Atuagagdliutit - 01.04.1971, Blaðsíða 7
E. Sommerimut akissut
A/G-me februarip 4-ane 1971
sarKumersume agdlagkat angma-
ssut ilånguneitarput, tåssane ili-
niartitsissoK E. Sommer, Påmiut,
OKalugtuardlune A/G-mut ilå-
ngutagssiaKarsimavdlune GTO
pivdlugo. agdlagkat tåuko åssinge
ama GTO-mut Københavnimut
nagsiuneKarput.
iliniartitsissoK E. Sommer na-
lunaerpoK Københavnimit ékise-
KarfigineKarsimavdlune, Atua-
gagdliutitdle tusarfigingisåinarsi-
mavdlugit. — A/G-ip utorKatsiv-
dlune agdlagkat pisornat ilångu-
tipatdlagpai (tåssame agdlagkat
marts 1970-ime agdlagåuput).
Sommerip agdlagai isumanik
tungaviussunik ardlalingnik ima-
Karput, åssersutit mardlugsuit
GTO-mut avorKårdlernerpånik
tugdlusimårdlune sikissårtitsisi-
naussut ilånguneKarsimavdlutik.
aperKutit tåuko pivdlugit Ka-
ngarssuardle Sommer akerérsi-
mavarput, akissutitdlo ilait imåi-
tut Issuåsavåka:
„taivat GTO-p nal. akuneranut
akigitltagå mardloriåumik angne-
russoK sulissut akigssarsiarissar-
tagånit.
GTO-p akigitltagå aulajanger-
neKartarpoK GTO-p iluanårute-
Kautiginago nal. akuneranut a-
ningaussartutigissartagai nåper-
tordlugit.
erKaimassariaKarpoK GTO-p
nal. akuneranut akigititagåne, su-
lissut aningaussarsiaisa, akkordi-
siaisa Kångiutornerisalo saniati-
gut matuneKartugssaungmata
GTO-p aningaussartutai feriasi-
agssanut, nåparsimanerme ani-
ngaussarsianut, sitdlimasinermut
avdlanutdlo. tamatumanisaoK i-
låuput sutdlisit sialugsiutit, år-
Katit sutdlisit, såkutit il. il. åma
GTO-p sånaviutainik åssigissåi-
nigdlo aserfatdlatsailiuinerit. tai-
neKåsaoK sulinermut sungiusarsi-
mångitsup akigssarsiå, akkordi-
iluarserKussaK
^./G-me 21. januar 1971 sarKU-
niersume Kup. 5 éssiliartåne o-
Kausertai „Jørgen Brønlund Hi-
fi unassagssarsiortutdlo Kimugser-
s:it avdla kalåliussoK, Tobias Ga-
b rielsen, nunamut ilisimaneicå-
n,gitsumut angalanigssarssuaK
autdlarnilerdlugo naKitarissut".
kukuneruvoK pingitsoranilo ilu-
ar:3issariaKarpoK.
uvagut avangnåmiut nai'Kigdlu-
go oKarsinaugavta: napulersui-
ssut tåssa Kamutit napue Kiler-
ssorait atorajungneruvait agdlu-
nåt atornikut tåssa taserérsima-
ssut imermut kinigdlugit Kauser-
titdlugit napuliutigissarpait oKar-
tarpugutdlo angutit tåuko mar-
dluk tåssa „napulisersuissut" ag-
dlun;it tigumiåt tåssa napuliut.
nairikarutåungilaK åmame Kamu-
tit ust'Kångitdlat sulilunime iner-
neKång'itdlat aitsånuko usit naKi-
tarissai ait katangnavérdlugit. tai-
®a narKiuteKalårnivnut pissuti-
gåra A/G mérKat atuagkaming-
nut ilångutdlugo atuarfingme a-
tortarmåssuk. tåussumingalo ag-
dlagtoK OKautigisinauvara „ajo-
KersuinerdlugtoK".
