Atuagagdliutit - 06.07.1972, Blaðsíða 11

neKarnigssånut pilerssårusioncuv-
dlugo, kisalo Gronlandsradip su-
junertarå pissutsit atuarfingmut
tungassut tiingavigssatigut OKalu-
serineKarnigssåt Kalåtdlit-nunåne
atuarfit pivdlugit OKatdlineK
1973-ime inerpat.
kalåtdlit sulissugssat
tauvalo oKaluserineKalerpoK aut-
dlarKausiutitut OKauserissat ka-
låtdlit sulissugssat atorneKarne-
rata sujuarsarneKarnigssånut atu-
Sagssat pivdlugit åma Kalåtdlit-
nunane sutdlivit ineriartornerånut
tapersersuinigssaK pivdlugo. o-
Katdlinerne nalunaerutigineKar-
poK landsråde udvalgiliorsima-
ssok landsrådip atautsimlnigsså-
nut tugdlermut sujunersumik sar-
KumiussaKartugssamik inussutig-
ssarsiuteKartarnerme inatsisip av-
dlångutigssånik. udvalge isuma-
KarpoK kalåtdlit inerisimasimå-
ngitsut inussutigssarsiuteKarner-
inatsimut nutångorsagkamut
Kalåtdlit-nunånut sujornatigut
erKuneKarsimassumut, åmalo a-
kornuteKångitsumik inussutig-
ssarsiorsinautitaunerme sukanga-
nerulersitsissariaKartoK ilåtigut
inussutigssarsiuteKarnermut aku-
erssissutit angnertussuseKarnerat
angnikitdlineKarneratigut.
kalåtdlit tungånit sujunersuti-
nut soKutigingningneKarpoK niki-
sineKartarnigssamut sujuarsaissu-
nik tuniussaKartarnigssaK pivdlu-
go åmalo najugkame kalåtdlinut
sulissorissanut igdlugssaKarnig-
ssap ajornånginerulernigssånut.
kisalo uparuarneKarpoK akuerssi-
ssuteKartarnernik iluarsartussine-
r>t pilersineKarnerisigut sutdlivit
ilagissait Kalåtdlit-nunåta inui-
ni>t atatinarneKarsinaungmata.
rnaKaissineKarpoK suniuteitardlu-
arnerussumik suleKatigingnigssaK
sulissartut ingmikut iliniagaKar-
simassut åma sulivfigssarsiussi-
ssarnerme pissortaKarfit akornå-
ne. OKatdlineK aulajanginernut
PissutaulingilaK, åmalo autdlar-
Kausiutitut OKauserissat måna
landsrådimut nagsiuneKartug-
ssåuput, aperKut tamåna ukiamut
atautsiminigssame uvdlormut o-
Kaluserissagssanut ilaungmat.
•nuiaKatigingnik
PaisigssuineK
tauvalo råde ilisimatineKarpoK
inuiaKatigit pivdlugit misigssui-
nernik angnertunik Kalåtdlit-nu-
nane ukiune måkunane autdlar-
nerneKarsimassunik atortulersor-
neKartunik Kalåtdlit-nunånut mi-
nistereKarfingmit åma inuiaKati-
Singnik ilisimatusarnermut tu-
ngassutigut misigssuineK pivdlu-
8° rådimit. nautsorssutigineKar-
Pok misigssuinernit tåukunånga
nalunaerutit sujugdlit 1972-ime
nkiåkut tiguneKarumårtut.
g-60-ip kingornatigut akig-
ssautinut tungassutigut
•ngerdlauseK
kisalo Grønlandsråde nalunaeru-
tisivoK G-60-ip isumaliutigssissu-
*®ta kingornatigut Kalåtdlit-nu-
nåne akigssautinut tungassutigut
■ngerdlauseK pivdlugo. nalunaeru-
t'gineKarpoK landsråde udvalgi-
^■k pilersitsisimassoK akigssauti-
k'nerit pissusinut tungassut mi-
SlgssorneKarnigssånut, nalunae-
rntdlo tiguneKartugssaK udvalgip
sulinerane atortugssåusaoK agsut
■luatingnartoK. nalunaerume ug-
PernarsarneKarpoK akigssautinut
*-nngassutigut ingerdlatsineK
GAS-imut tungassutigut suliag-
ssaKarfingme ajungeKutausima-
ssok tjenestemandinut åma GAS-
ndsendtinut isumaKatigissutit ma-
kgdlugit atorfinigtunut tungassu-
tigut.
