Atuagagdliutit - 15.04.1971, Blaðsíða 16
ukiume takonnarniantanneK
mana autdlonnennenantoK
avisiliortut Europame nunanit arfinilingninganérsut pitsau-
nerpåmik påsissanartut, ukiunerane takornariartarneK pissor-
tatigortumik angmarneKarmat Ilulissane. takornarianik ug-
sagsarineK nuånersorpagssuarnik misigissaKarfiussoK
iluliarmiut utorKaunerussortai aliånaerunavigput Knud Rasmussenip
nalåne takussagkamingnut, perssuarsiorneKaKaorme K’exertarssup ti-
måne igdloxarfingnut ukiunerane takornariartitsissarnex pissortati-
gortumik angmarneKarmat. angorniutunguaxarpoK, xalipautit kussa-
narKisautinavigdlutik Kiviagardlo tamarme Kimugserpagssuarnik au-
lålugtuinauvdlune. sisorautinik Kimugsimigdlo sukaniunerit, kalåtdlit
kussanartulidinik sarxumersitsinex „Hotel Hvide Falk“ivdlo atorxår-
titaunera iluagtitdluaKaut. kigdlormut ajuinartumik sila alianaitsor-
ssuvok, atdlårxigssuaK sexinarik, issigigssuax. nuname avdlamiut avi-
siliortorpagssuit fjernsynikutdlo autdlakåtitagssiortartut alutorssauti-
gitsiavigsoxåt Diskobugtime ukiussarnera.
takornarianik ugsagsårineK tor-
ratdlatauvigsumik ingerdlavoK.
taima autdlartitdluartigingmat
KularissariaKångivigpoK europa-
miut takornariat erininarsingit-
sok Diskobugtip igdlOKarfine ata-
målerumårtut.
ateK erKumitsoK
tikerånut pinarane tåvanimiunu-
taoK alutornartOKarput nagdliu-
torsiornerit. pingortitarssuaK a-
lianaeKissordlo Europamingånit
tikerånut Kamuna misigissaKar-
fiugunarpoK. tåjavname takorna-
riarfiussartunit avdlanit avdlao-
Kalune kajungernartorssuvoK, a-
visiliortunut tupingnakulugtunik
sungiussipiluinarsimassunut ag-
dlåt, tåukunungalo erKumikunar-
poK „piuvdluarpiångitsut" akor-
nåne hotelime ineKarneK Europa-
me taimåitut peratåmerpåt ilåi-
nit nåkanganerungitsume.
nuname avdlamiut tikeråt pui-
gunaitsorsisimåsagpata tåvanimi-
utaoK inomerungitsumik takor-
nauvatårput. tåvanimiunume uv-
dluinarsiutåungeKaoK avisiliortu-
nit 14-inik Europame nunanit ar-
finilingnit aggersunit tikerårne-
KameK. avisiliortut Kåumasiar-
tartut atissarssuaussåvinik oaor-
tugdlit alutorssartitseKaut, A-
vangnåne uvdluinarne inunermik
avdlånivdlutik.
tikeråt tåuko åma avdlåkut ka-
låtdlinut erKumitsumik misigissa-
Kartitsigatdlariput. inusugtor-
ssuaK umilik takuminavigsoK Je-
susimik atilik mikingitsumik påt-
sivérutitsivoK. pingårtumik utor-
Kaunerussunut atermik tåussu-
minga inimigissaKardluinartunut
takuvdlugo tupangnarunaKaoK
Jesuse puissip nenitortoK, Kimug-
sertOK arnanutdlo Kaningniaku-
jugtOK. ilåime OKartut tusarnar-
put: tåussuma nunåne ugperissa-
Kångineramik? KaKajardlerneru-
ngila fjernsynimut åssilissoK u-
vavtitutdle ajortisiaaardlune er-
niusimassoK Jesusimik tåisav-
dlugo?
taimale ateKaraluardlune Jesus
G. Green ilagkuminavigsutut i-
nuinauvdluartututdlo tåkordliu-
poK. nangminerdlo pissussutigi-
ngilå Spaniame ateK tåuna nali-
nginaussungmat.
