Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 01.04.1971, Síða 3

Atuagagdliutit - 01.04.1971, Síða 3
måna „igdloKarfik" puiorumångi- sarput agdlautigilåsavdlugo isu- mernivnut pissutsit åssiglngitsut taiorsinaugaluardlugit, naitsumik erKartuilårniarpunga ilångune- Karumårsoralugo. piumåssuseKar- simavunga igdlonarfingmut u- nganartutut issigilersimassavtinut er-Kaimassavtinutdlo amerdlaKi- ssunut erKainiutigssatut enrarsau- terssulårniardlunga. taimåtaoK u- kiune sujusingnerussune suliner- me nuånersunik — åmalo avdla- tut erKaimaneKarsinaussunik tåi- karssuilåsavdlunga, soruname Kuianartukujunguanik ilagssa- Karsinåusangmata, sulilerKårner- me pissutsit ukiorpålunguit Kå- ngiuneråne avdlångorsimanerup angnertussusianut takussutigssa- tut. ilisimaneKarpoK Kalåtdlit-nu- navtine „aumarssuarsiorfik" su- jugdleK tJmånap suvdluane K’aer- suarssungne ingerdlåneKarsima- ssok, nungneKarsimavdlunilo 1924-me K’utdligssanut, taimai- livdlune „igdloKarfik" puiorumå- ngisarput taimanernit igdloKar- fiulersimavdlune. nalungisavti- tutdle ajoraluaKissumigdlo 1972- ime atorungnaertugssångortitau- simavdlune, tamånalumiuna piv- dlugo agdlautigilårnigssånut er- KarsauteKalersimavunga. Kalåtdlit-nunavtine iliniarsi- mångitsugut amerdlaKissumut su- livfik iliniarsimångitsune sulivfi- 1 gineKarsinaussoK sujunertaralugo K’utdligssanut ornigusimavugut. sulivfik Kårusuk navianartorpag- ssualik taimåitordle tåssane suli- ssussut sungiusimangåramiko ig- dluminertut agdlåt issigisinaussa- gåt. tåssame ukiune silame isse- Kissume aussamilo silame alia- naeidssume Kårusup iluane pissu- seK tåunaujuartutut OKautigine- Karsinaungmat, tåssa nigdlertor- ssånanilo kiagtorssunanilo najo- rumlnardluinartutut agdlåt issigi- ssariaKardlune. ^ sinerissamit ornigarneKartarsi- maidngmat amerdlaKissut encai- massagssaKarfigigåt nalunångi- laK, åmalo misigissaKarfigissarsi- måsagåt nuånersunik ilåtigutdlo avdlatut oKautigissariaKartunik. atagule sulilerKårnermut tu- ngatitdlugo nuånersunik tivsina- kujugtunigdlo encarsauterssulår- Kåriarta. K’utdligssat alianaitsumik su- ngiusimanerata nuånersumik au- ssame takoråneKutigissarpai Kå- Karssue tunusialårtut portusut. ig- dloKarfigtaviata sulivfiuvdlo Kå- rusoKarfiup Kulåniput kangikå- niane inugsugaussarssuit, takor- Kårdlugit issiginiarnartut. tåssa- miuna atausinåungitsut K’utdlig- ■ ssanut perKårnermingne uparuar- tarsimagait aperKutigalugit tå- ssaunersut sulissorssuit, sårdlu- nie tupigusugdlune igdloKarfing- mut perKårnerme takugåine inug- Pagssuit. sulissartut autdlarterKårnerme erKumikujugtunik artornapajår- tunigdlo nåpitagssaKarsinaussar- Put, taimåitumigdlo ilåtigut ilu- ngersuautigissarsimavarput unu- arsiorKårtalerneK. tåssame aussa- fPe umiarssuarnik usilersortoKar- titdlugo uvdlakut arfinermit tai- „ matutdlo unukut arfinermit suli- ssoKartarpoK, skiftit mardlui- nauvdlutik. unuarsiontårtalerdlu- ne ila tujorminartoK angissusia, taimåitordle åma nuånersoKartar- dlune. enraimassarpara åma umiar- ssuarme aumarutigssanik usiler- sortume lastime nivagtuvdluta inusugtuarKat ardlaKardluta uer- narnerssuarput. sorssungnerssup nalåne umiarssuarnit