Atuagagdliutit - 06.07.1972, Blaðsíða 7

atuarfingne uvdlut tamaisa
kigutit salingneKartåsåpat?
mérKat kigutaisa ajorpatdlårnerat pissutigalugo piårtumik
suniuteKardluartumigdlo iliuseKarnigssaK pissarianalersoK
••Kalåtdlit-nunåne inussutigssaKarnermut rådi“-p Kalåtdlit-nunånut
niinisterianarfingmut atassup l!)71-ip ndlernerane kalåtdlisut OKauser-
talersugkanik jilmiliortiternerminut ilångusimavå filmérånguaK Kali-
pautilik titartagkanik åssiliartalik ateuartoK „pula", åmalo danskisut
OKausertalerdlugo filmiliaussoK. filmit Kalåtdlit-nunåne kigutinut na-
korsaKarfingnut amerdlanernut nagsiuneuarsimåput.
vok. åma navianartonarpoK ana-
kigutit sianiginigssåinut kaju-
fnigsårinermut nalinginarmut a-
tatitdlugo mérKat sunerniarnerå-
ne filmip anguniagarå mérKat
nangmingneK kigutimingnik per-
xigsårussinigssåt, tåssa filme nag-
gaserneKarsimangmat agdlagarta-
t'gut ilulissane såtsersunitutigut
agdlagartalingnik: erKaimajuk
kigutitit saligtåsagavkit.
neriugpunga iliniartitsissut a-
merdlanerit filme takorérsimåsa-
gåt atuarfingmilo atuartutiming-
nut takutisimåsagåt.
filmimut kingugdlermut tåssu-
nga uiggiutigssatut måna piler-
ssårusiorneKarpoK uvdlut tamaisa
kigutit salingneKartarnigssåinik
kalåtdlit atuarfine tamane.
erKarsaut tåuna kigutit nakor-
saisa Kangale erKarsautitoKaråt,
nunaKarfingnilo atausiåkåne a-
tortitaussarérsimavoK, kisiånile
atortitaujuartussarsimanane.
tåssa kigutitigut putussortarner-
Pagssuit — Kalåtdlit-nunåt silar-
ssuarme ericugaunerpårtaråt ta-
matuma tungåtigut — åmalo ki-
gutit salingneKångipatdlårtarne-
rat pissutigalugit kigutit nakor-
sait taimailiornikut ajornartorsiu-
mik migdlilerinialersut.
ineriartortitsinermik ilisimatu-
tut misigssuivfiup Danmarkiml-
tup taima kigutitigut ajornartor-
siorneK ingassagtoK sulivfiginia-
lersimavå agdlauserisimavdlugulo
„Tandlægebladet“ime, agdlause-
ringnigtusimavdlune kigutit na-
korsåt Bjarne Jahn, sordlulo tåu-
na OKalugtuarineKarsimavoK
„Berlingske Tidende“-me ukioK
måna 28. april.
Berlinge Tidende ima agdlag-
Pok:
„Kalåtdlit-nunåne inuit ukiune
Kulikutåne ikigtunguane silarssu-
arme inungnit avdlanit angneru-
ssumik kigutimikut putoKalersar-
nermik erKugåuput måssa ang-
nertungåtsiartcrssuarmik kigutit
nakorsåinit ikiorserneKaraluar-
dlutik. kukussunik nerissaKarneK
sukutorpatdlårnerdlo tamatumu-
nga pissutåuput pingårnerpåmik.
kigutit nakorsåt Bjarne Jahn
kigutit nakorsaisa atuagagssiåne
ajussårpoic, Kangarssuardle påse-
rérsimassat uvdluinarne inuner-
me periautsinut ikukuminåineri-
nik, pingårtumik pinenartitdlugit
Pissusigssåtut nerissaKarnigssa-
mut perKingnigssamutdlo tunga-
ssunut.
