Atuagagdliutit - 17.06.1971, Qupperneq 29

olia gasilo Danmarkip
avatåne navssårineKartut
olia saligaitsoK Dogger Bankerne navssårineKartoK. oliasior-
titsissut oliasiortutdlo onartut angussat Kimåtdlangnartussut
— oliap umassut naussutdlo sivnerinit ukiune millioniligpag-
ssuarne pingoriartorsimassup navssåriniarneKarnerane må-
namut 300 mili. kr. atorneKaratdlartut
agdl.: Lars Rugaard
København (RB-special)
ilaKutarit atautsit nangminerissa-
mingnik igdlugdlit kiagsautiming-
nik oliatortumik Kamitorångamik
erKaerKårtagåt tåssa olia.
franskit kartoffililiåinik taine-
Kartartut igamut ikinenarångata
olia nutarålugtuinångortarpoK.
nunane kiangnerussune sigssa-
mut nalunguariat nuånårneriga-
luat angnertOKissumik migdlisi-
neKartarpoK sigssaK oliamik ti-
perujoKissumik KagdlerneKarsi-
magångat.
olia aningaussarpagssuarnik i-
luanårutausinauvoK, pigssarsiari-
niartitdlugo angnertupilorujug-
ssuarnik aningaussalissoKartar-
dlune, nålagauvfigssuarne nålag-
kersuissut sunerneKautigissarpåt,
issertordlune isumaKatigingniuti-
gineKartarpoK, angnertOKissumik
akilerårutigineKartardlune, suv-
dluligssuartigut akisoKissutigut
agssartorneKartardlune sulivfig-
ssuitdlo naujuitsulerivfit niorKU-
tigssiornermingne iluaKutigeru-
jugssuartarpåt.
taimaingmat olia pissartunut
åssigingitsorpagssuarnut pissu-
taussarpoK.
Nordsøp „putdlartå“
sule OKartoKarneK saperaluarpoK
Dogger Bankip sårugdlia oliamut
tåssånga pissumut ikivdlugo su-
jåneKarsinaunersoK. olia sule a-
kuiarneKångitsoK kinertorssuvoK
kuineKarnera nipiliusanane, inui-
taoK oliamik suliaKartut taima-
tut nipaitsigalutigdlo mianerssor-
tigissarput oliamik navssåming-
nik erKartuigångamik.
taimåikaluartOK A. P. Møllerip
umiarssuautileKatigivine Kangar-
ssuardle atasimassune atorfigdlit
issertuarneK ajuleraluarput na-
lunaerutigineKarmat ikangnerup
ukiut ardlalingnik untritigdlit i-
ngerdlaneråne Jyllandip kimut si-
neriåne aulisartut akigssarsiorfi-
ginerpausimassåta atåne 1800—
2000 meterinik åpasigtigissume
oliaKartoK. sujugdlermérdlune
Kivdlerinerme angussarineKartut
påsineKarmata umiarssuautileKa-
tigingne sulissut OKarput tusa-
gartik KimåtdlangnartussoK.
navssårineKartoK olia pitsaviu-
simavoK.
olia svovlimik (ikuatdlagsåu-
mik) akukiussartuvoK. taimaing-
mat olia kiagsainerme atugagssaK
aningaussarparujugssuit atordlu-
git svovlimik akuiartariaKåsångi-
laK. olia svovlimik akoKarångame
silåinarmik mingugterivatdlårta-
Kingmat akuiarKuneKartarame.
olia kangianit Kiterdlermit pissoK
Nordsømit pissumit svovlimik a-
koKarnerungmat NordsømérsoK
kangianit Kiterdlermérsumit aki-
kinerusinauvoK.
olia NordsømérsoK ervngup o-
Kimåissusianut nalerKiutdlugo
0,87-imik OKimåissuseKarpoK —
OKinerungåtsiarpoK. taimaingmat
kiagsainerme, nunane Europap
avangnå’tungånitune atorfigssa-
KartineKaKissume, atorneKarsi-
naussumik akulerujugssuvoK.
