Atuagagdliutit - 21.01.1971, Page 25

s
uvdlorissap anå
ilisimassagssivoK
uvdlorissap anarujugssuata Kalåtdlit-nunanit pissup navsså-
rineKarnera pilagtorneKarneralo pivdlugit Atuagagdliutit ar-
dlalingnik agdlagaKartarsimåput. måne onalugtuarpOK civil-
ingeniør Vagn Fabritius Buchwald seKineKarfivta misigssor-
nenarneranut uvdlorissap anå sumik pingårutenartoK
OKaloKatigingnigtuvoK Jens Jørgen Kjærgaard (RB)
uvdlorissap anarujugssua „Agpalilik" misigssorneKarpat seKineuarfik
angnertunerussumik påsissutigssaKarfigilersinauvarput. ilimanartoru-
jugssuvoK uvdlorissat mikinerit sordlo Merkur, Mars oma udumat si-
låinarssuarme atortugssat nigdlertut katerssunerdnit pingorsimassut,
taima OKarpou ilisimatok nunanit tamalånit ilisimaneKartOK, civil-
ingeniør Vagn Fabritius Buchwald, Danmarks tekniske Højskole-mit
pissoK.
ingeniør Buchwald Avanerssuar-
me uvdlorissap anånik 20 tonsi-
nik OKimåissusilingmik navssår-
toK Kanigtukut periarfigssarsisi-
mavoK uvdlorissap anåta ilua
misigssusavdlugo ujarKerissup A.
Batzlaff-ip mångertorujugssuaK
tåuna mardlungnik avigsiviging-
mago påsinarsisitdlugulo savimi-
nerujugssussoK atassuinaK.
uvdlorissap anå uvdloriårKap
ilagisimagunarpå ukiut 4 V2 mil-
liardit matuma sujornatigut pi-
ngorsimassup Kingornernitdlo u-
lorianartunit kissagsagausima-
ssup, tauvale nigdlorsarneKarKig-
simavdlune uvdloriåraKåminutdlo
avdlamut apornermine seKumi-
simavdlune. saviminerssuaK tåu-
na tauva nangmineK avKuserdlu-
ne ivsugiuneKarsimavoK, ungasig-
sorujugssuarmut ingerdlaulerdlu-
ne, ukiutdlo 1000 migssåne ma-
tuma sujornatigut Kalåtdlit-nu-
nåta avangnåtungånut nåkarsi-
mavdlune.
ilivitsusimagaluartup
ilamerna
1963-ime Kenertaussame Agpali-
lingme K’imugseriarssuarmltume
navssårineKarpoK. navssårtuvoK
Vagn Buchwald. ukiut mardluk
matuma sujornatigut Thuleme
mitarfingmut pisimavoK såkutut
nålagåtut ilisimatutut atåssute-
Kartitsissuvdlune. sungivfine ta-
måt atorsimavå uvdlorissap anai-
nik ilisimassagssarsiordlune, ku-
larinago silåinarssuarmit pissunik
sujornatigut ilisimaneKångitsunik
sule tåvane navssågssaKartoK.
— iluagtitsinera sualuginaina-
ngajagpoK, taima Buchwald o-
KarpoK. — nautsorssutigisimava-
ra mikissumernit 20 kilunik OKi-
måissuseKartut navssårinigssait,
kisiåne tåssa 20 tonsilik navsså-
ralugo umiarssuarmik Danmarki-
liåuneKarnigssaminik utancinar-
tOK.
Thuleme mitarfiup ericåne ser-
meKångitsume ilisimassagssar-
siortitdlunga ajornartorsiuteicar-
nanga navssårisimavåka inugsuit,
tåssa Pearyp åma Knud Ras-
mussenip uvdlorissat anåinik Ke-
Kertaussame navssårissama åssi-
nginik navssårfigisimassait. nu-
nap åssinge piginenartut encor-
dluartungitdlat, kisiåne tingmi-
ssartumit åssilinertigut erKortu-
mik ugtortainigssaK ajornarung-
naersimavoK, månalo nalungilar-
put uvdlorissap anå nåkarmat
KanoK pissoKarsimassoK.