ilisimane- KardluartoK „Jutho“ taimanikut usilersorneKarpoK. umiarssumuna tåussuma lastia aKordleK agsut kussanaitsoK usilersortitdlugo, ki- siåniuna Korujugtainut aumaru- tigssat nivagtorssuvdlugit, tåssa taima imerneKartarmata tonsit usiliussagssai nåmagtitdluåsagpa- ta. åmame aKUgtuata åipå utor- KaK „aKUgtulu“-mik pissagarput utornarpatdlagdlune iluarissaKå- nginame agsut KingarnartartOK takusaikulårnerssua. unuarsiortukavsauvdluta lasti- me nivagtugut uvdlångoriartuler- sordlo sugssaujungnaerdluta uer- nautilenigavta. taimalo kuerai- ssorssuit aulamértigissut, tåssame pramit nivautåinarmik usingiar- taratdlarmatigik, kisiånile suli- ssartut nivfarigsorssuit, sordlu- miuna maskinarssuarnit ajorne- rungitsut. uernarnerup såkortOKi- ssumik tikingmatigut taima si- ngutilersimaKaugut. umiarssuar- me KiterKUtarpugut, middårtarpu- gut mardloriardluta uvdlågssåkut pingasunut åma KiterKutugssau- vugut. kigsinik igdlulerdluta umi- arssuarme avguagarsissaravta mamartorssuit taimanikut. åma- me agdlagartaKångikåine pisiari- neK ajornartut kigdlilersugar- ssungmata. sinigpugut, sinigpugut, taimait- dluta ardlarput-una itericårnerpa, tåssame aKugtulut avKutigssaeru- simagame takusarsimånginamiti- gut, milikåusimagamitigut Kuliv- tinit kueraissorssuit aulamérner- mik. iteriaKaugut tåssame milikarsi- massoK, Kujanartumigdle lastip ilua Kutdleitarmat tårsiungilagut. téunana nivangneK autdlartipar- put, nalunagulo middålernerup naligisagå. åritdlo nivarugtulersu- gut unigpatdlaKaut sunauvfa mid- dårtut. nivalerpugut kiagssuarmit iputdlugo Kulerput angmarpat nuånåjumikutsortugut aumaru- tigssarssuit sisutdlarunik mator- Kigtaråtigut, kiangmik kugtuinar- ssuångorpugut, nåmik uernarpoK. angmautikasigdluta anitdlangnia- lersugutdlo måtutdlutalo. ilame sivisorssuarmik nivarérdluta kisa- miuna anikavsatdlartugut suna tamarme masagssuarmik sugssau- jungnaertOK, imaKalo anusingut- dlardluta. taimåitordle kingorna nuånersumik erKartortaruj arput. KiterKuteritdlartut uvagut ki- ngugdliuvdluta kigsitutileravta titordlutalo igdlakutsuinaKaugut aKugtulutikavsak uléssivdlugo si- ngutilåtdlaravta. kigsit atago tikerKilåriartigik. umiarssuarme kigsinangniartar- nerput agsut nuånerpoK, tåssame pisiniarfingme Kiorninguanik nu- ngutsisimagåine pisiarineic ajor- narmata, agsut piumassarpugut. umiarssuarme formandit atdleau- tånik autdlarKåumut avguaisso- KartarpoK. soruname inungmut atautsimut kigdlilingmik pigssa- Kartitsissaraluartut naggatåtigut iluasårpiarneK ajorpugut. avguai- ssumut åipagssånik piniarssari- ssut ilaisa atissatik avdlångortar- pait natsatigdlunit sikiterujug- ssuardlugit åipagssånik tunitini- arssarissardlutik. taimåitordle ilå- tigut paggatinalersarpugut for- mandertalerdluta. åmauna umiar- ssup lastiata Kåne avguaissoKar- toK kigsinangniartut ilånguat sa- kagdlugo nåkartikamiko, agsut pinagsimagame såminut påkusi- magamigit ajaperiångitsordlune nåkartorssuaK tåssa tOKuarartor- ssuvok, taimågdlåtdliuna kigsiu- ssue sanianut nakågamik. issikutinaråine minutiminmguit tåssa KautugtorajugssuvoK, ingit- dlunilo avdla tigoritångilå kigser- ssuaK. tåunaKa nivdlisananilo ig- sivfarme katerssuilerpoK taimalo