Atuagagdliutit - 21.01.1971, Qupperneq 23

tineKarfigssatut taineKartumut
torssussamut ilineKarput.
atarKingnigdluta,
ingerdlatseKatigit
Carter Patersonilo.
Mina Murra pip agdlagtugai.
augustip lS-iat. — uvdlume nuå-
nårpunga, iliveKarfingmilo igsia-
vingme igsiatitdlunga agdlagpu-
nga. Lucy måna pitsångorneru-
jugssuvcK. unuaK itiminane si-
nigkame atausiardlungalunit iter-
tingilånga. sule Karsungagaluar-
poK, uluaile singortikiartulåler-
put. aukitdliortugpat, Karsunga-
nera tupigisångikaluarpara, au-
kitdliungilardle. uvdlumikut nuå-
nårtorujugssuvOK, nipangersimåi-
narungnaeramile ivsåinaK unua-
me igsiavingme uvane sinigtit-
dlugo uvavnit navssårineKarner-
minik erKaisipånga. OKalugtitdlu-
ne ilerrup ujaragtå kamigpangme
kingmianik tukertalåriardlugo
OKarpoic:
"V „taimanikut isigårånguakaslka
månatut nipiliortigingitdlat! Mr.
SwalesitoKånguakasiup imaKa
CKarfigisagaluarpånga Geordie
itertikumånginavko taimak nipi-
kisårtigissunga." nipangersimåi-
narungnaernera iluagtitdlugo a-
peråra unuaK tamåna singnagtor-
scralugo. akitlnane Kaune eKisa-
lugtu.inångortipå — tupigingilara
taimailigångat Arthurip agsut
ineKutsåutarmago — erKaissaKar-
niartututdlo issikoKardlune OKa-
lugtualerpoK:
„singnagtungitsutut misigisima-
vunga, sut tamaisa piviussutut
misigigavkit. suna pissutigalugo
pinerpcK måmnigssara kisiat kig-
sautigåra — sunersordle ersiorfi-
gåra. nauk sinigkaluardlunga er-
Kaimavara avKusinertigoriardlu-
nga ikårtarfikut ikårdlunga. ikår-
tarfikortitdlunga aulisagkamik
misartoKarpatdlangmat åmut alå-
karterititdlunga Kingmerpagssuit
miaggorpalungnerat tusåvara.
majuartarfigtigut majuarnivne
Kingmerpagssuit igdloKarfingmit
atautsikut nivdliarpaluat tusåva-
ra. pissoK tugdleK erKaimavdluå-
ngilara; takisumigdle Kernertu-
mik, seKernup tarrilernerane ta-
kussavtitut augpalugtunik issi-
„ lingmik takussanarsoraunga. tau-
va nuånersorujugssuginarane ag-
sutdle någdliungnartumik misigi-
ssaKarpunga. sordlume imamut
itisorujugssuvdlune Korsorpalug-
tuinarmut kiviartordlunga inuit
ipilersut misigissartagåtut tusar-
tagkavnik tugsiarpalugtunik tu-
såssaKalersunga. tauva toKussutut
misigaunga; sordlume tarniga ti-
mivnit anissoK silåinarmilo ting-
miorålersoK. erKaimasoråra nao-
ralaortitsivik kitdleK ama Kula-
ngeraluardlugo. tauva någdliung-
nartumik misigissaKarsoraunga,
nuname sajugtumisorilerdlunga.
silagtorama påsivara sanivnitdlu-
tit aulaterdlunga itersaringma.
aulaterinerit sule malugitinago
*> Kanoic iliortutit takuvavkit."
tauva igdlalerpoK. ersiortutut
misigisimagama anerteringinga-
jagdlunga tusarnårpara. OKalug-
tuå nuånaringinavko isumaKara-
malo tamatumunga tungassumik
erKartuerKigtariaKångitsoK avdla-
nik erKartuileriaravta Kanga pi-
ssutsimisut ilivoK nuånårpaluler-
dlune. angerdlamut apukavta ma-
lugåra silåinarigsumlnine iluaKu-
tigisimagå. uluai singornerulersi-
måput. tåutoringnerulersimanera
arnåta nuånårutigå; tamavtalo
nuånivigsumik unugsiorpugut.
