Atuagagdliutit - 09.01.1969, Side 5

sulissugssanik åmalo
atorfigssaKartitsineK
inuit 11.500 sulissorineKåsassut Kalåtdlit-nunane 1972-ime
Kalåtdlit-nunåne ineriartortitsiner-
me nålagauvfiup aningaussartutai a-
merdliiartortitdlugit sulissugssat sule
amerdlanerussut åma atorneKartug-
ssåuput. Grønlandsrådip agdlagtOKar-
fiata tamåna pivdlugo nalunaerssu-
gainit takuneKarslnauvoK nålagauv-
fiup, sulisitseKatigit aggersitat kisalo
mesterit aulajangersumik nunavtine
najugaKartut sulissorissait 1968-ip
autdlartinerane 9.900-usimassut 1972-
ime 11.500-ngorsimajumårtut. nåla-
gauvfingme kommunilo sulivfeKarfit
åssiglngitsut sulissue amerdllsåput
650-inik, KGH-ip nioricutigssiornerme
pingårtumik sulissue 600-nik, tekni-
kimutdlo tungassutigut sulissut 350-
inik amerdllsåput.
nautsorssutigineKarpoK Kutdligssar-
miut nugtertut sulissugssat atorfig-
ssaKartlneKartuit ikilislkumårait 250-
nik, taimåikaluartordle sulissugssat
sule amerdlissugssåusåput 1400 mig-
ssåinik. privatimik ingerdlatat sulissue
erKarsautigisagåine atorfigssaKartine-
Kartut 1700 patdligsimassugssauvait.
sulissut Danmarkimingånérsut ta-
mane amerdlaKaut. kisitsisiit takuti-
påt 1968-ip autdlartinerane aggersitat
2850-iussut, aussavdle Kåumataine
tåuko 700 migss. ilasimåput. tåuko ag-
fait teknikimut tungassunik suliaKar-
put, pingasorarterutait atorfeKarfing-
ne assiglngitsune suliaKardlutik 15
pct-ilo KGH-me.
kalåtdlit amerdlanerujartuinartut
sujumukartitsiniardlune sulinerme pe-
Katåusagpata aperKutaussut ilagåt
pitsaunerussumik iliniartineKarnig-
ssaK. nalunaerume taineKarpoK aut-
dlarKausiutaussumik iliniartitsineK
pitsaunerujartuinartOK, 1967-imilo ka-
låtdlit 700 iliniartineKarput sulivfing-
nut iliniagaKarsimagåine aitsåt ikuv-
figineKarsinaussunut. ukiune tugdlig-
ssane sisamane kalåtdlit 800 iliniar-
tineKartugssåuput sulivfingnut tai-
måitunut.
tåuko ilåtigut aggersitat taorsersi-
nåusavait, kisiånile atuagkat atordlu-
git sivisumik iliniartarissat tungaisi-
gut aggersitat pissariaKartineKarnerat
agdliartuinartugssauvoK.
kalåtdlit sulissorineKartut amerdli-
artuåginarsimåput niuvertarfingmiut,
agdlagfingmiut åma agssagssorissanik
sulissut erKarsautigalugit. niuvertar-
fingmiut tungaisigut sulissut ima a-
merdliartorsimatigaut, måna sianigi-
ssariaKalersimavdlune niuvertarfing-
miut amerdlavatdlålerdlutik sulivfig-
ssaerutornigssåt.
angnerussumigdle atuagkat ator-
dlugit iliniarniartut ima ikigtigaut
sordlo iliniartitsissungorniat erKar-
sautigisagåine pissariaKartineKartu-
nut nalerKiutisagåine sungitdluinar-
dlutik. taimaingmat tamåkununa ag-
gersitat sulissorineKartariaKarput. ag-
ssagssorissanik sulivfingnut tungatit-
dlugo OKautigineKarpoK tåukunane i-
privatimik ingerdlatat
amerdliartuinartut
tamåkuningale pigingnigtut angnerussumik tåssåuput Kavdlunåt
Grønlandsrådip atautsiminerane su-
juligtaissoK departementschef H. H.
Koch sarKumiussaKarpoK nunavtine
privatimik ingerdlatsinermut tunga-
ssunik påsissutigssanik.
niorKutigssiornermut (aulisarner-
mut tungassutigut) igdloKarfingne ka-
titdlugit 19-inik niorKutigssiorfeKar-
Pok, tåukuninga 6 privatimik inger-
dlatauvdlutik, muvertoruseKarfingne
taimåitut 44-uput, .tåukuningale pinga-
suinait privatimik ingerdlatauvdlutik.
privatimlik niorKutigssiornikut inger-
dlatsissut angnerpåt mardluk tåssa
Claus Sørensen, ilåtigut umiarssuar-
mik KerititsiveKartitsissoK Arsungme
åma Napassume niorKutigssiorfiutilik
kisalo sulivfigssuautilik E. H. Gøtze,
OKautigineKartoK Kalåtdlit-nunåne i-
ngerdlata-KåloKissoK. tåutssuma Sisi-
miune fabrikiutå pigingneKatigingnit
ingerdlåneKartoK aningaussalivfigine-
KarsimavoK 1 mili. kr-nik, åmale
Gøtze ingerdlataKarpoK K’eKertarssu-
arme, Påmiune, Ilulissane Kangåmiu-
nilo. tåuko niorKusiåinik avåmut tu-
niniaissarneK ingerdlåneKarpoK Kø-
benhavnime, tåssane bestyrelsimut
Gøtze ilaussortauvdlune.
agssagssornermut tungassutigut ka-
titdlugit 291-inik privatinik mestere-
