Atuagagdliutit - 17.06.1971, Side 32

mérartavtmut *
KajaKatinik anaussissarnivka
agdl.: Benjamin Petersen, Sana D III.
mérauvdlunga takussarpåka utor-
Kait tamanut akuliutartut, ilåne
inusugtut mérKatdlo arssartut
akorninut avalåinartartut. arssaK
aulavangmik taineKartarpoK, tå-
ssa mitip agpavdlunit sulua. tai-
ma såtsigissoK autdlarutinguat-
dlåråt. arssåutut ajagtåineK ajor-
put sakagtåutardlutigdle. kingusi-
nåkut aitsåt amerdlasut puånik
arssaKartalerput.
Kajartordlutik imerissut taku-
ssalerdlugit ila nuånissusia; su-
nauvfame KajaK ilikardlugo nuå-
nermat. Kåinamik imerinermut
ilautineKartarput ikardlungne
KaertitårneK Kajardlo morssukar-
titdlugo usiarneK. nisat, aulisag-
kat avdlatdlo usiardlugit soku-
tauneK ajorpoK. puisse pualasoK
usiardlugo kisime pikunartarpoK.
Kajarpagssuit takussarpåka, a-
mitsunguångordlugitdle sanåt
mardluinait takuvåka. taimåitu-
nik Kajagdlit tupingnåinartumik
KajaK ilikarsimavåt. Kåinamik så-
rugdlingniat kalusersoriardlutik
amussivdluarångamik ila pissa-
KartaKaut, ilait kallnaratik agdlåt
sujumigtaramik. umiaussamit å-
ma aulisartoKartarpoK. ukiåkut
tårtalerångat uvdlåkut sule tår-
tOK aulisariat autdlakåleraraut.
taimailinerane iputit aulisautitdlo
tårmut ingnerulassuinaussarput.
ilait iputigalutik niperujortarput.
ornitaK sordlo ingmånguaK, ango-
rértaråt. erinarssutigineKartartut
nuånerugtortut puigoravkit paor-
toKartaratdlarmat erinarssutigi-
neKartartOK una kisiat erKaima-
vara:
paorniarumårpunga
tårtuarssårtaleriarpat,
mardluvfigssarigsigpat,
amerdlaKingmata
ilisarisimassåka
asassånguåkalo
amerdlaKingmata.
agssangmiunik pårssissut
amerdlaKingmata.
ilagisångilåka
ilagisångilåka
auvfagssånukartugssat
kipileKinagama
nuånarissånguavnut,
mululeriarpata.
amerdlaKingmata
ilisarisimassåka
asassånguåkalo
amerdlaKingmata,
agssangmiunik pårssissut
amerdlaKingmata.
verse kingugdleK auvamermut
tungatitarpåt. K’eKertarssuatsiait
auvfåne sermip nunatå auvfag-
ssamik taissaravtigo. ungasiartu-
kasiugame sinåningånit omigdlu-
go åpavna, åpavna tugtut akugtu-
gatdlarmata ornigtagarput.
måraugama mérKanut nålångit-
sunut ilauvunga. iliarssuvunga
nunap Kane kumak. silagtorpunga
atåtaga kræftimik népauteKar-
dlune Nup nåparsimaviane, mana
Ringvejens
Tømmerhandel A/s
Vallensbækvej 25
2600 Glostrup
Skibsegetræ, fyrretræ, lærk,
bøg m. m.
orpit mångertut umiarssua-
liornerme atugagssat, kanung-
nerit, kanungniussat, Kissug-
ssiagssat, avdlatdlo
kalåliminérniarfiup kangia’tungå-
nitume, uningassoK. nungmiut su-
le Kilalugartarsimangmata ilåne
OKautigåt IndaléraK KilalugartOK
angajumalo uliunagsimagå, Kaja-
lukauvdlune KilalugaK ikitdlåssoK
nuersimagamiuk.
mérautitdlunga nålångitsusima-
gama erKaimassarpara Frederik
Nielsen umigissardlugo, taimani-
kut iliniartuvdlune narssåtsiå-
nguane uleKåtårtartoK. inungmik
tåussuminga umigssuinivnut pi-
ssutauvoK avdlamik åipaKardlu-
nga Kupalorårssungnik mitdlor-
niartitdluta nåmagtorångamisigut
navértarmatigut. ilumume umi-
naK, milortavta isarue aserorne-
Kångikångata Kavdlunånut nuisi-
taravtigik imigagssat atauseK 5
ørinik akilersitardlugo. paornar-
ssuit mamardluartut 5 ørimik
akilivdluta pisiarissagkavut amer-
dlassaKaut. navérsissoK tarritor-
dlo mitdlorniarKilertaraugut.
iliarssugama kommunimit ikiu-
gauvdlunga Kajanigtitauvunga.
erKaimassarpara ilåne iluamik si-
ningneK ajordlunga uvanga
nangmineK pivnik KajaKarama
KajartuaKåtårneK nuånarinermit.
sunauvfale KajartorneK nuåner-
suinauneK ajortoK. angalavdlua-
lerdlunga puissit piniarnere nuå-
nersisitdlugit ukiat ilåne Kåine-
riartordlunga aterama pileriaKå-
ra tauvauna Kåinat mardluk aut-
dlalersut. OKarfigåka malisagavkit
utarKimårKUvdlugit. taimane sila-
geKaoK. uvdlorssuaK aitsåt Kut-
dlalårpoK. KimanaK!