augustip 19-iat. — ila nuån.!
nauk tusagkat nuånersuinåungi-
kaluartut. Juntåmit tusarpunga.
nåparsimassungugame agdlang-
neK ajulersimagaluarpoK. KanoK
pissoKarsimanera ilisimaleravko
nåparsimasimanera erKarsautigl-
savdlugo tåisavdlugulunit kissig-
kungnaerpunga. Mr. Hawkinsip
agdlagkat uvavnut ingerdlater-
Kigpai agsutdlo ajungitsunik ag-
dlagfigalunga. Juntåt ornigdlugo
aKago autdlåsaunga. pissariaKå-
sagpat ajorungnaeriartornerane
pårsseKatåusaunga; angerdlarne-
lanilo ingerdlaKatigisavara. Mr.
Hawkins agdlagpoK måna naju-
gånititdluta katikaluaruvta aju-
ngisagaluaKissoK. måtutup arnap
nåparsimassunik pårssissussup
agdlagai sakissavnititdlugit Kia-
gama sakissåka masagtorujugssu-
put. Juntåt pivdlugo agdlagaung-
mata umatima kigdlinguanltaria-
Karmata sakissavnut iligavkit,
Juntåt umativningmat. angala-
nigssaia tamarme sujumut årKig-
sscrneKarérpoK, nagsatagssåkalo
piarérput. kjolimik atauslnarmik
sitdllmateKåsaunga. kuffertera
Lucyp Londonimut nagsarniarpå,
nagsiuterKUguvko aitsåt nagsiuti-
savdlugo, imåisinaungmat ... ila
tainiångilara — Juntåmut, uviv-
nut, tusartemårniaravko. taku-
nigssavta tungånut agdlagkat ta-
kusimassai agtorsimassailo nikat-
dlornavérKutigisavåka.
arnap måtutup nåparsimavingme
pårssissussup Agathap, Josejip
ivdlernartup Mariavdlo ivdler-
nartup nåparsimaviane, Buda-
pestimitume, sulissussup Miss
Wilhelmina Murrayimut agdlagai.
augustip arKaneK-åipåt.
„asassara niviarsiaK —
Mr. Jonathan Harkerip kigsaute-
Karnera maligdlugo agdlagpunga,
nauk Gutip, Josefip ivdlernartup
Mariavdlo ivdlernartup ikiuine-
risigut ajorungnaeriartordluara-
luardlune agdlangnigssaminut su-
le nukigdlångavatdlåKingmat. Ka-
ratsamigut aserutorujugssuarsi-
mavdlune sapåtit akunerine arfi-
nilingajangne nåparsimavivtine
perKigsarpoK. Kmuvigånga asang-
nigtumik inuvdluarKuterKuvdlu-
tit OKarfigerKuvdlutitdlo agdlag-
kanut ukununga ilångutdlugit Mr.
Hawkinsimut, Exeterime najuga-
lingmut, agdlagkat nagsiutisagi-
ka. tåuna atandngnigdlune inuv-
dluaiKuterKuvå, kingusinårnine
utoi'KatsissutigerKuvdlugo suliag-
ssissutaussutdlo tamaisa nåmag-
sigine ilisimaterKUvdlugo. nåpar-
simavivtine Kåxame Kutsinarml-
tume sapåtit akunere ardlaxå-
ngitsut nukigtorseriarune anger-
dlarsinaulisaoK. OKarfigerKuvåtit
ikiortariaKartut avdlat måne iki-
orneKarsinauniåsangmata nåpar-
simavingmlnine akilerusugkalu-
ardlugo amigartunik aningau-
ssauteKardlune.
tatigivdluåinarniånga, Kanor-
tordlo misigingnexatigingningne-
ra pivdluarKussineralo ilagsiuk.
asassit søster Agatha.