^apisilingniarncK
sårugdlingniarnerdlo
radip atautsimincrane uvdlut pi-
ngajugssåne kingugdlersanilo Ka-
låtdlil-nunånut minisleroKarfiup
sivnissorissåta sarKumiupå Allan-
terhavip avangnåtungåne kitålu-
ngåne aulisarneK pivdlugo kom-
missionip nalunaerutå kommissio-
nip atautsimineranit nåmagsine-
KarKåmersumit. sordlo sujornati-
gut tusagagssatut nalunaerutigi-
neKarérsoK kommissione isuma-
Katigissumik akuerssissuteKarsi-
mavoK kapisilingniartarneK piv-
dlugo maleruagagssat danskit
amerikamiutdlo isumaKatiglssu-
tånitut maligdlugit, tamatumane
pineKardlune ukiut sisamat iluå-
ne imåinarme kapisilingniartarne-
rup angnikitdlilerneKarnigsså.
taisinerme sujunersut 12-init isu-
maKatigineKarpoK, Canada kisime
akerdliuvoK åmalo mardluk tai-
seKatåungitdlat.
atautsiminerme ereartugkat pi-
ngårnerssaråt sårugdlit ikiliartu-
pilårnerat pissutigalugo sårug-
dlingniartarnerme pissat KanoK
amerdlåssuseKarnigssånik iluar-
sartussinigssaK. akuerssissutigine-
KarpoK sårugdlingniartarfit kom-
missionip suliagssaKarfigissaisa
6-iussut ilåine 5-ine sårugdling-
niarnermik kigdlilinigssaK. tai-
mågdlåt Davis Stræderne suba-
reae 1-ime kigdlilineKångilaK, ki-
siåne Kularnångitsumik atautsi-
minigssame tugdlerme danskit tu-
ngånit Davis Stræderne kigdlili-
nigssamik sujunersuteKartoKaru-
mårpoK, taimåingigpat årdlerKuti-
gissariaKarmat takornartat auli-
sartut måna sårugdlingniarnerup
kigdlilivfigineKarfigissainit pissut
amerdliartornigssåt.
sårugdlit ikiliartornerånik påsi-
ssat tunuleKutaralugit åmalo Da-
vis Stræderne nunat tamalåt pi-
ssarissartagaisa kigdiilivfigine-
Karnigssånut ilimanaut tunuleKU-
taralugc ministeriap aulisarneK
pivdlugo udvalgiata isumaliutigå
pissutigssaKåsanersoK kilisautit
pivdlugit pilerssårusiap avdlå-
ngortineKarnigssånut. misigssuer-
Kigsårdlune sulineK sule nåmag-
sineKarsimångilaK, åmalo nalu-
naerutigssavik Gronlandsradip
atautsiminigssåne tugdlerme sar-
KumiuneKarumårpoK. Den kgl.
grønlandske Handelip ersserKig-
sarsimavå såkortumik soKutiging-
ningnine kilisautit amerdlisineKå-
sassut sulivfigssuarne nåmagsisi-
naussat atutilerérsut pissutigalu-
git.
