Atuagagdliutit - 31.08.1972, Blaðsíða 15

Kalåtdlit-nunåne ilmiartitsineK -
inuit atugaisigut suniutaussut
skoledirektør Chr. Berthelsen agdlauseringnigsimavoK atua-
gagssiame „Ny Politik“-ime ajornartorsiutinik inoKatiging-
ne danskit inoKatigingnerånit avdlaonissume ajornartorsiu-
tinik, nanordlo tamåko inuit atugåinut suniuteKartarnersut
taimåitugssaunine pissutigalugo
tamatigut imåituartugssauvoK a-
taKatigingneKartugssauvdlune i-
nuiaKatigit åndgssussamik ineri-
artortitaunerat — tåssunga ata-
titdlugo nunap inussutigssarsiutai
pingortitap tuniussai — iliniar-
titsinermutdlo periauseK, inoKati-
8't iliniartitseriauseK pilersitar-
Påt, kigdlormut sangminatik. ki-
siånile ilisimassagssat pitsaussut
tungaviussugssatdlo tåssaussaria-
Karput inugtaussup kiavdlunit pi-
ngitsorane pigissagssai pigiuma-
ssagssailo, sumigdlunit inuiaKati-
gU iluåne inussutigssarsiuteKara-
luarune. tamåko tungaviussutut
'ssigineKartariaKartut soruname
ama Kalåtdlit-nunåne atorput.
taimåitordle erKaimassariaKar-
P°k, atuarfingne ilfniarfingnilo
nutånik pilersitsiortorsimanerit
mernerusirnangmata inoKatigit år-
kigssussaunerisa angnertorujug-
ssuarmik inussutigssarsiutitdlo
avdlångornerujugssuisa nalåne,
taimalo avdlångorneK autdlamer-
simavoK 1950-ime, taimåitumig-
dlo sule ukiorpålugssuit ingerdla-
ssariaicardlutik ingmingnut naler-
kutilernigssaisa tunganut.
1950-ime atuarfingmut inatsi-
sip sujunertarå iliniartitsinerup
Pitsångorsarnigsså, inatsitdlo pe-
fiarfigssaKartitsivoK angnerussu-
fPik danskisut iliniarsinaunermut
~~ kalåtdlit såkortumik kigsauti-
gissåt najorKutaralugo. iliniartit-
sinermut najorKutagsat ilagåtaoK
ukiune sisamane realskolime a-
tuarsinaulerneK, tåunalo ingmine
avdloriarneruvoK nutåliauvdlui-
PartoK. pissuseK, kalåtdlit atuar-
tut, ilåtigut onautsit pissutigalu-
git, aitsåt Danmarkime atuartu-
Put nalerKutdlutik ukiunik 3—4-
P'k kingugdliuvdlutik tåssane a-
tualersinaussarnerat ajomartor-
s'utit angnertussusiånik takutit-
simissårtuvoK. — atuarfik pivdlu-
8° inatsit 1950-imérsoK taorser-
PGKarpoK 1967-ime. atuarfik piv-
*tingo inatsit tåuna tungaveitar-
Ppk danskit folkeskolimut inatsi-
sainit — soruname kalåtdlit inu-
Perånut ardlaligtigut ingmikut i-
tumik nalerKutungorsagauvdlu-
ne- sordlo inunguseralugo OKaut-
s*t iliniamerisa tungaisigut, tåssa
kalåtdlit iliniartitsissut amigau-
launerat pissutigalugo ingmikut
tamåna ajornartorsiorfiuvdlune,
amalo ikuneKarsimavoK ukiut
Paardluk realskolimut pinigssa-
mut. piarérsarfigssat, tamånale u-
kiut ingerdlanerine ukiumik a-
lauslnarmik sivisussuseKalera-
lugtarpoK — angnerpåmigdlo u-
kiut 2 kinguartortoKartardlune.
lamatumunga ilångutarput av-
dlåussutit pissuteKartut Kalåtdlit-
PPPåne atuarfik — sule — nåla-
gauvfingmit ingerdlataungmat.
danskit atuartitsinermut inatsi-
Sa|t åssilineKapajårmata tamåna
'sumavne isumaKarpoic, kalåtdlit
atuartut danskit iliniarfinut pisi-
Paunigssåt, atuarnerisa tamåna
'gsautiginartigpåssuk pissaria-
Kartitdlugulo.
atUartitaunerup ingerdlane-
rata aulajangissue
kalåtdlit inoKatigit åi-Kigssussau-
nerata avdlångortiterneranut er-
•'serKigsumik piumassanut pissu-
ausimavoK nautsorssutigineKarsi-
maPgmat aulisarnikut sulivfigssu-
a*ligut ingerdlatsineK nuname i-
Pussutigssarsiutinut tungaviusa-
Ss°k. inussutigssarsiutitdlo suju-
arsarnerat, Kalåtdlit-nunåta ilå-
ne inuit amerdlanerussut naju-
gåne taimatut erKarsarnermik tu-
ngaveKarpoK, måssa silåinaup av-
dlångornerata kingunerisimagalu-
arå aulisarneK ima angnertutigi-
lerane autdlarKåumut nautsorssu-
tausimagaluartumit mingneroKa-
lune.