Thue Nikolajsen,
siat, Kångiulornerit fériasiagssat-
dlo ilångutdlugit, nal. akuneranut
11,50 kruniugajugtartoK. GTO-p
kalåtdlimut sulinermik sungiu-
sarsimångitsumut akigitltagå må-
nåkut 14,50 kruniungmat, 3 kr.
kiserngoruput aningaussartutit
avdlat matuneKarnigssånut atu-
gagssatut.
ilångutdlugo taivat GTO-p aut-
dlartitarai inuit suliagssamingnik
påsisimassaKarKigsångitsut tamå-
kulo sulerpiaratik pivfigssamik
atulugsinaiginartartut.
ilumorpoK sånavingne suliap i-
larujugssua nal. akunermusiaKar-
dlune ingerdlåneKartarmat ak-
kordisiagssaugaluamik pingitsu-
gaKameK pivdlugo taperdlugo.
taimåiportaoK Danmarkime, påsi-
neKarsimavdlune ajornakusorto-
rujugssussoK iluarsainerne nåma-
ginartunik akkordisiaKarnigssaK.
GTO ilungersortarpoK sulissug-
ssaminik pitsaussunik ujardler-
niardlune, OKautigissariaKarpor-
dle Danmarkime sulissugssat a-
migarnerat pissutigalugo ajorna-
kusortartOK sulissugssanik naler-
uvdlune nunavtine ineriartorfiu-
ssune erKaissagssat amerdliartor-
fiåne Kinersinigssamutdlo piarér-
sarfingne erKarsautit uko pingor-
simåput.
uvdluinarne pisimassut ardla-
ligpagssuit katerssortuarsimagåi-
ne erKarsaut pingortOK sujugdleK
unaussarpoK:
kalåtdlit sujuariartupilårnertik
sujumukarsautiginiåsagaluardlu-
go asule soKutigingnigkungnaeri-
artornermut avKutigssiussissigi-
lerpåt? sumilunit malungnartar-
poK inuk kinaugaluartordlunTt i-
noKatigingne pigssaKarniarnermi-
gut pitsaunerujartuinartunik atu-
gaKariartortitdlune issornartorsi-
ugagssamigutdlo mgminut tunga-
ssunik artugkerneKångitsutut mi-
sigiuariartortitdlune pissutsit a-
jornartorsiutitdlo angnertorssuit
soKutigissarisavdlugit piumåssu-
séruvfigiartuinartarai.
erKarsaut tamåna sarKilmiune-
Karångame tamatigut igdluinar-
siortussutut nautsorssuneKartar-
POK.
emarsautip åipå:
inuk kinaugaluartordlunit uv-
dlune ineriartorfiussune erKar-
sautigissartagkamigut inuiagtut
misigissane sanigdliutitatut aula-
terneKarfigiuaruniuk soraeruti-
nartarå ikorfartuinigssardlo ing-
minerminuinaK tungattnalersar-
dlugo.
erKarsautit pingajugssåt erKar-
sautinik sarKumiuneKarérsunik
katiteriniarpoK:
inup pigigsåleriartorniartug-
ssaugalup sungivfingmigut pivfig-
ssaiautigssaKångikune pivfigssa-
Kalersornerup matussissigssai, nu-
tarterinerup ajornaitdlisaineruv-
dlo ilakutai, pigiliuniarnere ajor-
nånginerpåt, nåkéinarfigilersar-
Kutdluartunik pigssarsiniarnig-
ssaK.
kisalo nåmagigtaitdliutigåt ku-
kunerit tamarmik suliaKartitsi-
ssumut akilersineKartarmata.
GTO-p sapingisamik nontåissu-
tigissarpå sånaviutime pissarit-
dlisagkamik akikitsumigdlo i-
ngerdlåniarnigssåt akiligagssat-
dlo suliaKartitsisimassunut nag-
siuneKartut erKortunigssåt sulia-
mutdlo nalerKiutdlugo ingassag-
ta j årtunginigssåt.
sutdlivingne tamane kukuner-
nik pissoKartarpoK, åma GTO-me.
suliaKartitsissoK suliamik ku-
kuneKarsimassumik påsissaKarsi-
magune GTO-vdlunit akiligag-
ssatut agdlagarsigai ingassagta-
jårsorigunigit, sukutdlunit målå-
ruteKarsinauvoK. målårutigissaK
tungavigssaKarpat, kukuneK ilu-
arsineKartugssauvoK.“
agdlagkavne naggatågut ilini-
artitsissoK E. Sommer Kinuvigåra
GTO-p Påmiune pissortautitå a-
tåssuteKarfigerKuvdlugo taigugai-
lo pivdlugit oKaloKatigerKuvdlu-
go, tåssa pissutigssaKarune aki-
ligagssat agdlagartait ingassagta-
jårneragkane målårutigisavdlugit.