P. S. nåparsimassutiga sining-
mat agdlagkat angmariardlugit
angnerussumik OKalugtutisavav-
kit. uvavnut agsut ei-Kartortarpå-
tit, OKarpordlo nuliartåringajaler-
dlutit. mardluvdluse pivdluarxu-
ngårpavse! nakorsarput OKarpox
KuarsårujugssuarsimassoK — åma
ilisimajungnaersimatitdlune ami-
lårnartorujugssuarnik takordlu-
gaKartarpoK. amarKut, toKunartut,
auk, aliortugkat, anersåpiluit av-
dlatdlo sunere oxautigineK sapig-
kåka tåikartortarpai. mianerssu-
tuarniariuk, taimåitunik sivisor-
ssuarmik erKaisinavérsårdlugo,
erKaisineKaraluarune nåparsima-
lerKeKinaoK. matumånga piårne-
rujugssuarmik agdlagkusugkalu-
arpugut, ikingutainigdle ilisima-
ssaxånginavta påsissutausinau-
ssunigdlo nagsataKångingmat ag-
dlangnex ajuleraluarpugut. Ki-
mugtuitsunut Klausenburgimér-
sunut ilauvdlune tikipox. igdlo-
Karfingme tåssane Kimugtuitsut
unigtarfiåne pissortax Kimugtuit-
sunul ilaussunik nåkutigdlissuti-
tamut OKarsimavoK arpåinaK Ki-
mugtuitsut unigtarfiånut ångusi-
massoK, suauginavigdlunilo a-
ngerdlamut bilitigssaminik pi-
niarsimassoK. tulussoK påseriara-
miko Kimugtuitsut ingerdlavigi-
ssartagaisa isuånut pigune niu-
ssugssångordlugo billitisitisima-
våt.
ilisimåsavat ajungitsumik isu-
magineKarmat. sagdlaeKigame
inugsiarneKigamilo tamanit agsut
nuånarineKarpoK. ajorungnaeri-
artcrdluarpoK, Kularingilaralo sa-
påtip akunere ardlaKångitsut Kå-
ngiugpata ajorungnaivigkumår-
tOK. taimåikaluartoK mianerssu-
niaruk, nalunartut pivdlugit. Gu-
te, Josef ivdlernartoK Marialo iv-
dlernartoK Kinuvigåka mardluv-
dluse ukiorpagssuarne inoKatigér-
Kuvdluse."
Dr. Sewardip uvdlorsiutai.
augustip 19-iat. — Renfield unuaK
eiKumitsunik tåssångåinartumig-
dlo avdlångoriatårpoK. arfineK-
pingasut migssane ånilångajartu-
lerpoK, Kingmitut autdlainiartu-
mut peKataussutut angalaujutiga-
lune kuniuilerdlune. taimaisissoK
nåparsimassunik nåkutigdlissup
angutip malugeriaramiuk, Kanor-
dlo pissusilersornera arajutsina-
vérsåriga nalunginamiuk, OKarti-
nialersimavå. nåparsimassup pår-
ssissortik tåuna atarKissarå ag-
dlåt ilåne Kujaniarfigissardlugo,
unugdle måna OKalugtuarpoK ag-
dlåt makitasångajagtoK. agdlåt
OKalukumasimångilå, taimågdlåt
OKarsimavdlune:
„OKalukumångilavkit, ivdlit
måna sugssariungnaerpagit. Nå-
lagaK tåkutingajalerpoK."