„Diskoløbene 1971“
nagdliutorsiornerit autdlarnersar-
dlugit sisorautinik stikaniuneKar-
poK, taiguserneKarsimassunik
„Diskoløbene 1971“, åncigssussi-
ssuvdlune sporteKatigigfik „Nag-
dlunguaK". sila isseKaoK aputdlo
pujangnarpiarane. taimåitoK si-
sorautinik sukaniuteKatåusagåine
angutingmarigsussariaKarpoK. su-
kaniutut kinait kanerssuarmik
puvigsimassarput, soKUtigingitsu-
tutdle itdlugo unangmerssuaor-
put, anersårtornermingnit ailar-
ssuaK Kimugalugo. penataussut
tamarmik unangmineK nåmagsi-
våt tåukununga akuvdlune lands-
rådimut ilaussortaK 45-nik ukiu-
lik Lars Chemnitz, sujornagut
langrendimik Danmarkime me-
steriusimassoK. 15 kilometerimut
langrendime ajugaussuvoK Dan-
marksmestere Peter Brandt,
„NagdlunguaK“. normo 2-uvok
15-Inarnik ukiulik Vittus Heil-
mann, „KS 69“, ManitsoK. normo
3-uvok Gert Josefsen åma manit-
sormio. 30 kilometerimut lang-
rendime ajugauvoK Kristian Pe-
tersen „I 69“. normo 2-uvok Gerth
Josefsen 3-uvdlunilo Oluf Oster-
mann, „NagdlunguaK“. arnat 5
kilometerimut langrenderneråne
ajugauvoK Frederikke Petersen,
„NagdlunguaK“.
issigkaluaKissoK sukaniunerme
issigingnårtorpagssuaKarpoK, si-
larKigssungmåme atdlårKigdlu-
ne Katsungavdlunilo.
unangminerit inersimatsiariar-
tut helikoptere tikerånik ilaussu-
lik mipoK. mitarfik inungnik Ker-
nårpaluinarpoK tingmissartoK
prinsesse Elisabeth ilaussoralugo
tikingmat. silandgssuartaoK
Grønlandsflyp iluagteKå. igpag-
ssaungmat tingmissartoK K’asigi-
ånguanut Ilulissanutdlo ingerdla-
ssugaluaK utinartariaKarsimavoK
Kangerdlugssuarme, pujorssuaK
pissutigalugo.
nuånissaivaut
„Hotel Hvide Falk" atorKårtine-
KarpoK ukiunerane takornariar-
titsissarnerup autdlarnernera ma-
lungnartiniardlugo. tamatumane
tikeråt nuname avdlamiut oKå-
tårpait kalåtdlit nerissagssautait,
hoteliutigdlip Knud Rasmussenip
torratdlavigdlugit savssaigdliutig-
ssångortisimassai. igdloKarfing-
miut KaerKUSsat åma iluagtitsi-
vigput imiårKat pisiniarfingne nu-
ngorérsimagaluartut tamåkuni-
nga ilangigamik. atorKårtitsineK
kussanartumik ingerdlåneKarpoK
OKalugtuvdlutik kommunalbesty-
relsip sujuligtaissua Peter Olsvig,
visitatsprovst Otto Sandgreen,
Kurt Nielsen Danmarkime takor-
nariartitseKatigit sujunersuissar-
Ved udstillingen viste husmoderforeningens medlemmer skindsyning under fotografers store opmærksomhed.
sarKumersitsinerme arnat peKatigit merssornermik takutitsissut åssiltssut alutorssarteKalugit.
Fotograferne anstrenger sig for at få det hele med.
åssilissut nakuniarssuaortut minitaKarumångikaluarnermit.
fiånérsoK åma SAS-ip sivnissua
J. O. Ruding.
naitsunik kussanartunigdlo o-
KauseKardlune prinsesse Elisa-
beth hotelertåmik angmaivoK. ku-
ngip dronningivdlo iluliarmiunut
inuvdluarKUssutåt apupå, hoteli-
migdlo pigingnigtut igdloKarfing-
miutdlo pivdluarKUvdlugit hote-
lertåmik, neriutiginerardlugulo
tåuna igdlOKarfingme inutigssar-
siornermut suniuteKalemmårtOK.
atorKårtitsineK KaerKussanut
tåvanimiunut KaKutigortuvoK,
aitsåme nunavtine igdlumik ator-
KårtitaussoKarpoK avisiliortut
fjernsynikutdlo autdlakåtitagssi-
ortut nunanit tamalånit aggersut
najutoralugit. pisimassoK imiune-
KarpoK filmerneKardlune åssili-
ortorneKardlunilo Svejtsime,
Frankrigime, Spaniame, Italia-
me, Englandime Danmarkilo avi-
sinik atuartartunik fjernsynikut-
dlo issigingnårtartunik OKaluglu-
ssiumårdlune nunarput åma pe-
KataulårsinaulersoK nunanit ta-
malånit takornariat tikerårtori-
savdlugit.