oliavdle tåussuma navssårini-
arnera 300 miil. kr-nik akeKarsi-
mavoK.
iluanårutåusaKissoK
oliap iluaKutigineKarnigssåne Es-
bjerg Danmarkime igdloKarfing-
nit iluaKuserneKarnerpaussugssa-
tut månamut issigineKarpoK. dan-
skit oliamik gasimigdlo ujardler-
sut peKatigigfiat D. U. C. 1966-
ime Nordsøme Kivdlerisitsilermat-
dle imåne sulinerujugssuaK Es-
bjergimut, Jyllandip kimut sine-
riåne igdloKarfit angnerpåt ilå-
nut, suniuteKardluarsimavoK. he-
likopterit umiarssuitdlo pilersui-
nerme atorneKartut uvdlut tamai-
sa sulissunik atortugssanigdlo
Kivdlerivit pugtassut nunavdlo a-
kornåne angatdlåssiuarput. Kiv-
dlerivingne pugtassune sulissut
nerissagssamingnik pajungneKar-
tarput, sulissartut Kivdlerivingne
pugtassune sulissugssat sulissug-
ssarsiarineKartarput, sulissutdlo
nunamut pigångamik Kasuerser-
tariaKartarput.
D. U. C. aulajangisagpat nav-r
ssårineKartoK ima angnertutigi-
ssok niorKutigssiorneK autdlar-
nerneKarsinauvdlune — taimalo
pissoKarnigsså ilimanardluinar-
poK — Esbjerg oliamik niorKU-
tigssiornerme pingåruteKartoru-
jugssuångorsinaussoK ilimanar-
poK. igdloKarfiup umiarssualive-
ruj ugssua inigssitdluarsimaKissoK
imåne Kivdlerivingnut pugtassu-
nut pilersuinerme atorneKartug-
ssatut ilimanauteKarnerpauvoK,
oliamigdlo Kivdlerivingne suli-
ssut Dogger Bankime sulerulorér-
dlutik sulingivfeKarnermingne
nuname angerdlarsimavfeKarta-
riaKarput.
olia Danmarkimut ingerdlåne-
KartåsångitsoK D. U. C. aulaja-
ngeraluarpatdlunit oliamik nior-
KutigssiorneK Esbjergip iluaKuti-
gingitsornaviångilå. olia sume a-
kuiarneKartåsanersoK OKautigi-
savdlugo sule nalunarpoK. imap
narKata atåne KanoK agtigissu-
mik oliaKarnersoK tamatumane
aperKutauvoK. oliap KanoK agti-
ginera navssårfiup erKåne ardla-
lingnik Kivdlerinerup kingorna
aitsåt erKoriarneKarsinauvoK.
oliamik niorKutigssiortut isu-
maKarajugput oliaKarfik uvdlor-
mut nåpartanik 200.000 sivneKar-
tunik pigssarsiviusinaugångat
Kivdlerivingmit nunamut suvdlu-
lingmik atåssusinigssaK pileri-
narnerusinaussoK. taimailiornig-
ssaK 600 åma 900 mili. kr. akor-
nåne akeKåsagunarpoK. olia uv-
dlormut pigssarsiarineKartartoK
mingnerugpat umiarssuit oliamik
usissartut agssartutigineKartug-
ssåuput. umiarssuit oliamik ag-
ssartutit ajornartorsiuteKaratik
Hollandime oliamik akuiaissar-
figssuarnut ingerdlasinåuput.
teknikikut mumisitsineK
imalunit aningaussat?
oliap Danmarkimut agssartorne-
Kartarnera ingminut akilersinåu-
sagaluarpat tamåna danskinut i-
nutigssarsiortunut iluaKutåusaga-
luarpoK. oliamik salissarfiliorti-
ternerit oliavdlo avguåuneKartar-
nerane atortut sanaortornerat
maskinat atordlugit niorKutigssi-
orfingnit sulissorpagssuarnitdlo
isumagineKåsagaluarput. åma o-
liamit niorKutigssiat naujuitsunit
niorKutigssiarpagssuarnut ator-
neKarsinåuput.