majuarama salorKutika åssu-
patdlariardlugit tuavInaK atera-
ma ikitigalunga tamaviat autdlar-
punga malitåka erKaitdlagtårdlu-
git. sok taima tuaviortiginera er-
Karsautigingilara, sunauvfa nåpi-
tagssaKardlunga. KåKap atåtigut
avKutinguaK nuigaluaravko mali-
tåka peKaraluångitdlat. åmame
sule tåkujugtukasiugame. avKuti-
nguåi'Kåkoriartordlunga tamaviat
autdlarpunga. avKutinguåkorama
nukasingmut tarrilersut takuvå-
ka. tamaviat autdlartertarpunga
nalunginavko avKutinguåraK på-
rissariaKartartoK, aularussårtuka-
siungmat. patdligdlugit Kajait
atauseK nuissaraoK. påsivara åi-
påta agpakarérå. taimaititdlugo
avKutigiuaravko kangianit orniti-
galugo kitånit sigssap Kårtarnera
misigssugarissaravko asulo na-
magtordlualeKalugo. KajaK saner-
Kutilerdlugulo OKarfigåra: — ma-
ligdlariaunanga!
kujåmut agpakaleravko kåvsa-
livdlunga saKiartuårdlunga ki-
ngumut Kiviariatdlarama malig-
simagaluardlunga KerKa Kångilå-
rålo imissutilerå. kingorånit ma-
lik KålerpoK portusiartuinardlu-
ne. åipåta sågdlugo utarKivå.
iluarnaviångingmat såtilerpara.
kugssaralugtuinartoK kingorånit
Kåramiuk tukimut ulitdlugo tai-
magdlunit erssitsoKångilaK. tukit-
dluinardlune uligpoK. såningalå-
raluarpat Kajå. tåtoKiutisagaluar-
poK. ånåussiniarneK kisiat piler-
para. sånersiterfigalugo tikeriar-
taraluarpara Kaertarneritdle sa-
nerKåkut milorångånga nagsata-
riteriardlunga inoraråra. pinga-
jugssånéravko aitsåt anauvara,
asulo ungatåtigut nuisassoK. ilar-
put Kiviariatdlariga sågdlune issi-
gingnårtOK. tamaviåKigama Kaer-
KUgavne aitsåt aggilerpoK, tåssa-
lo ånåuniagarput kivilerdlune.
ilarput tikiunialerpoK kigdlup tu-
ngåtigut talivfigerKUvdlunga o-
Karfigigavne talitdlune kapusse-
riarmanga ånåuniagarput ki-
nguvnut niuvoK. katingavdluta
ilungmut autdlarpugut. magdle-
rujoKingmat ilorpardluta aitsåt
manigsumut pigavta niuvugut.
ånåuniagkavta atissai piarpa-
vut, uvangalo atissama ilainik
atissiteriardlugo mardluvdluta
uterpugut pingajorput Kamaler-
sok. taimane ånåuniagarput tiki-
niaravko Kaertitdluartaraluarpu-
nga, ikardlunguanile KaertitårneK
ilikarérsimagavko ajungilaK.
åma nisangniardluta ånåuniku-
ssarput KajaKatigalugo kingusso-
raluarpara, pingajorput kitivtine
avangnavtine ungasigdlune uni-
ngassoK. nisa igssukavko taimak
åparpoK, åipara kanginguavne
itoK. Kinerdlugo avangnånguåkut
nigdlikarpoK napavdlune. Kagfia-
rujormat ungugångame nuissa-
raoK. sångnialeriga OKarpatdlag-
poK mamagortåne OKåtårniardlu-
go. kajumigsivdlune autdlartoK
nangariaraluarpara nisa toKU-
ngangmat naulerKunago. unårsi-
tordlo nisa morssugpoK. nuerKing-
mat Kanigissordlugo nauligka-
luardlugo norssane pigdlungitsor-
titdlugo tunutdlugo årime mami-
tarpoK. makitarmat issiginarKår-
para. årime pautine iluarsautiler-
pai. makeriardlune inardlune
uningmat agsortoraluaravko pu-
serKinarpoK. åipagssånik make-
riaraluarame nuerKariåinarpoK.
taimailingmat tikisipatdlariardlu-
go anaugavko makipoK. Kujana-
KaoK niungingmat. tåssa åipagsså
ånåupara.
(norm. tugdl. nangisaoic)
Pyile, Polle og Sorte Tom
ti X.
ijP-eU
— Der må da være spor et
andet sted — vi må se at finde
dem!
— ardlåne tumeKångitsorna-
vidngilaK ujarniartigik!
Åh, se — her er de jo!
takfik, auko!
— Jamen, de er jo store!
De andre var jo bittesmå —
er da ikke de samme!
— — Hør, ved i hvad ... skal vi
det ikke hellere lege?
Det er da ligemeget med de
spor?
— sujugdlit mikenissut uko
angeningmata avdlap tumigisa- arta ild?
vai!
tumit susat, pinguåinarni-
Men Trille vil ikke lege — den
bliver ved med at gå og snuse
henne ved træet med sporene.
Trille pinguaKataujumångi-
laK. orpiup ernåne tumilingme
angalauginarpoK kuniuitigalune.
— Åh, hvor er det sjovt at
lege i sneen.
— Se min store snebold!
— apume pinguardlune nuå-
ne!
— aput agssakåtitara agsut
agdlivon!
Pludselig gør Trille og kom-
mer farende. — Den vil have
børnene med hen ved træet.
Trille tdssdngdinaic KilulerpoK
pangalinardlo aggerdlune. —
mémat orpingmut ingerdlaKati-
giniarpai.
— Der må jo være noget ved
det træ! —
— Jamen se, det der ligner
da også halen af et dyr.
— orpik una soKarsimavoK!
— takuk, åmame auna fima-
ssup pamiua!
Tvivlsom hushjælp
FERD’NAND
ikiorte suliagssiginartoK.
32