nåparsimassunik pårssissoK isu-
maKarpcK silångajålersordlune
ugperissarsiornermut tungassunik
sangmissaKalersimassoK. taimak
pissoKarsimagpat nåkutigdlivdlu-
artariaKarpugut, angut taimak
nukigtutigissoK, toKutsigssamår-
toK silångajåjutigalunilo ugperi-
ssarsiornermut tungassunik sang-
missaKalersoK tåssångåinaK na-
vialisitsisinaungmat. Kulingilua-
nut nangminérdlunga takuniarpa-
ra. pårssissimigtutdle sugssari-
ngitsigånga. KularnångilaK erni-
naK isumaKalisassoK nangmineK
Gutiuvdlune. niaKulårtut niaKu-
lårnertik nangminérdlutik påsiti-
tarpåt! Kupalorårssup nunamut
nåkarnigsså Gutiviup pinavér-
sårtitarpå, inuinardle ingminut
gutingortitoK isumaKartarpoK u-
massorujugssuit Kupalorårssuit-
dlo åssigigsut.
nalunaeKutap akunerata agfå
migssilicrtOK Kångiungmat Ren-
field erKigsivérukalugtuinarpoK.
issigingitsussårdlugo arajutsina-
vérsåi’Kigsårpara. silångajårtut i-
sumagssarsinerit tamaisa pissar-
neråtut pingitsussålersoK malu-
gårput. taimaisigångamik Katig-
gertarput niarKutigdlo sikitimi-
ssardlugit. erKigsivigpoK, sinig-
fingminutdlo ingerdlariardlune i-
ngipoK ukissilerdlunilo. piåriso-
ralugo erKartusavdlugit nuåna-
rivdluartagai: umassutai, erKar-
toraluåsavåka. autdlarKåumut a-
kineK ajoriardlune taimaitdlune
kamagsimarpalugtumik nipeKar-
dlune OKarpoK:
„sugssapalårssuåka! soKutigi-
ngitdluinarpåka!"
„ilumut ausiait soKutigiung-
naerpigit?" (uvdlune måkunane
ausiait sangmissarigamigit, ag-
dlagtaivialo kisitsiserpagssuarnik
mikissuararssuarnik agdlagtugka-
nik ulivkålerpoK). tauva iluamik
påsingisavnik akivoK:
„nuliagssap tåkunigsså utarxi-
titdlugo niviarsiarKat nuliagssap
OKalugfikut iseriartcKatigssai i-
ssigiuminatdlåraut. nuliagssardle
Kanigdligångat niviarsiarKat nu-
liagssap iseKatigssai issigikatang-
narsissarput.“
KanoK isumaKarnersune nav-
suiarumångilå, isersimanermalo
sivnerane singfingmine igsiajuar-
poK oxaiKiganilo.
unuk måna Kasuvunga nuånår-
nangalo. Lucy kisiat erxarsautigå-
ra. erKarsautigåråtaoK måna ti-
kitdlugo pisimassutut pissoKarsi-
mångikaluarpat sut tamarmik
KanoK avdlautigisagaluarnersut.
ernlnavik sinilerneK saperuma si-
ningnartortorniarpunga. uveri-
ssornigssara sianigissariaKarpara.
nuerssautit:
„Aero“ tulujungnut nr. 3 åma 4
någga, unuk måna siningnartor-
torniångilanga! Lucy erKarsauti-
gigavko siningnartortordlunga ni-
kanarsarniångilara. susa sini-
ngitsoraluaruma.
Model 386
tulujuk åtatilik
Kipissanik agdlalik
angiss.: 40 (42) 44 (46)
48 (50) 52 (54)
atortugssai:
CLOREA CREPE
500 (550) 600 (650) 650 (700) 750 (800) g
imalt. Gloria Multi
550 (600) 650 (700) 750 (800) 900 (950) g
6 (6) 7 (7) 7 (7) 8 (8)-t åtatit
nuerssarnigssåta sukangåssusigsså:
nerutussusianut sujumulnarnut Kilariarnerit 11-t nuerssautit nr. 4-t atordlugit
5 cm naligåt.
nuerssautit 14-it Kiimut 5 cm naligåt
kiatåta nerutussusia:
94 (98) 102 (108) 110 (108) 110 (114) 118 (122) cm
tunugsså:
102 (108) 112 (118) 122 (126) 136 (134)-nik nuerssautit nr. 3-t atordlugit autdlartitse-
riardlutit 3 cm-imik portussusilingmik Koruårtumik (silåm. 1, ilungm. 1) nuer-
ssaeriardlutit, nuerssautit nr. 4-nut taorsikit manigsuinarmigdlo nangitdlugo.