olia Danmarkimut agssartorne-
Kartaleraluarpat teknikikut mu-
misitsineKåsagaluarpoK; nuna-
mutdle avdlamut ingerdlåneKar-
taleraluarpatdlunit olia Dan-
markip iluanårutigingitsornaviå-
ngilå.
aningaussat oliamik niorKutig-
ssiornermit pissut inugtaussut å-
ssigingitsutigut pingasutigut ilu-
aKutigisavait. Kivdlerivingnik
pugtassunik pilersuinerit inuit a-
tausiåkåt niuvemiaKatigitdlunit
aningaussarsiutigisavait. inger-
dlatseKatigit D. U. C.-mut atassut
Danmarkimut akilerårtåsåput, o-
liamitdlo niorKutigssiat akitsute-
KartineKåsåput.
nålagkersuissut danskitdlo Kiv-
dlerisitseKatigit (A. P. Møllerip
umiarssuautileKatigivinit pigine-
Kartup) isumaKatigissutåt malig-
dlugo oKåtårivdlune Kivdlerissar-
nerne nålagauvfik aningaussanik
tunineKartåsångilaK. niorKutig-
ssiorneK autdlartigpat aitsåt nå-
lagauvfik aningaussanik pissali-
saoK.
ukiune sujugdlerne tatdlimane
pigssarsiat fem procenté akiliu-
tigineKartåsåput, tamatuma ki-
ngorna pigssarsiat 8,5 procenté.
tamatuma saniatigut aningaussar-
sianit akilerårutit nålagauvfiup
pissåsavai.
oliamik navssårniarnigssaK piv-
dlugo isumaKatigissut upemåK
agsut issornartorsiorneKarpoK. pi-
ssutsit åssigingitsut mardluk i-
ssornartorsiorneKarput. sujug-
dlermik kukussusorineKarpoK o-
liamik ujardlersinautitaussut nå-
lagauvfingmut akilineK ajornerat.
åipagssånik akiliutaussarumårtut
aulajangigkat mikivatdlårnerar-
neKarput.
åssersutigineKarpoK Norge pi-
umassaKarsimassoK oliamik ujar-
dlersinautitauvdlutik akuerine-
Kartut tamarmik ukiumut norge-
miut aningaussåinik 15.000 kr-nik
nålagauvfingmut akiliuteKartåsa-
ssut. Kivdlerisinautitaussut inger-
dlåinartumik niorKutigssiorsinau-
titåungitdlat. niorKutigssiorneK
autdlartiniariartordlo pigssarsiat
10 procenté nålagauvfiup pissa-
lisavai, ingmikutdlo inatsisiliaK
maligdlugo akigssarsiat tamar-
miussut 45 procenté akileråruti-
tut nålagauvfingmut tuniuneKar-
tåsåput.
åipågo autdlartisassut
Kivdlerivfingme M-imik taine-
Kartartume oliamik gasimigdlo
navssårtoKarneranik sule nalu-
naeruteKartoKångitsoK D. U. C.
nalunaerpoK Kivdlerivfingme A-
me angnertungikaluartumik olia-
mik niorKutigssiortoKalisassoK,
ukiumut 200.000 tonsit migssilior-
dlugit angnertussuseKåsangatine-
Kartumik.
Kivdlerivfik M A-mingarnit
angnertunemssumik pigssarsiviu-
sangatineKarpoic. niorKUtigssior-
nerup ingerdlåneKarnerane Kiv-
dlerivfingne taineKartune pissut-
sit åssigisagpata Kivdlerinernilo
ilimagissatut pissoKåsagpat Kiv-
dlerivfingme M-ime oliasiortoKa-
lisaoK — tåssångalo pigssarsiaK
A-me pigssarsiarineKarsinaussu-
mit angnerujumårpoK.