— Kalåtdlit-nunåne nerissang-
nåtigut ilerKut ajortunguvigsimå-
Put. arnat mérKatdlo nunaKar-
fingmiut aulajangersimassumik
angerdlarsimatitdlutik iluamik
nerisaersimåput, kisiåne tamu-
sseKåtålårtuartardlutik, pingårtu-
niik igfiugkanik sukunigdlo sanå-
nik. sukutugaussartut ukiumut i-
nungmut atautsimut angissuse-
Kalerérsimåput 58 kg-nik Dan-
markime 48 kg-ussut tandlægip
OKautigå.
kigutitigut putussortarneK nå-
Pautit avdlat ilaginarpåt pissute-
Kartartut sukunit igfiugagssanig-
dlo sanånik nerissaKarnermik ki-
Rutit nakorsåt Jahn ersserKigsai-
jarKukut ikeKalernigssamik, pua-
lavatdlålernigssamik, sukoKar-
patdlålernermik nåpautinik tamå-
kunungalo atassunik umaseriner-
nik anarnerdlo ajulersortarnernik.
angnertumik akitsusersuinikut a-
tuipilorneK migdlisineKarsinau-
vok sordlo imigagssat taimailior-
neKartut kigutit nakorsåt isuma-
KarpoK."
sukunik atuivatdlårnerup ku-
kussumigdlo nerissarnerup kingu-
nere naluneirångitdlat, månale
kingumut ersseiKigsarneKardlu-
tik. tåssa pissutaussut ilagåt a-
visime agdlauserissamik tunule-
Kardlutik kigutit nakorsaisa ilu-
ngersulersimanerat.
aperKUt angnertumik akilerå-
rusersuinigssan sukut igfiugag-
ssatdlo ilaisa tungaisigut Kular-
nångilaK ajungivigsussoK. tamå-
nalo pivdlugo sulineK ingerdlå-
neKartuåsaoK.
kisiåne — avdlat peKatigalugit
— uvdlut tamaisa kigutinik sa-
lissarneK pissariaKardluinartutut
nivtarsåutuartariaKarpoK kigutit
perKingnerulersineKåsagpata, uv-
dlume tåssatuauvdlune nåmagsi-
neKarsinaussoK iluagtitumik su-
kasumigdlo mérKat tamåkerdlu-
git atuarfingne atorlineKalisag-
pat. tamåna iliniartitsissut pissa-
riaKartitsinerånik suleKatauju-
manerånigdlo ilaKartariaKarpoK.
matumuna OKalugtuarineKåsaoK
ajornartorsiut tamåna Manitsume
Kanon nåmagsinCKarsimanersoK.
1971-imc ukiåkut atuarfiup ili-
niartitsissuinut sågfigingnigpugut
kajumigsårivdluta uvdlut tamai-
sa atuartut kigutait atuarfingme
salingneKartarnigssåt årKigssor-
niarumavdlugo.
nalunaeruligårput nunaKarfit
Kangåmiut Atangmigdlo kiguti-
nut saligutigssanik pilersorsima-
givut, taimalo kigutinik salissar-
nea atuarfingne pissartut. uparu-
arparput „Red Barnet“-ip børne-
havia åmalo børnehaveklassit uv-
dlut tamaisa mérKat kigutåinik
salisitsissartut.
periusigssaK pitsaunerussOK
pivdlugo autdlartiniarsimavugut
klassit ikigtunguit iliniartitsissut-
dlo kajumigsårdlugit misilinig-
ssamut kajumigkunik skoleins-
pektøre avautigalugo nalunaerfi-
geiKUvdluta. 1971-ime klassit 7
migssåine autdlartiput, iliniartit-
rissunit piumassunit ikingneru-
ssut, tåssa klassit amerdlavatdlå-
ngitsut autdlarKautigerusugkavti-
gik.
atautsimitsiartarnerit ilitsersu-
ivdlune takutitsivdlunilo aut-
dlarKausiulauvdluarput, ilaneaar-
dlutigdlo sujugdlermik ingerdlat-
silernerme pulautsiartardlugit.
januarime nalunaerfigineKar-
pugut lærerrådip atautsimtner-
mine isumaKatiglssutigisimavå
taimailicrtarneK ukioK atuarfiu-
ssok tamåt ingerdlåneKåsassoK.
Børst tand for tand fra den bageste kindtand i den ene side frem til for-
tænderne og videre helt over til den bageste kindtand i den anden side.
takuk kigutit saligutåta angissusigsså. Karnup iluanut isersinaunerminit
angnerusångilaK.
Reje- og laksekutter
Peter-Anker, GR. 1-106, 35 tons til salg.
Reje- og lakseredskaber kan medgå i handelen efter aftale.
Båden er velholdt og fremtræder i fin stand. Kan overtages
til november eller før efter aftale. Båden kan beses i Godthåb.