silakavsane kåvigunartigissoK. påsivdlugulo ånersimångitsoK tåu- naKa sulissorssuit igdlalerput, ila- me KuianaKingmat. åma umiarssuarme usilersuissut nagdliutussårtartorssuput, tåssa umiarssup lastiane nåpartårKanik imiaKartarmat nigdlarsautigssa- mik, ilåtigut agsut Kuianardlutig- dlo nuånertarput. ukiune sujusingnerussune kalå- linarnik formandeKartarpoK, tai- måitordle 1950-ip tikitdluinaler- nerane norskimik formandeKar- KårpoK, taissarparput: Simug- ssuaK. kalåtdlit-una formandit ilånguat Kårusuliordlutik uvali- korsiordlutik arfineK-mardlunut KiterKuterérnermik kingorna ku- lailuat migssåne silame igasima- ssut. tåssame Kårusuk autdlarter- Kåjungmat sulivfiat, silamut Ka- nigtungugame silame aumarutig- ssarssuit kigdlingåne nerilersimå- put suna isumakulutigssaK, silar- ssuaK alianaik åsit Vajgat Katso- rugtortoK tarrarssutåinångortu- tut. nerilersutdlo Kulåningånit tåussuma formanderssup alåkar- simagamigit, tåunalo formandiu- titaussoK suangaKalugo sunasora- lugit, sunauvfaliåsit Kulåtigordlu- ne takusarsimagai. tåuna for- mandiuniartoK OKausigssaeruka- luardlune una soriatdlartoK: klok- ken midda ingmånguaK åma må- ssåkut midda ingmånguaK, asu- goK OKalungnine Kavdlunårpalug- tiniavigsordlugo. såruname suliv- fingmingnut isipatdlagsimåput agdl.: E. Svendsen agsutdlo igdlautigalugo formand- imik Kavdlunåtut agssakaKingma- go. nuånersumigtaoK erKaimassar- para ukiune sujusingnerussune jutdlip migssåne sulinerup nuå- nertåssusia. Kårusup iluane suli- ssorpagssuit siagtorssuvdlutik å- ssigingitsunik suliaKartut carbidi- tortunik KutdleKaratdlaravta. ta- måne naneruarpagssuit tugsiar- palårssuaK jutdlisiutinik Kanga- me akisualassånguarsse. manåku- tut maskinarssuarnik nipiliorto- Kångikatdlarmat, Kårusup-una iluane nipiliulårneK agsut aki- suatdlarigsoK, taimaingmat nuå- nerdluinartarput isumakuluteKar- palungitsorssuit sulissorssuit. ukiunile kingugdlerne sulineK avdlångordluinarpoK, pingårtu- mik uvdlut månåkut atugkavut erKarsautigalugit. ilungersordluta sulingikuvta pitsaulårtumik akig- ssarsiagssaKångilagut. sujugdlermik Kårusungme kiv- fat ardlaligssugamik tåssa sulit- dlarKingnerinarmikut kivfångor- titausimassut, avdlåkut iliniarsi- manatik, taimåitumik ilait atuar- neK agdlangnerdlo nalussorssuit kisiånile sulitdlandgsorssuit. å- mauna formandit atdleKutat ilåt sulissuminut agdlagtaivine imi- ssutigissarsimagai tåssa timinut agdlagtuivfit. sulissartut-åsit ilå- ta formandertik uvdlormut suli- neranik timimut ilångåusimaKigå åmalume maluginguåsångingma- ne. kingornale agdlagfingmiunit aitsåt påsisimavå uvdlOK tåuna su- linermine ilåinakumik timeKarsi- mavdlune, sunauvfa sulissuisa formandertik ilångåusimåtdlaråt. sulissartut Kimassorssugamik åma arssåutartorssuput. pingår- tumik jutdlip kinguningua unang- missartorssugamik kalagtut ka- mikumik arssalerdlutik. ila nuå- nertåssusia. skiftine suleKatigit iligigtaramik agsut perssuarsior- nartarpoK, åmame SarKamut unangmiartortartorssugavta su- jugdlermik neKitomiålugdluta, asulumiukua tikikuminåkuloKalu- tik. åmame kamikutdlarKigsorssu- gamik, sordlo erKaimagiga Avang- nåmiukut agdlautigineKarniku- ssok ajugaussatdlaramik