Kalåtdlit-nunånut agssartugag-
ssanik imåkut agssartuissarneK
pivdlugo inatsisigssatut ministe-
riap sujunersutå OKauseKarfigine-
KungilaK, tåssa folkctingimut
ilaussorlat najutut isumamingnik
saiKumersitseratarsinaungmata
folket ingip ataulsimitarnigssaine
tugdliutune inatsisigssatut su.ju-
nersutip sai'KumiuneKarnigssåno.
sanaortugagssanut pisårtu-
gagssanutdlo pilerssårusiane
ikilisitsinerit
tauvalo rådimut sarKumiuneKar-
put sanaortugagssanik pisårtu-
gagssanigdlo pilerssårusiame iki-
lisitsinerit. Kalåtdlit-nunånut mi-
nistereKarfik perKuneKarsimavoK
ukiune 1972—76 sanaortugagssa-
tut pisårtugagssatutdlo pilersså-
rusiane 205 miil. kr. sipårKuvdlu-
git, tamatumalo kingunerissug-
ssauvdlugo ukiune tatdlimane pi-
lerssårusiaK ukiup agfå migssili-
ordlugo kinguarsarneKartug-
ssauvdlune. sagdliutitsiniarnigssa-
mik sulineK pissutigalugo pissa-
riaKåsaoK 1972 pivdlugo kinguar-
titagssanik erngerdlune aulajangi-
savdlune Kalåtdlit-nunåne najug-
kane OKartugssautitat påsiniaivfi-
gerKångikaluardlugit, kisiåne u-
kiune 1974—76 pilerssårutit avdlå-
ngortineKarnigssånut sujunersutit
kommunalbestyrelsenut il. il.
OKauseKarfigissagssatut sarKU-
miuneKarumårdlutik. kalåtdlit tu-
ngånit mianerssorKussutigineKar-
poK ungbo-Karfit suliarineKarne-
risa kinguuartineKarnigssåt, åma-
lo angnertumik ernumåssutigine-
KarpoK atuarfingnik pilerssåru-
siat ilaisa kinguartineKarnigssåt.
kisiåne nalunaerutigineKarpoK ki-
r.guartitsir.erit tåuko ilåtigut pi-
ssutigigåt inungortartut ikileria-
ru.iugssuarsimanere pingårtumig-
dlo åma erKuivdlutik eKaersår-
fingnut åmalo ininut ingmikut
iliniartitsivigssatut årKigssussa-
nut iliniartut amerdlåssuseKar-
nigssånut pingåruteKavingitsu-
nut. ikigtuinartigut taimågdlåt ki-
nguartitsineK nagsa taKartugssau-
vok iliniartut amerdlåssuseKar-
nigssåta ikilisineKarneranik, ki-
siåne suliagssaKarfik taima ang-
nertutigissoK atuarfeKarfigtut
itOK aglungitsorneK ajornakusor-
poK sanaortugagssanik pilersså-
rusiat taima agtigissumik ikilile-
rivfigineKåsagpata.
TV pifunerpåmik
1978—79-ime
nalunaerutigineKarpoK Kalåtdlit-
nunåne f jernsyneKalernigssaK
pivdlugo kulturministeriap ud-
valgiliå 1972-ip nålernerane isu-
maliutigssissuteKarumårtoK. Ka-
låtdlit-nunåne f jernsyneKalernig-
ssaK nålagkersuissut tungånit isu-
manatigineKåsagpat nuna tamå-
kerdlugo nålagauvfiup fjernsyne-
Karlitsinera taimåitoK piårnerpå-
mik autdlarnerdluarsinåusaoK
1978—79-ime.
tamåna pissutigalugo igdloKar-
fikutårtune fjernsyneKarneK piv-
dlugo peKatigigfit ukiune ikåriar-
fiussune sulinerat pivdlugo aper-
Kut ministeriame isumaliutigine-
KarKilersimavoK, ministeriamilo
neriutigineKarpoK pitsaussumik
iluarsinigssaK anguneKarumårtOK.