Henvendelse: Svend Hessner, box 24, Nanortalik eller Erhvervs-
støtten, Godthåb.
Se her er den rigtige størrelse på en tandbørste. Den må ikke være
større, end at den kan komme ind overalt i munden.
erdligpagpit Klnguanit kigutitit atausiåkårdlugit silåmut ingerdlatitdlugit
saligkit igdluatungånilo erdligpagpit Kinguanut ingerdlatitdlugo.
februarime lærerråde atautsi-
méKatigårput takutitdlugo lys-
billedit suliap pissariaKåssusianik
erssersitsissut, tåssånilo kigsauti-
gissarput itisilerKigdlugo OKalu-
serårput. tauvalo tamatuma ki-
ngornagut apeiKuteKarsinautit-
dlugitdlo apernutit akiorpavut.
kingorna klassit avdlat ilångu-
put sulile klassit tamåkivigsima-
r.atik.
tamatumunga peKatigititdlugo
katerssortarfingme filme „kigu-
tit" Kavdlunåtortålo „hullet" tai-
neKarérsoK issigingnårtipavut,
saniatigutdlo lysbilledert itsitiga-
luta OKalugiardluta OKalugteKar-
dluta.
taimailiornigssarput angnertu-
mik kalerrisårutigisimavarput, i-
luarsåuneKarsimassoK ilaKutarit
tamaisa ilausinautitdlugit. tamåna
pivoK 9. februar, tamarmik ake-
Kångitsumik isersinautitdlugit,
nuånersumik tupåtdlangnartumik
inersimavdlugo, katerssortarfik
ulivkångårmat ilait naterme ig-
siassariaKardlutik avdlatdlo inig-
ssaerutdlutik. inuit 500 migss. i-
ssigingnårput.
kinguningua inusugtut penati-
gigfiata filmit atorniarmagit a-
tortipavut. måna atuarfingme ta-
kutineKaKåtårput.
naggatårutaugatdlartumik atu-
arfiup nålernerane majime lærer-
råde atautsiméKatigerKigparput
isumatdlo misigissatdlo ingmivti-
nut nalunaerutigalugit. påsivar-
put iliuserisimassaK tamanit ilua-
risimårneKartoK, akerdliuvigsu-
nigdlo inoKarsoralugo aperigalu-
aravta navssågssaKångilagut.
tamatuma kingorna isumaKati-
gigpugut ukioK atuarfiussoK aut-
dlarterKilerpat atautsiméi'Kigku-
mavdluta kingumut ilitsersuiv-
dlutalo takutitsiumavdluta ilini-
artitsissunut taima kigsauteKartu-
nut.
Manitsume kigutit nakorsaisa
taima åiKigssussineK isumavdlu-
arfigeKåt, taimailiornigssardlo a-
jornarungnaersitausimavoK ilini-
artitsissut suleKataujumavdluar-
nerinåtigut. suleKatigingnivta i-
luagtisimaneranut uvguna Kutsa-
vigiumavavut.
K. Refbøll,
Manitsume kigutit
nakorsaisa pissortåt.
Bøgen - det danske
nationaltræ - skaber hygge
og skønhed som Junckers
Bøgeparket, der er sær-
deles velegnet under
grønlandske forhold. Kan
leveres i fire forskellige
sorteringer alle fint lakeret
med den meget slidstærke
2-komponent lak - Isoblitsa.
Junckers Bøgeparket er det
ideelle gulv i alt byggeri.
A/S JUNCKERS SAVVÆRK • Sankt Annæ Plads 3 • 1250 København K
Kissugssiagssap -
Danmarkime orpingne
pingårnerpåjussup -
Junckers Bøgeparketitut
atorneKarnermigut
ilorrisimanartoK kussanar-
tordlo pilersitarpai;
natigssatdlo tåuko Kalåt-
dlit-nunåne pissutsinut
nalerKutdluinarput.
pineKarsinåuput ingmikdr-
titigkatut åssigingitsutut
sisamatut, tamarmigdlo
kussanartumik låkigauv-
dlutik 2-komponent lak -
Isoblitsa - nungutdlajai-
tsoK atortoralugo.
Junckers Bøgeparket
sanaortugkanut
sunutdlunit natigssauvok
naleraunerpåK.
7