Kivdlerivfingme M-ime oliamik
navssårtoKarneragut olia pivdlu-
go akerdlerlssutit ilåt åndngne-
KarsinåusagunarpoK.
danskit icivdlerisitseKatigit a-
kuerineKarsimåput ukiune 50-ine
Danmarkip nunartåne oliamik
gasimigdlo ujardlernigssaming-
nut. isumaKatigissutip 1962-ime
atsiorneKartup kingornagut ukiut
Kulit Kångiutinagit niorKutigssior-
neK autdlarnerneKångigpat nåla-
gauvfik oliamik gasimigdlo nav-
ssårniartitsilersugssauvoK.
1962-ime isumaKatigissutip ing-
mikortortaisa ilåne periarfigssa-
rititaussoK uparuariardlugo D. U.
C.-me sulissut kigsautigisimavåt
ukiunik Kulinik periarfigssaKarti-
taunertik sivitsorneKarKUvdlugo.
taima kigsauteKarnermingnut pi-
ssutiginerarpåt Nordsøp narKata
nunanut åssigingitsunut avgua-
tårneKarnigssånik Danmarkip,
Hollandip Tysklandivdlo kitdliup
isumaKatiginginerisa suliaming-
nik kinguåutårtitsisimanera.
kigsautigissaK tamåna nålag-
kersuissunit sule aulajangivfigi-
neKångilaK — aulajangivigissaria-
Kåsagunångilardlo.
gas norgemiut piat
gas åma isumavdluartitsilerpoK.
isumavdlutigineKalersoK tåssa
Nordsøme Norgimut atassume
Kivdlerivfingme Ekofiskime gas
oliaKarfingmitoK. danskit Kivdle-
rivfine gasimik navssårtoKarpor-
taoK, Kanordle agtiginera pitsau-
tigineralo nalunaerutigineKångi-
laK.
Ekofiskime amerikamiut Phi-
lipsip sulissuisa sujorna aussame
navssåvat angnertupilorujugssu-
vok, silarssuarme ilisimaneKartut
angnerpåt 20-t ilagigåt ilimagine-
Kardlune. Philipsip ingerdlataru-
jugssuanérsut nunanik pisiortor-
tugssanik måna ujardlerput.
Ekofiskime gas oliamik Kumut
ajatsisimavoK. Philipsip kigsauti-
gå gas Kivdlerivfingme ikuat-
dlangnago pisiumassunut tunine-
KåsassoK. taimaingmat nunat Eu-
ropap avangnå’tungånitut sordlo
Danmark pisiumasoralugit aperi-
neKarsimåput.
niuvernikut ministereKarfingme
atorfigdlit ardlagdlit nålagkersui-
ssunut inåssutigisimavåt gas Eko-
fiskime Nordsømilo Danmarkimut
atassume navssårineKartoK Dan-
markip pisiarisagå — akisuvat-
dlåsångigpat.
danskit OKartugssautitaisa Phi-
lipsivdlo sulissuisa OKaloKatigig-
tarnere aulajanginiarfiungitdlat.
taimaingmat akigititagssat sule
erKartorneKångitdlat.
Philipsip sulissuisa kigsautigi-
gunångilåt suvdlulingmik Norge-
mut atåssusinigssaK, Norgep sine-
riåta avatåne itiseriarneK suvdlu-
lingmit avKusårneKåsagpat su-
liagssaK akisorujugssusangmat.
periausiusinaussoK avdla, gas Ke-
riteriardlugo umiarssuarnik ag-
ssartuinigssaK, akisuvatdlåsanga-
tineKarame atorneKåsangatineKå-
ngilaK.
gas olialo atautsikut pigssarsia-
rineKartarmata pisissartumut ilu-
aKutåusagaluarpoK gas ilångut-
dlugo pisiarineKartaraluarpat. pi-
sissartumile gasip avguåuneKar-
tarnerane atortugssat torKorsivig-
ssatdlo sanaortortariaKåsåput.
navssårfik Danmarkimut Ka-
nigtungungmat sinerissavdlo tu-
ngånut imaK itisujungingmat na-
terdlugtorssungingmatdlo taimalo
niorKutigssiarinerane suliagssat
angnertunaviångingmata danskit
gasimik ilisimassaKartut isuma-
Karput' pisiortusagåine aningau-
ssat amerdlavatdlåt atortariaKå-
sångitsut.