Scoresbysundime sitdlima-
tigssat pitsaussut
Scoresbysundime angalanermit
nalunaerut tusautigssatut tigune-
KarpoK. angalatitat erssentigsar-
simavåt Scoresbysundime pingor-
titanut tungassutigut ajungitsunik
sitdlimatigssaKartoK, taimåitu-
migdlo najugkatut perKingnartu-
tut isumaKarfigissariaKardlune.
atuarfingme eKåinerussumik år-
KigssussinigssaK pivdlugo najug-
kame sujunersut ilånguneKaru-
mårpoK Kalåtdlit-nunåne atuar-
fingnut tungassut pivdlugit OKat-
dlinigssame. agssuardliutigineKar-
simavoK piniartOKarfingme taima
ikigtigissunik inulingme suliartor-
titat amerdlavatdlåluatsiarnere,
åmalo kigsautigalugo OKautigine-
KarpoK Scoresbysundime ingnåt-
dlagissiorfigssap måna sanane-
Kartugssap sapingisamik piårtu-
mik kommunemit imalunit pi-
gingneKatigingneK tungavigalugo
inungnit ingerdlatarineKalernig-
sså.
suliartortitanut tungavigssa-
tigut iliniartitaunigssaK
atautsiminerup nålernerane fol-
ketingimut ilaussortap Moses Ol-
senip sujunersut sarKumiupå nu-
naKarfit a-mut, b-mut åma c-
mut ingmikortiterneKartarnerata
taimaitineKarnigsså pivdlugo, ta-
måna nunaKarfit inuinut tarni-
mut tungassutigut pitsåungitsu-
mik suniuteKarmat. sujunersut
ilalersorneKarpoK atautsiminerme
tugdlerme iluamik OKaluserissag-
ssångortiniardlugo. suliartortitat
tungavigssatigut iliniartitaussar-
nigssånik sujunersut Kalåtdlit-
nunånut ministereKarfingmut
nagsiuneKartugssauvoK, månå-
korpiaK ministereKarfiup isuma-
liutigingmago suliartortitanut
kursuseKartarnerup avdlångorti-
neKarnigsså. kisalo Moses Olsenip
sujunersutigå niuverneK pivdlugo
atuarfingme Ikast-imitume inger-
dlatsinermut najorKutagssamik
pilersitsinigssaK. sujunersut tåu-
na ingerdlaterKingneKåsaoK ili-
niartitauneK pivdlugo ministeriap
ingmikortoKarfianut.
tugdliane atautsiminigssaK au-
lajangerneKarpoK mardlungomer-
mut 9. januar 1973.
Mercedes Benz
I GLADSAXE TILBYDER BRUGTE ISTANDSATTE
ENTREPRENØRVOGNE TIL RIMELIGE PRISER.
1 stk. Mercedes Benz L 1418/44 — 1969
2-akslet med 3-vejs tippelad.
2 stk. Mercedes Benz L 1413/42 — 1968
med turbomotor og boggie, 3-vejs tippelad.
1 stk. Mercedes Benz L 1413/42 — 1967
med turbomotor, boggie og 3-vejs tippelad.
4 stk. Mercedes Benz L 1413/42 — 1965
med boggie og 3-vejs tippelad.
1 stk. Mercedes Benz L 1413/48 — 1967
med 3-vejs tippelad og HIAB-kran.
1 stk. M.A.N. 650 H — 1969
med boggie og 3-vejs tippelad.
Gennemgået på egne specialværksteder.
Rekvirer foto og alle de oplysninger De ønsker hos:
Aut. Mercedes Benz-forhandler
BOHNSTEDT-PETERSEN
Dynamovej 7, 2730 Herlev, Kobenhavn, Danmark.
ELEY
HOLDER PÅ
FORMERNE
Almindelige jagtpatroner har det ikke særligt
godt i det grønlandske vejrlig, i modsætning til
Eley patronerne som befinder sig godt under alle forhold.
Dette skyldes at Eley patronerne har specielle polyethylene
hylstre, som ikke udvides af vand.
Patronerne er 100% vandtætte og uanset kulde eller
fugtige forhold fuldstændig ensartede
fra patron til patron.
Eley Grand Prlx patroner fås i cal. 12 og 16 i
haglstørrelserne 2-3-4-5-6-7.
Produceret i England af Eley
Ammunition Division Imperial
Metal Industries (Kynoch)
Ltd., Birmingham.
11