KarpoK, tåuko pingasorarterutait ka-
låliuvdlutik. GTO Kalåtdlit-nunåne
76-inik sånaveKarpoK. tamatuma tu-
ngåtigut privatimik ingerdlatsilemeK
malungniutilersimavoK, tamatumanile
pingåruteKardluartoK sujuligtaissup
nalunaerumine tåingilå. tåssa sulivfit
atausiåkåt aningaussanik isertitaKar-
tåssusiat. taineKaraluarpoK sulivfit
pingasorarterutait kalåtdlit ingerdla-
tarigait, aningaussatdle isertineKartut
pingasorarterutait åma kalåtdlinut
tugtamerput? tamatumuna kisitsisit
påsissutigssat ersserKigsumik ilisima-
neKångitdlat, tåssame nautsorssusior-
tamigssamik pissugssauvfik erKorti-
neKartångingmat, naluneKångilardle
sulivfit Kavdlunåt pigissait isertita-
Karnerussartut.
mesterimingmik ingminut taiguser-
neK ajornartångilaK Kanordlunit ang-
nikitsigissunguamik autdlartisimaga-
luaråine.
Lembourn
ajorssartoK
inungnik eKitertitsineK Grøn-
landsrådip avdlångortiniångl-
kå K’utdligssatdlo atorung-
naernigssat aulajangiukå
atuagkiortOK folketingimut ilau-
ssortaK Hans Jørgen Lembourn Grøn-
landsrådime ajorssarpoK avdlångorti-
niaraluaramigit månamut nunavtine
inungnik eKitenisitsineK åma nålag-
kersuissut aulajangernerat K’utdlig-
ssat taimaitineKarnigssånik.
tamatumane Grønlandsrådip ilau-
ssortaisa amerdlanerssait. åma kalåt-
dlit — akerdlerai. sordlo naluneaå-
ngitsoK råde atautsimitarpoK mator-
Kassumik taimåitumigdlo OKauserine-
Karsimassut agdlauserineKarsinåu-
ngitdlait issuardlugit, KularissariaKå-
ngilardle Lembourn OKatdlinermik
angnertumik pilersitsisimassoK, må-
ssalo ajorssaraluardlune taimåitoK a-
ngussarå Grønlandsrådip ministeri-
mut dnåssutigingmago igdloKarfingne
nugterfiussune inoKatigingnut tunga-
ssunik misigssuilemigssaK. isumaKa-
tigingneKarportaoK nunavtinut mini-
stere kingumut KinuvigineKåsassoK
igdloKarfit sikussartungitsut avatåne
igdlut tungaisigut ajornartorsiuteKar-
tune 50-inik igdluliortitsinigssamik.
K’utdligssat åma oKatdlisigineKar-
put Lemboumip sarKumiussineratigut,
rådimile ilaussortat amerdlanerit (o-
KautigineKångilaK Kavsiunersut) aker-
dleråt. igdloKarfik inueruneKåsaoK
aumarutigssarsiorfiup atorungnaerne-
ra peKatigalugo.
GRUNDLAGT 1641
Skibsinventar — Sejl- og Presenningsdug — Wire — Tovværk — Ankere —
Kæder — Værk — Beg — Plast fendere - og Bojer — Takkelgods.
umiarssuit iluine pisatagssat — tingerdlautigssiat uligssiatdlo — våjarit —
agdlunaussat — kitsat — kaluvnerit — agdlunaussat inguvtigkat — uvserut —
angatdlatinut kagdlussiunavérxutit — pugtaxutitdlo — angatdlémut agdlu-
naussaKutigssiat.
CARL ENGHOLMS EFTF. A/S
Skibsinveniar
Strandgade 38 K — Telegram-adresse Ankerketting — Telefon As. 1472
liniarfigssat agfåinait inugtalemeKar-
simassut, privatimigdlo ingerdlatanut
tungatitdlugo OKautigineKarpoK tåu-
kunane iliniarfigssat pingajorarteru-
tåinait inugtalerneKarsimassut. tamå-
na pissuteKarnersoK iliniartungoru-
massukineranit imalunit mesterit i-
liniartitsinigssamik soKutigissaKångi-
nerånik, ilisimaneKångilaK, nalunae-
rumile taineKarpoK iliniartukipat-
dlårnera isumakulutigineKartoK, a-
nguniarneKarmat nålagauvfiup inger-
dlataisa taimaitineKarnigssåt kalåt-
dlitdlo mesterit amerdlanerulemig-
ssåt.
kalåtdlit universitetine iliniartu-
ngortartut ikigdluinarput, måssa ka-
låtdlit inusugtut iliniamigssamut pe-
riarfigssaKartitdluarneKaraluartut.
1967-ime kalåtdlit studentit 11-inaiit i-
liniarfingne angnerussune atuarput
sisamåinaitdle inernigssåt nautsorssu-
tigineicardlune ukiut tatdlimat tug-
dligssat ingerdlaneråne. 1967—68-ime
kalåtdlit 16-inait Danmarkime gym-
nasiame atuarput.
kalåtdlit iliniartitsissungomiartut
åma amerdlagissagssåungeKaut. måna
nunavtine iliniartitsissut %-é Kavdlu-
nåjuput. 1952-ime Kavdlunåt iliniar-
titsissut mmavtinitut 20-usimåput,
uvdlumikutdle 500 migssåinitdlutik.
igdloKarfingne iliniartitsissut kalåt-
dlit ima ikigtigaut kalåtdlisomerinar-
migdlunit iliniartitsissusavdlutik a-
migalersimavdlutik.

[ T

Man ser det straks... Macs gør gule tænder hvide
5