aulisarnerup sujuarsarnera nu-
tålianik såkoKardlune tåssungalo
atassutigut piumassat angnertut
sordlo sumissusersiorneK, fabri-
kit, igdluliat sanaortugkatdlo
teknikikut atortulersornerat il. il.,
niuvernikut angnertusaineK ange-
KissoK, ingerdlatsinikut sujuler-
ssuissoKarfit tamanut atåssuteKa-
Kissut avdlatdlo nutåt pilersitat
piumassaKalersimåput iliniartit-
sinerup tungåtigut angnertoru-
jugssuarnik, tamatumingalo piu-
massaKarneK sukanerujugssuar-
mik agdliartorsimavoK atuarfiup
iliniartitsinerup tungåtigut suni-
uteKarsinauneranit sukanerussu-
mik, tåssa inuit atuartitagssat su-
liagssat nutåt sungiusimanångit-
sut tigussariaKarmatigik, taimåi-
tumigdlo atuartitsineK nalinginau-
ssok nåmagtunik iliniartitsissug-
ssaKartarsimanane. atuartut a-
merdliartupilornerssuata pissut-
sit tamåko sule ajornakusorneru-
lersipai. atortutigut sujuariarneK
— maskinat, teknik il. il. — pine-
Karsinåuput, aningaussagssaKåi-
naråine, kisiånile avdlarpagssuit
aningaussanik pineKarsinåungit-
sut — sumivfik, onautsit, inugtut
atugkatigut isumagissat il. il. —
angnertumik nautsorssutigissaria-
Karput inuk piarérsarniåsagåine
pissutsinut nutånut atugagssai-
nut. pivfigssap sivikissusia pi-
ngårutilingmik åma aperKutau-
vok. inoKatigingne suliarissaria-
Kartut ilarpagssue uvdlume ag-
gersitanit suliarissariaKarput.
Kalåtdlit-nunåne, atuartut
12.000-iussut sinerissame isorarto-
rujugssuarme siaruarsimassut a-
tuarfingne 100 migssigissåine, a-
tuartoKartunilo amerdlåssutsimi-
kut åssigingisitårtorujugssuarme,
nunaKarférånguane ilåne mar-
dlugsuit igdloKarfitdlo angnersså-
ne atuartut 2000 migssiliortut, tå-
ssanilume najugkap avdlauvdlui-
nåssusia erKarsautigigåine åssi-
giåmik iliniartitsiniarneK ajorna-
kusortorujugssuvoK. igdlOKarfing-
ne Kap Farvelip erKånitunit Di-
skobugtimut amerdlanertigut pe-
riarfigssaKalersimavoK atuarneK
nangineKarsinångordlugo 8. åma
9. klassine igdloKarfingnilo ang-
nerne atausiåkåne åma 10. klassi-
ne. atuarfingne angnerpåne må-
na realklassimut piarérsarfit 5
pilersitausimåput 1967 tikitdlugo
atausinausimagaluartOK. uvdlume
malungnarpoK angnertumik ilini-
artitsinerup tungåtigut suliaKar-
simaneK 1960-ikune autdlartine-
KarsimassoK.
atuartunut nunaKarfingne ig-
dloKarfingnilo mingnerussune na-
jugaKartune iliniartut amerdlå-
ssusiata pisinautitsingivfiåne a-
tuarfiup angnertusarnigssånut
periarfigssaKartitsineKarpoK atu-
artut nunanarfitik Kimatdlugit
atuarKigsinaunerånut — Kalåt-
dlit-nunåne Danmarkimilunit ne-
rissaKarfigitigalugit najugaKarfi-
galugitdlo atuarfingne. angneru-
ssumik iliniaiKingniardlune piu-
massut amerdlaKaut — ukiumut
inertartunit 80—85 Vu-é, atuar-
fingnilo ineKarfiutigissune Kalåt-
dlit-nunåne inigssat nåmånging-
mata, tauva pissariaKartarsima-
vok iliniartut 600—700 danskit
efterskoline kostskolinilo atuarti-
neKartarnigssåt, tamåkulo inger-
dlatitåuput Kalåtdlit-nunånut
ministeriaKarfingmit — årnigssui-
simaneK åma iluaKutigssanik nag-
sataKarsinaussartoK.