autdlar- Kåumut piniartut ilåta agdlautigi- simagå: sulissartoK-å, mianersso- rit piniartup ornileKåtit! ajoraluartumigdle piniartut naggatåtigut kimérutoramik suli- ssartut kamikunik sungiusseriar- mata. taima sujugdlermik igdlo- Karfingme K’utdligssane inugssuit Kimassorssuit, ilame sulissorpag- ssuit pingårtumik aussame. aumarutigssarsiorfiup nålagå H. Gising, nålagarssuaK ersserKigsoK, ilame OKarune tåssa. taimåitumik sulissartut ilåt nålagkamut OKa- riartorsimavoK: ajornångigpat- una CTmånamut tikerårumagalu- artunga? akisimavå: åp, ajorné- ngilaK, soraerputit! — ila KanoK ajoK. tåssame soraersimavoK su- nauvfa sulingitsortarsimangmat soraersigssamårugtoråne OKariar- torsimavoK tikerårumavdlune. åsitdlime kussanartorpå. månamutdle nalendutdlugo tu- pingnaKaut sulissartut ingming- nut tatigeKatigigsimåssusé. erKai- massaravko Kamuserinaratdla- ravta Kamutit agssakåssugdlit atorneKaramik perdlåtigut inui- nait kåmissardlugit atortagait, tå- ssa aumarutigssanik ånissuissutit. ilait perråinerussaramik ilait por- tunerulårtut, Kårusungmilo ilåti- gut tåtoKitaramik Kamutigalugit agsut kussanaitsut, tåssa singnar- tortut Kamutait. — sulissartoK uv- dlåkut sulivfigssaK sujorKutdlugo suliartorune Kamutigssane nalu- naeKutsisavai. sunguamik ilitsi- viginardlugit imalunit Kutdligssa- ne illnardlugo. tåssalo sulinerup autdlartinigssånut middårtarfing- me utarKissardlutik, tåimatut na- lunaeKutsigkat sulissartut avdlat tigusavdlugit inimigissarpait. Kårusungmile ånertoKartitdlugo aitsåt ånilånganarnera sarKumer- tutut itarpoK, tåssame nékarfigi- titOKartarame. kisiånile 1955-ip tungånut Kårusungme ajunåme- rit tOKumik kinguneKångisåinar- simavdlutik. — nåkarfigititunik nåmagtorsivdlune ajortorssuvoK, tåssame aitsåt sulisinauneK tamå- kerdlugo sulissariaKarmat inup inunera ånåuniardlugo. ardlaKar- tunik nåkarfigititunik takunar- poK suleKataussardlunilo, tigune- Kardlutik ånineKarérsutdlo aitsåt utdlusernartarpoK imaKa ånilå- nganeK kingugdliussarmat. ajoraluartumigdle igdloKarfik puiorumångisarput ukiune ki- ngugdliunerussune ajunårnermit inup inuneranik naleKartunik pi- ssoKartarsimavoK. tåssa inuit su- lissartut måna igdloKarfiup ilive- Karfiane ajunårsimassut timaisa ilerfe tatdlimåuput, tåukule atar- Kiniartutut erKaimassåinarumår- pavut. erKaimassaKarnarsinaugaluaKi- ssok sulinermut tungassunik ata- go naggasiutdlugo igdloKarfik puiorumångisarput alianaitsumik nuånersumigdlo Kimåsimaleruvti- go erKaimassarumangågarput K’utdligssane sulissut ilåta taig- dliarinikuvå erKortumik: alianaitsumik naligssaKångitdlat. K’utdligssåme Katsorugtorå- ngamik alianaitsumik naligssaKångitdlat. il. il. igdloKarfik tamatigortOK, au- ssame pissagssamk ulivkårtoK au- lisagarpagssuaKartordlo ukiune kingusingnerussune pingårtumik KérKanik, ukiumilo puigunaitsu- nik pissagssarssuarnik pigdliute- Kartartutut itoK, tåssa ukiut ilåti- gut savssaKartartorssungmat, sor- dlo Atuagagdliutitigut erKaitsiar- neKartarsimassut. aussame Vaj- gatip suvdlorssua Katsorugtorå- ngame sume tamåne umiatsiat minigtornere kisimik manilagtu- tut takussagssångortartut, august- ime tårtuarssårtaierångame aki- mut imaK