38 (38) 38 (39) 41 (42) 43 (44) cm-imik taklssusoKalerpat: takissuseritikumassat ti-
kigpago — saneraisigut igdlugtut Kilariarnernik 3-nik ilångartardlugo nuer-
ssautine sisamane sujugdlerne, kingulinilo åma igdlugtut tatdlimanik nuerssau-
lit sisamariardlugit. talilerfigssai ima autdlartikit: silåm. 2-t, silåm. 1 tigui-
nardlugo, silåm. 1, tiguinagkat Kulåutiguk, kingugdlitdlo 4-t ima: 2-t atautsi-
kut 2-t silåmuinaK. utimut ilungmuinaK nuerssaruk. tåuko nuerssautit mar-
dluk nangenåtåkit ilångartemerane Kilariarnerit 32 (32) 34 (36) 36 (36) 38 (40)-nik
ilångarternere tikitdlugit. ilungmugkamik nuerssaeriardlutit sivnere nuerssåu-
mut avdlamut nutikit.
sågsså såmerdleK:
47 (50) 52 (55) 58 (60) 62 (64)-n.ik nuerssautit nr. 3-t atordlugit autdlartitseriardlu-
tit 3 cm-inik portussusilingmik Koruårtumik sinilioruk. nuerssautit nr. 4-nut
taorseriardlugit manigsuinarmik jcipissamik agdlalingmik ima nuerssaruk:
nuerssaut 1: Kilariarnerit 19 (20) 21 (23) 24 (25) 26 (27) ima: silåmut. ilungmut 2-t,
silåmut 4-t, ilungmut 2-t, sivnerilo silåmuinaK.
„ 2: silåmukåt nalåne silåmut, ilungmukåtdlo nalåne ilungmut.
tåuko nangeKåtåkit nuerssautitdlo 7-igssåne Kipiniliordlugo ima: 19 (20) 21 (23)
24 (25) 26 (27)-1 silåmut, 2-t ilungmut, tugdlé 2-t nuerssåumut avdlamut noriar-
dlugit ilingnut Kaningnerutitdlugit, tugdlé 2-t silåmut nutatitdlo åma silåmut
sivnerilo silåmuinaK. KiperiarneK tåuna nuerssautit 6-igssåne nangitåsaoK ku-
mut nåvdlugo. tunuata unigsså nagdlerpago Kilariarnerit 3-t inåkit nuerssau-
tine sujugdlerne 4-ne (uniane) 5-inigdlo nuerssautine 4-ne, tunuatutdlo ilångar-
tilerdlugo. nuilagssåta nalåne.
angissutsinut sujugdlernut 4-nut 3-nik inårsigit, tatdlimanigdlo angissutsinut
sisamanut, tunuatutdlo ilångartilerdlugo, nuilåta nalåne nuerssautit sisamag-
ssåne 1-imik ilångartardlugit (angissutsit tamarmik) ima: maminganit Kilariar-
nerit sisamångornerånut nuerssariardlugo ima: 2-t atautsikut, 2-t silåmut. Kila-
riarnerit 10 (13) 13 (14) 15 (17) 17 (17)-ngorpata nuilåne talilerfigsså kisiat ilå-
ngarterdlugo nangisaoK nuilålo KumuinaK nangitdlugo Kilariarnerit sisamåinå-
ngornerånut, tåuko 2-t atautsikortitdlugit nuerssariardlugit inåruk.