ingerdlatsinikut sujulerssui-
ssoKarfik iliniartitsinerme
inussutigssarsiutinut tungassuti-
gut atuartitsinermik sujulerssui-
neK. 1971 tikitdlugo skoledirek-
tionimit ingerdlatausimagaluar-
toK, måna erhvervsuddannelses-
rådimit isumagineKalerpoK Ka-
låtdlit-nunånut tungassutigut. er-
hversorientering måna méncat
atuarfine klassine angnerne atu-
artitsissutigineKartarpoK, kisiå-
nile inussutigssarsiutigssanik ilit-
sersuineK suliagssaKartitsiniar-
nerdlo isumagineKardlune Nung-
me arbejds- åma socialdirektora-
timit, sulivfigssaKartitsiniarner-
me agdlagfit igdloKarfingne pi-
lersiortugaussut avKutigalugit.
danskit lærlingeKarnermut
inatsisåt Kalåtdlit-nunåne ator-
tulerpoK kungip pereussutåtigut
1963-imile, iliniartugssatdlo pig-
ssarsiarineKarput saviminernik
Kissungnigdlo sulivfingne iliniar-
tunut inigssanartitsineK najorKu-
taralugo, taimatutdlo niuverner-
me agdlagfingnilo iliniartoKaler-
dlune. Karasarssortariaisigut ili-
niartitsinen ingerdlåneKartarpoK
Nungme Centralfagskolime —
niuvernermut agdlagfingmiunut-
dlo Jyllandime Ikastime. imar-
siortunut iliniartitsinerit — kyst-
skipperit sætteskipperitdlo, kisiå-
ne aKugtut pinatik — åmalo kur-
suserpagssuit iliniarsimångitsunut
aulisartunutdlo ingerdlåneKartar-
put åma Centralfagskolime. Ka-
låtdlit-nunåne iliniarfit angner-
ssåt tåssa Nungme seminaria,
angussatigut angnertussuseKarti-
tauvdlune 1969-ime Danmarkime
iliniartitsissut angussartagaisut.
arnanut inussutigssarsiutigssatut
ingmikut itunut iliniarfit taine-
Karsinåuput sundhedsmedhjælpe-
rit iliniartitaunerat åma mérKa-
nut paorKingningnermut iliniar-
fit ingmikut Kalåtdlit-nunånut
nalerKutungorsagkat. iliniarnerit
ingmikut inerussut angnertune-
russutdlo Danmarkime pissarput.
ukiune måkunane nålagkersui-
nermik suliagdlit tusarssaulerput
kalåtdlit atuarfé iliniartitsinerdlo
kalåtdlinut nalerKunerussumik
ingerdlåneKalerKuvdlugit, tamå-
nalo ima påsissariaKarunarpoK,
atuartitsineK kalåtdlit OKausé
atorneruvdlugit ingerdlåneKåsa-
ssok, sulilo angnerussumik auli-
sarnermik piniarnermigdlo inu-
ssutigssarsiutigssanut sangmisi-
neKarnerulisassoK måssa taimae-
réraluarpatdlunit sujornagornit
angnerussumik. tåssunga tunga-
titdlugo pingårtorujugssuvoK sa-
pingisamik sulivfigssaKarneK su-
junigssame KanoK ikumåmersoK
påsiniardluåsavdlugo igdluatu-
ngtnarsiortumik kukussumigdlo
ilmiartitsineK pingitsorneKarKUV-
dlugo.
nalerKutungorsarniarnerme
ajornartorsiutit
taimåitugssåinaussumik atåssute-
KauteKarpoK iliniartitaunerup
inugtutdlo atugkat atorneKartut
ataKatigigtardlutik. måne itisunik
erKarsauterssorniångilagut naler-
Kutumik ingerdlatsineKarnersoK
nåmagtumik, atuarfiup iliniartit-
sinermine ericortumik iliorsima-
nera åmalo ergarsautigalugit
inuit atugaisa åssiglngisårlarneru-
jugssuat nåmagtumik nautsorssu-
tigivdluarneKarsimanersoK. atug-
katigut ajornartorsiorneK atuar-
fiup uvdluinarne sulinerane ma-
lungnartuarpoK mérKat aggingit-
sortarnerisigut. atuartut ilait
aggertarput piarérsarsimanatik
Kasuersimanatigdlo angerdlarsi-
mavfingne ajornartorsiutit pissu-
tigalugit. atuångitsortarnerit inat-
sisitigut uniorKutitsissut akuliki-
patdlårput — pingårtumik igdlo-
Karfingne nugterfiuvatdlårtune,
téukunanime nalerKutungorsar-
niarnermut ajornartorsiutit ang-
nerussarmata ersserKingneruv-
dlutigdlo. ajornartorsiutit angner-
påt ersserningnerussarput ilaKU-
taringne aulajangersimassune
amerdlavatdlångitsune, imåika-
jugtardlunilo „ajornartorsiutig-
dlit“ tåssaugajugdlutik mérKat
angajontåve, tåssauvdlutigdlo
ikiortariaKartut sujulerssortaria-
Kartutdlo. ajornartorsiutit aju-
gauvfigineKarsinåungitdlat ikiui-
ssarnermik suliagdlit suleKatigi-
tinagit, tåssalo atuarfiup ikiui-
ssartutdlo akornåne suleKatiging-
neKardlualersimavoK igdloKar-
fingne pissortatigut pinarane ki-
siåne åma atorfeKarfigtigut ataut-
simortumik. inatsisinik unioricu-
titsivdluhe atuångitsortarnerit
ikiliartortut malungniusimavoK,
taimåikaluartordle ajomartorsiu-
tit mikissutut issigissariaKångit-
dlat.