perKautåne tåssausimagaluar-
Pok saviminerujugssuaK ima Kut-
sigtigissume seKumisimassoK a-
tausiåkåt nunisimavdlutik tu-
maussaussame 10, 16, 25 kilome-
teriussume. ilait imånut nåkarsi-
måput, tamåkulo ånåuniåsavdlu-
git teknikimut aningaussanutdlo
tungassutigut ajornarput. uvdlo-
lissap anai pingasut Pearyp New
Yorkiliåusimassai issigtume anga-
lanine nanginiardlugit aningau-
ssarsiniardlune ilisimatusarner-
mut atorneKarsinaujungnaerérsi-
måput. sarKumersitåuput kussa-
nartut imatut inigssineKarsima-
ssut misigssorneKarsinaunatik.
tamånalume åma pissariaicångi-
laK, tåssame KeKertaussame Ag-
palilingme navssårissara påsissu-
tigssarsivfigisinauvarput.
Kåumåmit pissungitsoK
uvdlorissap anåta Danmarkimu-
kåuniarnera ajornakusoKaoK. u-
kiut sisamangajait Kångiungmata
aitsåt augtitagssanik Kimerdlor-
titsivingmut Københavnimitumut
apuneKarpoK umiarssuatsialag-
ssuarmit „Edith Nielsen“-imit,
tamatumalo nalåne Buchwald
nangmineK USA-mipoK professo-
ritut KaerKussatut, tasamungnar-
tineKarsimavdlune uvdlorissap a-
nai pivdlugit atuagagssiane ag-
dlautigissartagkane pivdlugit.
1967-ime autdlarpoK aussardlo
angerdlardlune Højskolemut ti-
kiutdlune.
— uvdlorissat anainik takussa-
Karniaråine sumorssuaK angala-
ssariaKarpoK, taima OKarpoK. pi-
ssortaKarfit Kimerdlortitsivitdlo
erdlingnartutitik tarrikusugtångi-
lait. taimåitumik erngerdlunga
angersimavunga Arizoname nå-
lagauvfiup atorfeKartitåtut peri-
arfigssaKalersimagama, tåssame
silarssuarme uvdlorissap anainik
katerssugkat amerdlanerpåt ilå-
nik nålagauvfik tåuna pigissa-
Karmat.
tåssångånitdlo Washingtonimut
autdlarpunga katerssugkat amer-
dlanerpårtarigunagait tåssane pi-
gineKarmata. Smithsonian insti-
tutionime åma periarfigssarsivu-
nga Apoljo atordlugo ilisimassag-
ssarsiortut Kåumåmit nagsarsi-
massait misigssusavdlugit.
— ilimagineKarsimavoK uvdlo-
rissap anå Kåumåmit nagguve-
KartoK?
— erKarsaut tåuna kingumut
KimåneKarsimavoK, taima Buch-
wald OKarpoK. — sujornatigut i-
lisimatut ardlagdlit isumaKarta-
raluarput uvdlorissat anåinik pi-
nganginerussunik Kåumat pig-
ssarsisitsissartussoK pingårtOK, i-
matut påsivdlugo Kåumåmut tug-
tarnerit ima såkortutigissumik
silåinarmut tangmigussissartut,
tamåko ilait Kåumatip nusutsine-
ranit såkukitsumit aniguissardlu-
tik. avdlat isumaKartarput uvdlo-
rissap anai uvdloriårKatdlo uv-
dlorissap Kåumatitut agtigisima-
galuartup sivnikorigai, kisiåne i-
sumamut tamatumunga akerdli-
lissutåuput uvdlorissat anåine
måna tikitdlugo misigssorneKar-
simassune malungnartoKånging-
mat naKitsinikut pingorsimane-
rånik. uvdloriamernup ilagisima-
gunigit uvdloriaK tåuna angisi-
måsångeKaoK.