— tamatuma kingorna Sommer
tusarfigingilara.
Gunnar P. Rosendahl
pai tåukunanilo kisartutut itar-
dlune. inuk nutarterinerssuarme
sungitsutut atutingitsututdlo mi-
sigisimalisagune, pingitsorane na-
lérukiartomerminik misigivfigile-
rångamiuk, sutigut tamatigut,
inuk agdlåt ingminut sångitsutut
misigissuseKarsoringikaluaK, mi-
sigingisaminik aporfigssaKaleriar-
tortarpoK. aporfigssarpagssuitdlo
avKutigisinaussane ingminut su-
ngitsutinermik nåmåinartussutut-
dlo issigilernermut avKutigissale-
rångagit inuiaKatigit iluåne inuk
nangminerpiaK, tåssa inuinaK,
sarKumerane inuinaup OKartug-
ssautitarilersimassamisut nautsor-
ssussai, Kinigai, kisimik inuinaup
sarKumiutagssaraluinik pingårtu-
nik sarKumisinångortarput.
uvdluvtine ineriartornerssuar-
me sukarssortume sangmineKar-
torpagssuit tåssaussarput kalåtdlit
politikip tungåtigut ilordlikutdlo
inuiangnut avdlanut inoKatigiler-
simassamingnut, nunavdlo inatsi-
sigissai maligdlugit, piviussungor-
simassumut, nalerKiuneKartualer-
neråne ajornartorsiutit. imåituåi-
narpordlume: inuiaKatigingne de-
mokratiskiussumik nålagkersor-
neKartune inup kiavdlunit issor-
nartorsiuinigsså kimigisertuåinar-
nermik tunuleKutaKartitåunging-
mat, kikutdlunit inuiaKatigit iluå-
ne pissut ineriartornerdlo iluar-
sitserdlugit issornartorsiorsinau-
frimærkisiumassoK
agdlagkat pue kalåtdlit pinik
pisoKaunerussunik frimærkig-
dlit pisiariumaneKarput.
akigitiniagaK pivdlugo nalu-
naerfigineKåsaoK billet-mrk.
7189, Grønlandsposten-imit.
misilingneKalerfigssavut
Kangåmiut.
OKautigisinauvara agdlagkamik
orKartorneKartumik nugterissup
åssiliartå takusimångingmago, a-
vangnåmiugamime Kimugserner-
inutdlo kutsisimångeKalune kuku-
jasimåsångjkaluaKingmago åssitå
takussuguniuk. pissutauvoK åssi-
liartaisa åma nugterissugssamut
oagsiuneKarsimånginere, Kavdlu-
nåtortånime OKausertai najorKu-
tarinardlugit påsineK ajornarsi-
naavoK sunarpiaK pineKarnersoK.
åruigss.
Tømrer- og snedkermester!
Skulle I mangle en rutineret maskin- og bygningssnedker. Der
kan påtage sig alle opgaver og arbejde selvstændigt — er jeg
klar til udrejse med kort varsel (også udsendte firmaer har
interesse).
Mangeårigt kendskab til Grønland. Er desuden en god forskal-
lingstømrer. Svar til:
Billet mrk. 3 „Snedker", Grønlandsposten, Dr. Tværgade 30,
1302 København K.
vait. kalåtdlitdle akomåne ineri-
artornerme issoringnissuteicartar-
put iliniarsimåssutsimikut ilinia-
gartussutsimikutdlo kalålinångua-
mit, tåssa angnertunerussumik
soraeruméruteKardlunilo mérKat
atuarfiånit ingerdlandgsimångit-
sumit angnertunerujugssuarnik
tikuagagssaKalersitausimassut,
ilåtigut kalåtdlit inuinait sarKu-
miussaKaraluarpata agdlåt såkor-
tumik påsitisinauvdlugit.