Danmark Philipsivdlo sulissue
aulajanginiardlutik isumaKati-
gingnialisagaluarpata ingmikut
atautsimititalianik pilersitsisso-
KartariaKåsagunarpoK akinik pe-
riarfiusinaussunigdlo aulajangi-
niåinaratik åmåtaoK gasip Dan-
markime tuniniarneKartarnigsså-
nut ttingassunik påsiniaissugssa-
nik.
gas uterfigalugo
Nordsøme gasimik navssårtOKå-
sagaluarpat tamatuma KanoK ki-
nguneKarsinaunera niuvernikut
ministereKarfingme atorfigdlit
ukiut mardluk matuma sujorna-
gut navsuiauteKarfigåt.
gasip akitsoriarsimasinaunera
erKarsautigisångikåine navsuiau-
tåt sule atorneKarsinauvoK. ing-
mikut påsisimassagdlit isumaKar-
put 2 milliarder kr. patdligdlugit
aningaussalissuteKarnikut Dan-
markip inuisa agfait, maskinat
atordlugit niorKutigssiorfit ang-
nerit amerdlanerssait ingnåtdla-
gialiorfitdlo angnerssait gasimik
nunap iluanérsumik pilersorne-
Karsinaulisagaluartut.
— isumaKatigigtoKåsagaluarpat
gas Jyllandip kimut sineriånut
nunigussorneKalisagaluarpoK, ku-
larnångitsumik téssane gasimik
niorKutigssioKatigingnit isumagi-
neKalertåsavdlune. pigingneKati-
git ingerdlatsisagpata aningaussa-
lissutit agfaisa nålagauvfingmit
pigineKarsinaunerat taineKarpoK.
gasimik niorKutigssioKatigit
gas suvdluligtigortitdlugo Køben-
havnimut agssartortarsinauga-
luarpåt, suvdluligdlo avdla ilua-
Kutigalugo Jyllandip kangimut si-
neriåne najugagdlit gasimik pi-
lersorneKarsinaugaluarput.
maskinat atordlugit niorKutig-
ssiorfit, ingnåtdlagissiorfit igdlu-
nigdlo kiagsautit angnermik gas-
imik iluaKuteKalisagaluarput. tai-
maingmat igat ingnåtdlagiartor-
tut igingikatdlartariaKarput.
sivisumik pingoriartortut
olia gasilo naussut umassutdlo
ukiut 150 millionit matuma sujor-
nagut naussuvdlutigdlo umassu-
ssut sivnerait, ukiut taima amer-
dlatigissorpagssuit ingerdlanerå-
ne naKisimaneKartuarnermingne
oliéngordlutigdlo gasingortut —
Kaersortanit uvsigsunit Kumut
ingerdlatinavérsårneKarsimassut.
KangarssuaK inussut olia ami-
kut nåpautinut nakorsautitut
atortarpåt. inuit måna inussut
olia iluanårutigssatut nålagker-
suinikutdlo ingerdlatsinerme su-
niuteKautigssatut issigåt.
Danmarkime taimatutaoK su-
niuteKalerumårnersoK sule nalu-
narpoK.
En skattekiste fuld af overraskelser !!!
Ja, det kan man vist godt kalde det nye
Quelle forårs-sommerkatalog 1971. På mere
end 750 illustrerede sider byder den på over
42.000 tilbud fra alle dele af verden, og det
til priser, som man i dag næsten ikke troede
var muligt. Bestil endnu i dag Deres eget
eksemplar af Quelle kataloget fra:
(Shielle
INTERN AT IONAL
EXPORT DIVISION
D-8510 - FURTH/BAYERN
Glem ikke at vedlægge Deres depositum på
DM 4 (8 internationale svarkuponer), som
dog vil blive refunderet Dem fuldtud ved
Deres første ordre.
29