uvdloriåriianut raketimik
angalatitsineK
atuagagssiaK Science aperKut
pivdlugo OKatdlinermik ilångu-
ssaKarsimavoK. ilisimatut ilåta
OKautigisimavå uvdloriårKat OKi-
måissuseKarnerat ervngup OKi-
måissuseKarneranut nalerKiut-
dlugo 8 migssanut migssiliuneKar-
tariaKartoK, tamatumalo nagsata-
ralugo, savimineK ilagissaisa pi-
ngårnerit ilagisagåt, kisiåne er-
Kortumik OKautigineK ajornåsa-
gunarpoK OKimåissusiat 3-uner-
sok imalunit 8-unersoK, Marsip
tunuanut ilisimassagssarsiortitsi-
neKarértinago. raketimik angala-
titsinigssaK teknikimut tungassu-
tigut angnertunerussunik ajor-
nartorsiutigssaKarnaviångilaK, i-
lisimatusarnermutdlo tungassuti-
gut pigssarsiat angnertorujugssu-
ssugsséuput. tamåna ajornavigsu-
tut OKautigineKariånguardle. Kåu-
måmut angalanigssat pivdlugit
ukiut Kulit matuma sujornatigut
åma taima OKartOKartarsimavoK.
— uvdlorissat anait måna ti-
kitdlugo misigssorsmausimassa-
vut angnerpåmik ukiunik 4 V2-
inik pisoKåussuseKarput, tåssa
nunarssuarme måne KåKatut pi-
soKaunerpåtut ilisimassavtitut u-
kioKardlutik, tamatumalo isuma-
Kalersipåtigut uvagut seKineKar-
fivtinut ilaussut, taima ilisima-
tOK nangigpoK. — KanoK piso-
Kautigissusinik aulajanginerup
suniutaussutdlo pingånginerussut
misigssorneKarnerata suliaKa-
ngåtsiartisimavånga. misigssui-
neK tiguartisimanartorujugssu-
vok. tåssame uvdlorissat anait si-
låinarssuarme ingerdlaorner-
mingne ardlaligpagssuarnit su-
nerneKartarput. seKinermut Ka-
nigdligångamik kissagtorujugssu-
ssarput, aportarput avKutertigdlo
atorungnaerdlugo, KuvdlorKig-
dlutik, avdlångupatdlagdlutik i-
maKalo silåinarme Kingorfigine-
Karnermingnit mångertorujug-
ssuångortineKartardlutik.
uvdlorissap anarujugssua pigi-
ssarput angalanerminit sivisumit
agtorneKångitsorsimångilaK, ki-
salo soKutiginautigå imarigamigit
augtitagssaK triolit pølse-tut ilu-
sigdlit sangmiveKatigigsut ardlag-
dlit, téssauvdlune 35 procent
svovl (ikuatdlagsaut) åmalo 63
REGARD
REGARD
pQt Danmarklme tunineKarner-
pårtåt nårtunigssamut nåpautipi-
lungnutdlo igdlersdtauvoK.
pQt silarssuarme pitsaunerpåt så-
nerpåtdlo. USA-me sanåt.
Danmarks mest solgte mærke.
Verdens bedste og tyndeste
hygiejne-gummi fremstillet i
USA.
— Beskytter mod svangerskab og
sygdomme.
procent savimineK. kisiåne ima-
Ka tamåna nalinginausimavoK.
uvdlorissat anait taima angitigi-
ssut sujornatigut misigssorsinau-
simångilavut.
sujunertarissara tåssauvoK uv-
dlorissat anait ilisimaneKartut ta-
maisa atautsimut påsiniaivigini-
ardlugit, taima ingeniør Buchwald
OKarpoK. pilerssårutitut pingår-
niarpasigsorujugssuartut ipoK, ki-
siåne anguniagaK anguneKanga-
jarérpoK. navssåt pingårnerpåt
400-t takusimavdlugitdlo agdlau-
tigisimavåka, sujornatigut taima-
tut agdlautigineKångisåinarsima-
ssut, erKumiginaraluartumik.
Ikaros åma
uvdloriaK pamiulik
— årdlerinauteKarpa nunarssup
uvdlorissap ilaminerujugssuinit
erKorneKarnigsså, sordlo uvdlo-
riårKamit Ikaros-imit, Kaniku-
lugdlune nunarssuarmit sanerKU-
tartumit?