unalunime iliniartut ilarpag-
ssue angerdlarsimavfingmingnit
KimagutititariaKartarmata atua-
riartordlutik tamåna ingmine
atugkatigut ajornartorsiortitsi-
ssarpoK. åssigingissuseK igdloKar-
fit teknikikut atortorigsårtut nu-
naKarfitdlo uninarnerussumik
inuneKarfiussut åssigingissutåt
angeKaoK, pissusiviussunigdlo su-
miginaineruvoK isumaKåsagåine
nunaKarfingmiut ilisimassagssa-
nik peKarnerulerfiagut igdlOKar-
fingmiut inunerat sunerneKarna-
viångitsoK isumaKåsavdlune, tå-
ssame ilisimassaKarnerulernerup
kingunerissarmago atortorigsåru-
tinik piumassaKalerneK — sordlo
teknikip tungåtigut, tamånalume
iluaKutauginarsinaugaluardlune
ingassåussiniarneKartinago. tåssa
nunaKarfingne mérKanut iliniar-
Kigfigssat angmatitåuput, inuitdlo
ikiuissarnermik suliagdlit pissut-
sinik nunaKarfingne atugkanik
nalerKiissiniarnerat pissariaKavig-
tarpoK nunaKarfingmiut periarfi-
gisinaussait ugtortarniarneKartit-
dlugit, taimatutdlume ikiuissar-
nermut suliagdlit suleKataussa-
riaKardlutik inusugtut nunaKar-
fingmiut avdlatut ajornartumik
igdloKarfingne napaniartariaKa-
lerpata.
periarfigssat nutåt
atugkatigut ajornartorsiutit åma
atuarfiup (mérKat) kingomagut
nautsorssutigissariaKartarput.
angnerussumik iliniarnertigut,
inoKatigit pissariaKartitåtigut,
ilånikut angnertumik piumavfigi-
neKarneK atortarpoK, ardlaligti-
gutdlo atugkatigut entarsartauseK
avdlångortitdlugo nutångorsarta-
riaKartardlune. pingårtumik Dan-
markime iliniarniartunut tamåna
atorpoK, tåssa inunerup ilåtigut
tamatigortumik erKangissit atu-
gåinut nalerKutungorsardluinar-
tariaKartarmata iliniarniagaK nå-
magsisinåusagåine.
ukiune måkunane sujunigssa-
me iliniartitsinigssamut najorKU-
tagssat pivdlugit OKatdliserujug-
ssuarnigssaK autdlarnersarpoK,
Kalåtdlit-nunåt nålagkersuinikut
sujunigssame ingerdlatitaujumår-
nigssånut atatitdlugo. nålagker-
suinikut ingerdlatseriausigssaK
sunalunit isumaKatigissutigineKå-
sagaluarpatdlunit, pingitsorne-
KarsinåungilaK, iliniartitaunerup
sujunertarisagå kalåtdlit inussu-
tigssarsiutitoKåinut piglnångor-
sarneK kisiånile åma inoKatigit
sujuarsimanerussut piumassåinik
iliniagaKarnertaKåsavdlune. avå-
mut sangminerussumik iliniartit-
sinerup tungå iliniartitsissugssa-
KartariaKarpoK måna danskit aut-
dlartitat suliarissåt, taimatutdlo
atautsikut angussaKarfiuniåsav-
dlune iliniarneK avKutigssåusav-
dlune nunane avdlane sulisinau-
nermut pissariaKåsatitdlugo. pi-
ssariaKartoK tåssa nåmagtumik
OKimaeKatigigsårinigssaK iliniar-
titsinigssamut periarfigssatigut
åmalo inusugtut agdliartortut inu-
nermingne napåssutigssånik pig-
ssarsitiniarnigssåt.
ALPHA DIESEL
Salg - Service - Reparationer
Reservedelslager
Ombytningspumper og dyser føres
Lister motorer
Reparationer ved specialuddannet
personale
Godthåb
Maskinværksted '/s
Box 619 . 3900 Godthåb
Telefon 1286-1486 Tig.: ALBOSHIP
15