sågsså talerperdlen:
såmerdlertut igdluanut såtinardlugo nuerssaruk, Kiperiarnerile, nuerssåumut
nutatit tunordlingordlugit ileriardlugit 2-t silåmut nutåtdlo åma silåmut. ta-
lilerfigsså ima: nuerssaut nålerpat 2-t atautsikut, 2-t silåmut. nuilå ima:, silåmut
2- t, atauseK tiguinardlugo, atauseK silåmut tiguinagardlo tåssunga Kulåutitdlugo.
taligsså talerperdleK:
48 (48)50 (50) 52 (54) 56 (58)-nik autdlartitsigit nuerssautit nr. 3-t atordlugit 5 cm-
inigdlo portussusilingmik Koruårtumik siniliordlugo. nuerssåume kingugdler-
me 8 (8) 8 (8) 10 (10) 10 (10)-nik akugtoKatigingnik ilaortukit nuerssautitdlo nr.
4-nut taorserdlugit manigsuinarmigdlo nuerssalerdlugo Kilariarnerne Kiterdler-
ne ima Kipinilersordlugo:
nuerssaut 1: 24 (24) 25 (25) 27 (28) 29 (30) silåmut, 2-t ilungmut, 4-t silåmut 2-t
ilungmut, 24 (24) 25 (25) 27 (28) 9 (30)-t silåmut
„ 2: silåmukåt nalåne silåmut, ilungmukåt nalåne ilungmut.
Kiperiarnlgsså sujugdleK nuerssautit 7-igssåne sanåsaoK, kingulinilo nuerssautit
6-igssåne Kumut nåvdlugo.
nuerssautit 6-igssåne (angissutsit tamaisa) igdlugtut 1-imik ilassardlugit 84 (84)
88 (92) 96 (96) 100 (104)-ngornerånut. taligssaK 42 (42) 43 (43) 45 (45 */*) 46 (46 V*) cm-
inik takissuseKalerpat (takissuseritikumassaK tikigpago) igdlugtut angissutsinut
4-nut 3-nik inårsissardlutit, 5-inigdlo angissutsinut kingugdlernut sisamanut,
tauva tunuatut ilångartilisaoK Kilariarnerit såvata ilångarterneratut takissu-
seKalernerånut. tauva angissutsinut tamanut Kåvanit 2-nik inårsissardlutit tat-
dlimariardlugo, nuerssautip nålernerane talilerfigsså ilångartardlugo mardlo-
riardlugo. sivnere atautsikut inåkit.
taligsså sårnerdlen:
talerpigdlertut nuerssaruk Kiperiarnere pårdlagtinardlugit, maminganitdlo inår-
dlugo.
katiternigsså:
ånoråminermik isugutassumik naKilåriardlugo, sanerai talilo maminganit mer-
ssoriardlugit tale ikutikit.
nuilåta sinigsså såmerdleK: (arnanut)
tunuane nutat agfåt nuerssautinut nr. 3-nut noriardlugit såvane atauseK av-
dlordlugo nuioraigit. åmut nuioraigit kisiåne inågkat pingajuat avdlortardlugo.
Koruårtumik (silåm. 1, ilungm. 1) 8 cm-inik nuerssaeriardlutit maminganit Ko-
ruårtumik sukangassumik inåruk.
sinigssaK talerpigdlen:
såmerdlertut nuioraigit atånit autdlartitdlugo. nuerssautit 4-gssane 6 (6( 7 (7)
7 (7) 8 (8)-nik åtaserfiliordlugo. såmiane nalunaerKutseruk åtaserfigssaK sujug-
dleK atåne Koruårtut KerKånisangmat kingugdlerdlo nuilåta ilångartilemerata
atåne 1 cm-iusangmat.
åtaserfigsså:
3- t inåkit nuerssautitdlo tugdliane tåuko nalåne nutånik autdlartitsivdlutit. åta-
sersoriardlugo, pukusua merssoruk.
angutinut såmiatungåtigut åtaserfiliusaoK.
Model: Else Kragh
(norm. tugdl. nangisaoK)
23