kalåtdlit iliniagartungoriartor-
nerat angnertuneruleriartortitdlu-
go inuitdlo iliniarsimassut demo-
kratime sujulerssuissungoriartor-
titdlugit, iliniarnigssamingnut
pivfigssaKartitausimångitsut ama-
lo iliniartitaunerup uvdluine su-
jusingnerussune atuartitausima-
ssut imaKalo piginauneKaraluar-
dlutik periarfigssineKarsimångit-
sut demokratime nalautagssatigut
kinganikujuarnertik soKutiging-
nigkiartornigssamingne akornuti-
giartuinalersinauvåt amalo Kåu-
marsainiarnikut åssigissaisigutdlo
kåmagtorneKångikunik. tåukule
tåssåuput uvdluinarne inunermik
sungiussisimassut, tåukusavdlu-
tigdlo iliniagaKarsimassut inatsi-
sitigut aulajangigagssåinik sule
ukiorpagssuit ingerdlanerine a-
korsiniartussugssat malingning-
niartussugssatdlo.
...anorerssuit aggersitåusang-
mata misilingneKalerfigssavut"
A. L.
Kristian Olsen,
Upemavik.
inusugtut katuvfe-
KartariaKarput
uvdluvtine inusugtut tåikarssor-
neKaleralugtuinarput, nipangersi-
majuarnerdlo pérdlugo anguniar-
tariaKalerparput inusugtut kåtuv-
fiånik Kalåtdlit-nunane autdlar-
nissoKartariaKalersoK, peKatigig-
flme avdlat kåtuvfeKarput. uva-
gut peKatigigfigput „Inusugtut
peKatigit" ingerdlavdluartutut o-
KautigissariaKarunarpoK, tåssame
nunaKarfivtine pilersitsisimagav-
ta nunaKarfiup katerssortarfig-
ssånik. suliniarnerputdlo kingu-
neKardluarsimavdlune.
kisiåniuna inusugtut peKatigig-
fisa kåtuvfiat amigautigineKar-
toK, taimailiornikume nunaKarfi-
gissaK kisiat pinago nunarputdle
atautsimordluta sulissutilisaga-
luaravtigo.
nuånarisagaluarparput una ag-
dlagamineK tapersiumik tusaga-
Karfigissugaluaruvtigo. uvdluvti-
ne utorKaunerussut kisimik pigi-
nåussuseKångitdlat nunarput suli-
ssuniåsavdlugo, inusugtutaoK tai-
måiput encarsartarnikut suliuma-
tunikutdlo.
tusagaKamigssarput Kilanåma-
rérpoK.
ikingutingnersumik
inuvdluaritse,
„Inusugtut peKatigit",
Atangmik, G. Poulsen,
sujuligtaissoK.
Højt drejningsmoment
er vigtigere end mange hk.
Volvo’s motorer har begge dele.
I Grønland holder bilerne
gennemsnitlig 2-3 år. En af de
ældste personbiler deroppe blev
købt i 1958. Det er en Volvo.
I Volvo's motoref er
drejningsmomentet højt. Derfor
er sejtrækningsevnen stor.
Det er det, der betyder noget.
De kan-kore langsomt i højt gear,
alligevel accelerere hurtigt.
Sikkert. Og De kan køre hurtigt
i lavt gear. Stærkt.
Højt drejningsmoment styrker
også motorens holdbarhed
og levetid.
Det gi'r fornuftig brugsøkonomi.
Vælg mellem Volvo 142/144
standard.90hk.de Luxe, 90 eller
105 hk. Kig ind og se og prøv
Volvo’s brede 71-program.
VOLVO
Hurtig levering
AUT. VOLVO FORHANDLER
SAS-huset - Vesterbrogade 6 A • København V
Telefon 12 04 38 • Telegr. adr.: • OVLOV SAS
SVCND PETERSEN
AUTOMOBILER %
JA SEND MIG OMGÅENDE OG UDEN FORBINDENDE
SPECIALPRISLISTE SAMT BROCHURER PÅ:
□ VOLVO 142
□ VOLVO 144
□ VOLVO 145 STATIONCAR
□ VOLVO 164
NAVN____________________________________
ADRESSE_________________________________
Kostskolen Sandalhuui
Drenge og piger fra ind- og udland optages.
Særlig undervisningsordning for udlandsdansk«.
Skolen har eksamensret. Indhent oplysninger.
Pris pr. elev årligt kr. 5.600.—.
MARKHOLT-OLESENS REALSKOLE
J.H. JACOBSEN 7000 FREDERICIA (05) 92 18 18