå- ngortisinausimångilåt, tåssa amerika- miut såkutuisa sapiutaitsut Mexicop nunatåta agfangajagssua tiguarmå- ssuk, Texas ilångutdlugo. Kanordlo ugpemångitsigisagaluarnerpoK tiguai- simanex tamåna måna tikitdlugo me- xicomiunit erKaineKartarmat avang- namut sanilerissarssuas politikikut erKartorneKartitdlugo — nauk mexi- comiut nangmingneK taima pissoxar- nera pissussutiginerugaluardlugo, tå- ssa amerikamiut såkutuinit sångine- ruvatdlåxigamik suleKatigingniångi- namigdlo. Santa Anna-le issomartor- siorneKångisåinarpoK igdloKarfit pi- ngårnerssåt Kimånane igdlersorniåi- narsimångingmago sule inusugpatdlå- nut isumagissagssångortinamago, pi- ssutigalugo, sordlo sujuline tainexar- tutut, mexicomiutut akiusimagame, sapitsuliortugame. indiåneK Mexicomiut kivfåungissuseKarner- mingnut sapitsuliortorpagssuaKarne- rat ingassaginåinartoK pitsailiniar- dlugo atausex tåisavdlugo soKutigi- narpoK, tåssalo Benito Ju’rez. tåuna inatsisiliortoK, kivfåungissuseKarner- mik akiutoK mexicomiussordlo sila- miulerssårutinik agdlagtartunit upa- ruarneKarsimångivigpoK, tåunauvor- me nålagauvfiup inugtatsialagssuisa nangminerssunginerpåt ilåt nuname tamarme pingårtineKaKissoK: akuit- sumik indiånerussoK. Ju’rez inugtaisa angnerit amerdla- nertarpagssuinit avdlåussuteKarpoK, tåssa ingmikut atarxinautauniartug- ssanik taiguteKartinexamiånginame. sordlo tainexartarxunane „gutisut a- tarKinåssusilik", nauk avdlat Santa Annalo taima piumassaKartaraluartut, imalunit „erxigsinerup ernera" Por- firio Diaz-itut. åmalo pissariaKartingi- lå sorKusaitsuliutiginardlugo aungmik kuissinigssax Miguel Hidalgo-tut, Pancho Villa-tut Emiliano Zapata- tutdlunit. sok Napoliut pingajuata sivnissutut autdlartitå, østrigimioK ig- dlaruautigssåinaK Maximilian 1867— ime franskit såkutuisa ajorssarérne- risigut toKutautisimanerå påsineKå- ngilaK. imaxa Europame nålagauv- fingnut pissaunilingnut takutitsissu- tiginiardlugo sujornatigut nunasiari- simassaraluamingne OKausigssaxartu- jungnaernerånut, tamånalume suniu- texarpoK, Europame nålagauvfit ki- ngorna misilerKingilåt nunasiarisima- ssaraluamingne nålagaulerxingniar- dlutik. mexicomiutdle xanganitsanik pingårtitsinertik tungavigalugo, taku- ssagssiariuarpåt Maximilianip nulia- talo inusugtup Carlottap inigisima- ssaralue igdlussårssuarme „Los Ninos heroes" sapitsumik tOKutauvfigissåne itut. „uvfarfingme uvane marmorimik ilugdlissaussume kejsarip nulia Car- lotte uvdlormut uvfartarpoK". nunat avdlamiunut inugsiarnisåmeK? tåssa- Ka, taimågdlåt Kanganitsanik pingår- titsineK, avdlamik ilanago. Kamut KernertoK igdlussårssuarme tåssanerpiaK Cha- pultepec-imitume ipoK Benito Ju’rez- ip Kamutå tusåmassaK KernertoK he- stinik uniartagax, tåunalo agdlagfig- tutaoK angatdlåtagkatut atortarsima- vå. tåuna inigssisimavoK tOKutarisi- massåta Maximilianip, Napoliut pi- ngajuata såimåunerata