— nunarssuaK Kåumatitutdle
uvdlorissat anåinit ardlalingnit
nåkarfigineKartarsimavoK, taima
Buchwald akivoK.
— takusimavara Canadame uv-
dlorissap anåta nåkarfikua iter-
ssarssuaK 60 kilometerinik siling-
nerssamigut silissusilik, ukiut 300
millionit matuma sujornatigut
pisimassoK. entåne KagtuneK nu-
nap avdlångorarneratigut ilåtigui
nungungajagsimavoK, kisiåne ku-
larnauteKångivigpoK. Småland-
ime Sverigemitume taseK Mien
åma iterssakorssuvoK. katitdlugit
nunarssuarmut nåkarnerit taima
itut 50-it påsineKarsinausimåput.
nutaunerssåt AustraliamipoK u-
kiut 5000 migss. matuma sujor-
natigut pilersineKarsimassoK.
Kåumataussanit åssilissat Kular-
nångitsumik amerdlanerussunik
påsisitsisinaulerumårput. tåssa-
me nunarssup Kåvanit misigssu-
ivdlune tugfikut takuneK ajorna-
nga jagput angnertuvatdlåKing-
mata.
— 1908-me Sibiriame Taigame
KanoK pissoKarsimava? avisine
agdlautigineKarsimavoK kukuk
tingmissoK ingerdlavia avdlaulår-
simagaluarpat igdloKarfigssuar-
mik Skt. Petersborg-imik aserui-
ssugssaugaluaK.
— tåssa uvdloriaK nunarssuar-
mik erKuissoK, taima Buchwald
OKarpoK. aseruinerit pilersineKar-
put silåinaup kiåssusianit timi-
talingnit pinatik, kisiåne pitsau-
ssumik kinguneKarpoK — amo-
niak-ip uvdlorissap pamiuanit
pissup nuna naggorigsarsimavå.
erKumitsordlo tåuna ungasigsu-
mit takugssauvoK. åtama Ål-
borgime åssilisimavå åssilissani-
lo taisimavdlugo „unuaK Kauma-
ssok“.
EVINRUDE..!
silarssuarme nunat tutsuvinardluinar-
tumik motfireKartariaKarfiunerssåt tå-
ssa Kalåtdlit-nunåt. Evinrude ukiut
60 sivnerdlugit motorinik isumangnåi-
ssusertik pivdlugo silarssuarme tamar-
me tusåmassaussunik sanassarsima-
vok, tamånale kisime nåmångilaK. ilu-
arsaissariaKalerpat tamåna pilertortu-
mik inungnitdlo ilisimassaKardluartu-
nit isumagineKartariaKarpoK. tai-
maingmat Evinrude iluarsaissarfigpag-
ssuaKarpoK — Kalåtdlit-nunåt tamå-
kerdlugo — tamarmik kingorårtigssa-
nik nåmagtunik ingmikutdlo iliniarsi-
massunik sulissulingnik.
Evinrude motorit 1,5 åma 210 hk akor-
nåne nukigtussusigdlit pigineKarput.
agdlagtitsivigssarssuaK Kalipautilik pi-
niaruk.
Ingen andre steder i verden har man
så hårdt brug for en motor, der aldrig
svigter. Evinrude har gennem mere
end 60 år bygget motorer, som er ver-
densberømte for enestående driftsik-
kerhed, men det er ikke nok. Skulle en
reparation blive nødvendig, må den
kunne udføres hurtigt og professionelt.
Derfor har Evinrude etableret et net
af service stationer — over hele Grøn-
land — hver med komplet reserve-
delslager og specialuddannet mand-
skab.
Der findes Evinrude motorer fra 1,5
til 210 hk. Rekvirer det store farve-
katalog.
SE VINRUDE
misiligtagkat nakåsaagtitsissarput
ERFARING GIVER STYRKE
Kaiatdlit-nunåt tamåkerdlugo niorxutigineKartarput — kingorårtigssai
sitdllmatigineKartuåinarput
tikisitsissartua: KETNER MARINE, Vordingborggada 6—8, København 0.
Forhandles over hele Grønland. — Altid reservedele på lager.
Importør: KETNER MARINE, Vordingborggada 6—8, København 0.
25