nagdliutorsiorneic iluagtitdlua-
KaoK peKataussut nuånissåKalu-
tik. prinsesse Elisabeth tamatu-
mane tåkordliupoK kungikormiu-
nut sivnissuvdluartutut. igtorssit-
sångivigsumik pissuseKardlune i-
lagsiorpoK, nuånerpordlo takuv-
dlugo prinsesse kalåtdlinik Kite-
KateKartoK, iluasårpaloKinane i-
nuinarpalugdlunilo.
atissat muterKit kalåtdlitdlo a-
tissatOKait akuerKutigigdluavig-
dlutik atorKårtitsinerme sujumu-
gagssåuput. KUianavigpoK takuv-
dlugo arnaK naitsuarKanik Kardli-
lik angumik nanorssualingmik
KaKortumårtumigdlo KiteKatilik,
Kimugsit sukaniutut
sarnumersitsinerdlo
sapåme martsip 21-åne nålagia-
KatigingneKarpoK Ilulissat oKa-
lugfigssuåne alianaitsume. visi-
tatsprovst Otto Sandgreen OKalu-
ssivoK, tikeråt avdlamiut nålagia-
Katauvdlutik.
uvdlup KerKata migssåne aut-
dlarnerput Kimugsimik sukaniu-
nerit narssame igdlOKarfiup ava-
tånitume. silagigssuaK iluagtit-
dlugo issigingnåriarpagssuaKar-
poK, KimasårtoKaKalune Kimug-
serpagssuit kingulerigsautdlutik
autdlakångmata ilait sanipipajår-
tarniardlutik.
peKataussut mardlungordlutik
avigsimåput, ardlait 30 Kånger-
dlugit ardlaitdlo tåuko inordlugit
ukiugdlit. sukaniuvfik 45 kilome-
teriuvoK nunåkut sikukutdlo. a-
ngajugdlerne ajugaussuvoK poli-
téK Berthel P. Olsen, nalunaeKU-
tap akunera minutitdlo 41 ator-
dlugit. apukiartordlune tikisartu-
lermat inugpagssuit nivdlerråput
erssårtautdlutigdlo. tikerérsoK
Kingmerssue najutdlutik arnga-
juerserugtulersut åssiligavne OKa-
mivoK: erKaimarKuinarigauna u-
vanga sukaniuteKataussunit kisi-
ma aulisartunginama.
inusungnerussunit ajugaussu-
voK Peter Olsen, tåussuma ator-
dlugit nalunaeKutap akunera mi-
nutitdlo 42, tåssa Berthel P. Ol-
senimit minutimik atautsimik ki-
ngugdliusungåinardlune.
uvalikut sarKumersitsineKarpoK
kalåtdlit kussanartuliåinik atuar-
fiup inerssuane. sarKumersitsineK
ningiut peKatigit åi'Kigssutåt ilu-
agtitdluarpoK. kalåtdlit merssu-
gait sanålugaitdlo kussanartor-
pagssuit sarKumersineKarput ni-
ngiutdlo kalåtdlisordlutik mer-
ssordlutigdlo åmeriput avisilior-
tut fjernsynikutdlo autdlakåti-
tagssiortut åssiliortortut alutor-
ssarteKalugit. tamatumane ugper-
narsinarpoK arnat kalåtdlisue ta-
kornarianit KanoK kussagineKar-
tigissut.
unukut hotelime KitangneKar-
poK unangmissutdlo akigssarsiag-
ssait tuniuneKardlutik. prinsesse
Elisabeth akigssarsiagssanik av-
guaissuvoK, akigssarsiagssat i-
nugssåinut tuniuneKariartut iser-
simassorpagssuit Kimagtardlutik
nivdlinartardlutik. Kimugsimik
sukaniunerme ajugaussut ilua-
nårnerpåuput, Korortutsiarssuar-
nik kruninik untritilingnik ardla-
lingnik nalilingnik akigssarsiga-
mik.
inuit tikikuminartut
takornariartitsinermik autdlarni-
nerme alutorssartitsinerpauvoK
Kimugsimik OKaitsuliarneK. Ki-
mugsit 16, tingmissartut mitarfiå-
ne katerssusimåput, avdlamiut
peKataussugssat bilinik tikiu-
ssungmata OKorsardluarsimavdlu-
tik. måko mikinerumåt amernik
atissagssåinik pigssarsissuneKar-
simåput, angisortarssuile Kåuma-
siartartut atissaussårssuinik Kuia-
navigsumik atugkersorsimåput, i-
larssue tungmerdloKalutik.
Kumukajakut Kimugserpagssuit
autdlakåput kingulerigsautdlutik.
nunåkut init mångareKaut per-
16