kejsariutitåta, Kamutåta saniane. indiånerup Ju’arez- ip erKartussissuserissussup Kamutå Kernertumik KalipatauvoK, kejsariusi- massuvdle kultiussartitigauvdlune. østrigimioK tåuna inusugtoK ilisi- massaxarsimångilaK nunamut pigune KanoK pineKåsanerdlune, nalunginar- dlugule Mexico-mut autdlartitauvdlu- ne nuna nålagkersusavdlugo. Ju’rez ingminut åma taima isumaKarfigaoK, malungnartumigdlume kejsarimit autdlartitaussumit piginauneKarneru- vok. nunap kujasigsuanit Oaxaca-mit angut tåuna tikiupoK. spaniamiut a- kuerssårneratigut erKartussissuseri- ssungorsimassoK iliniardluarsima- ssuvdlunilo. Kamuminit Kernertumit nuna ukiorpagssuarne axupå, agdlåt Kamutå nungutdlartungortoK nåla- gauvfingmut ilisarnautitut malugisi- maneKalerdlune. nauk nunamut su- niuteKardluaraluaKalune, Mexicovdlo inatsisitigut ingerdlåneKarnera iluar- JSlyhed fra hvinrude SPAR BENZIN - SPAR PENGE! Til Evinrude udenbordsmotorer fås nu en benzin/petroleumskar- burator der nedsætter driftsudgifterne med mere end 25 %. Karburatoren leveres til følgende hk størrelser: 15, 18, 33 og 40. Vejledende udsalgspris: 465,00 kr. excl. montering. ANDERSEN & CHRISTIANSEN Postbox 119 . 3900 Godthåb . Telf. 1153 . Telegramadresse: ANDCHRIS saraluardlugo, toirulemermine Ame- rikame kujatdlerme angutit suniute- Kardluarsimassut ilåtut, Simon Boli- var-itut OKarsimavoK: „toKorérnikut angutauserdlutik nålagkersuissut pi- lertarumårput." erKigsisitsissoK taimatut sukangasårtumik nålag- kersuissut ei’Kummerssåt erininarse- riångitsoK pingorpoK, tåssa ukiut si- samat Ju’rez-ip tOKunerata kingorna- gut. Porfirio Diaz KutdlersångorpoK OKausingnåralugo: „KinigauvdluartoK KinigagssångorterKisångilaK", taima- tutdlume ingerdlariarame akornuser- neKarane ukiune 36-ne nuna nålag- kersorpå nangmineK iluarissatsångua- ne maligdlugo. Diaz pivdlugo ama isumat åssigi- ngitdlat. tamarmigdle isumaKatigissu- tigåt tåssaussoK kisermåussivdlune nålagkersuissoK, såkututut perKarnit- sutut årKigssusseriartausilik, pingår- tumik politit issertortut, nålagkersui- nikut akerdlerissanik tOKoraisitsineK någdliugtitsinerdlo erKarsautigalugit. inugpagssuitdle oKartarput, åma Me- xicome, nuna angumik taimåitumik amigauteKardluinarsimassoK nuname saKitsåunerit mumisitsiniarneritdlo a- merdlaKissut unigtiniardlugit nunalo ilorraup tungånut ingerdlaterKilersi- niardlugo. aningaussanik nunanit av- dlanit, pingårtumik Amerikamit, ator- niartardlune nuname aningaussarsior- neK piorsarpå, aningaussat atugkane nunamik piumassaminik tigusissar- dlune nalilertardlugo. KulamångilaK tamåna avdlatut iliorfigineKarsinau- simångitsoK sorssunerit pikigtitsiniar- neritdlo nuna aningaussanik pissaria- Kardluinalersisimangmago. uvdloK måna tikitdlugo Mexico aningaussa- nik amigauteKarpoK, pissutigalugo don Porfiriop amerikamiut atorfigisi- massai akornusersuingmata nunap nangmineK aningaussarsiomikut