tårtuinångordlune siku- mininguit iluliarssuitdlunit imå- nut tarranigtiterdlutik, igdlut pu- jorssue Kulånut igssortutut ise- riarssålerdlutik ila alianaitsup a- ngissusia. åliuna Kimatagssarile- rigput taimatutdlo månamut inug- pagssuit autdlarérsimalerdlutik, KularnångilaK erKaimassarsimå- sagåt. soruname nålagkersuissut per- Kussinerat maligdlugo inue ikili- artoKaut. ukiordlo måna 800-t siv- nilånguåinardlugit amerdlåssuse- Kalerdlutik, sulile aussamut 1971- ime inuit ilaKutarit 200 migssait imalunit sivnerdlugit autdlartug- ssauvdlutik. igdloKarfiup iluane nugtemeK arajutsisimanérupoK, taimåitordle ilåtigut sule erKuvigsumik aulaja- ngerneK saperssautigissutut ipar- put sumut nusavdluta, ilame na- lorninartup angissusia. ilait pile- risårissut ilait nangartaissut ig- dloKarfingmingne inuit nåmaler- mata. ilame nålagkersuinermik suliaKartut isumait soruname åssigingneK ajormata. Kimåtdlangnerit nikatdluat- dlangneritdlo timikut anersåkut- dlo åssigingeKissumik inungnut imalunit ilaKutaringnut suniute- Karsinaussut amerdlaKaut. igdlOKarfingme sulivfik taima amigartortigigame avdlatut ajor- nartumik ånauteriarfigssaKarsi- mångilaK, nauk sinerissame suliv- fit taimatutdlo kalåtdlit nunavti- ne KGH amigartoruterpagssua- KartaraluartortaoK, tamåkuliuko tapersersorneKardluartutut pi- ngitsorneKarsinåungitsututdlo issigineKarnerisa ånåutarait, u- nerdlutigineKartutut itaraluarne- råne isumåkérfigissardlugit pi- ngitsutitardlugitdlunit. ukiut 20-t sivneKalugit igdlo- Karfik najorsimagåine nunatut inungorfigtut issigissariaKalersi- massarmat K’utdligssat Kimåtdla- lårdlugitdlo angerdlarserfigissa- lersimavavut. taimåitumik igdloKarfik puio- rumångisarput ilumut Kimånig- ssånut erKarsautitigut artorssau- tigssaKångitsorsimångilagut, sor- dlume nugternerup månamut ingerdlåneKartup takutitarigai ilaKutaringuit autdlalernerming- ne amerdlaKissut sigssamit avé- mut autdlarångamik Kuvdlilivdlu- tigdlo aulaterissut. igdloKarfiup toKumut erKartuneKarnermine kigdligssane tikigpago Kularnå- ngilaK ardlaKartunik Kuvdlilisso- KarumårtoK, tåssane nuname uv- dlut ukiutdlo atorigkat pivdlugit, taimåitordle åma KujaniarneK a- ngisaKaoK. igdloKarfiga Kimalerpagit nunatut inungorfigtut asangågara KåKarssuatit kussanartut imavitdlo Katsorugtorångame tarranigtitertagai, Kalåtdlit-nunåta kussånatigissai tåssaussut iluliarssuit. Vajgatime uningatitdlunga timut issigåka igdlutit kussanartumik Kaiipautigigsut tåssaussutdle nalérututut Kimaligkavut — igiligkavut seKernup kissånit KassertineKarumårtut kussanåssusertik toKussutut asingartitdlugo. igdloKarfik puiorumångisarput kussanarputit — Kujanarputit pigssarssuarnik peKarputit ukiune 48-ne nuånårutigssauvdlu- tit atajuarsimavdlutit ilungunartumigdle pineKartutit ørileritunit ivkuninga pårnenar- tugssångortitausimagavit. Kujanartumigdle nunartat tåunaujuåsaoK — atajuåsaoK avarKusårneKarnigkut issigineKartarumårtOK, inuvdluarKulisaguvtigit ilingnut Kujåssutigssavut amerdlaKaut. tåssauvutime ikingut asassaK inungorfigtut nunagisimassaK. E. Svendsen, K’utdligssat. 3

x

Atuagagdliutit

Beinleiðis leinki

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.