ine- riartornigssånik, taimåikaluarpat nangmingneK iluanårutigssatik ånai- ssugssaugamikik. kisermåussivdlune nålagkersuissussup tåussuma nalåne Mexico nunauginångilaK nunat avdla- miut åtartugåt åmale angnertupilug- ssuaK erKarsautigalugo nunat avdla- miut piat. mumisitsineK erKigsisimassoK 1910-me kisame Porfirio Diaz-ip uvdlut nålagkersuivfé naput. upititau- vok nunalo Kimåpå, kisarssuardlili- åsit Mexicome encigsivitdliomeKaler- poK. præsidentingortunut pikigtitsi- neK, præsidentiorérsunik toKutsinerit, parnaerussuinerit, akerdliuniarnerit aungmik kuissinertagdlit. taimåikalu- artoK ukiut 20-t ingerdlaneråne nu- nap ingerdlatineKarnigssånik aulaja- ngersagkat ersserKigdluartut suliari- neKarput, tåssuna isumaKatigissutigi- nexarpoK nuna KanoK demokrati a- tordlugo nålagkersorneKåsassoK, åmå- taoK nunap pitsortai atuarsiméngit- sortailo nunap sujuarsameKarnerane Kinersinernut peKatausinångorput. aitsåt Lazaro Cordenas (1834—38) Kutdlersångormat aulajangersagkat nunap ingerdlatineKarnigssånut tu- ngåssuteKartut akuerssissutigineKar- put. nunap aningaussarsiornera USA- mut atavatdlårungnaersipå uliasior- fit nålagauvfingmut pigissagsséngor- titdlugit, taima pissoKarneratigut a- merikamiut uliasiorfiutiligssuit kama- Kissut præsident Roosevelt akuliuter- Kugaluarpåt, præsidentile akuliuku- masimångilaK. 1930-kut ingerdlaneråne mumisitsi- nerup saKivfigsså mexicomiunit Kila- nårineKartuarsimassoK: aungmik kug- titsineK pinago mumisitsineK, nunap endgsineK atordlugo sujuariartorti- nigsså inuiaKatigingnut tamarmut i- luaKutaussugssaK, pilerpoK. Laurits Møller & Sønner Amaliegade 48, København K. Kolonial — Cigarer — Tobak nerlssagssal — slkåt ~ lupaf på gulve, overalt, Blitsa, mat eller halvblank Junckers parketgulve er Blitsa-be- handlet fra fabrik, og hvad er mere naturligt end at fortsætte vedlige- holdelsen med Blitsa? Der er2 typer Blitsa at vælge imellem: MAT og HALVBLANK. - MAT står med en helt fløjlsmat, eksklusiv overflade, der absorberer de småridser og ujævnheder, der altid kommer i et gulv... og HALVBLANK giver en silkeagtig glans og en behagelig refleks af enhverformforlys. Begge typer danner en smuk baggrund for Deres tæpper og møbler. Junckerip natigssai fabrlkimitdle Blitsa-mik påssuneKarérsimassar- put, taimåitumik Blitsa atordlugo aserfatdlagtailiuinigssaK nangitaria- KarpoK. Blitsa-t åssiglngitsut mar- dluk Kinigagssåuput: MAT (Kivdlii- sok) åma HALVBLANK (xivdlalår- toK). — MAT utlnikåssatut Kåxarpox kussanardlulnartumik, taimåinera- talo natip kigartiternere plngitsor- nexarsinåungitsut erssigungnaersl- tarpai... HALVBLANK silikisut Kiv- dlernexarpoK iluarinartumik Kfngor- nernik sunigdlunit utersårtitsissar- dlune. tamarmik naterssuarnut pe- Kutinutdlo tungavigssatut kussanar- dlulnarput. 27

x

Atuagagdliutit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.