Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 31.08.1972, Blaðsíða 20

Atuagagdliutit - 31.08.1972, Blaðsíða 20
savårKat ukiaro tonoragagssat ilimagissamit amerdlanerussut toKoraivingmutdle tunineKartugssat ersserKigsumik OKauti- gineKarsinåungitsut savautigdlit generalforsamlingeKarnera- ta nalåne savat ilarpagssue sule merKuiarneKarsimångingma- ta silap nigdlerpatdlårnera pissutigalugo ukiordlungnerssua pissutigalugo nunavtine savautigdlit ajutorujug- ssuarnigssåt ånilångagineKaleraluarlox ilisimavarput. savautigdlitdle sujusingnerussukut ajunårujugssuartarnermikut mingnerungitsumig- dlo 1966/67-ime ajunårujugssuarnermikut påsissatik iluaicutigalugit sa- vat nerissagssdinik sitdlimanerussalermata savatdlo inait Kanganit pi- gineKarnerulermata ukiox måna ajunårneic KangaunerussoK ajundr- tarnertut angnertutigingilaK. taimåikaluartox savautigdlit pexatigit su- leKatigigsut julip autdlartildrnerane Narssame atautsiminerdne silap puerKorpatdldrnera pissutigalugo savat ilarpagssue sule merxuiarne- Karsimångingmata savårKat ukiaro Narssame sulivfigssuarmut tuni- ssagssat xanox amerdlatigiumårnersut ersserKigsumik OKautiginexar- sinåungilax. savautigdlit ilait isumaxarput savårKat 3000-it tuninexa- rumårtut, sulivfigssuvdle pissortdta ilimagd amerdlanerpdmik 10.000-it tunineKarumårtut. savautigdlit peKatigit sulenatigig- sut sujuligtaissuat Hanning Høegh Atuagagdiiutinit autdlartitamut OKarpoK ukioK måna 1966/67-imi- sut ukiordlugtigissoK junip aut- dlartisimalernerane agdlåt sule persertardlune. — julip autdlar- Kautåta migssåne generalforsam- lingeKåsassugut ukiordle aulaja- ngerneKarpoK, tamånalo malig- dlugo pissoKarpoK, nauk savau- tigdlit ilait merKuiainermingne sule inersimångikaluartut uper- narneK ajuleraluarnera pissutiga- lugo. savat sule amerdlavdluarsi- mangmata merKuiaineK sivisu- mik ingerdlåneKarpoK, Hanning Høegh OKarpoK nangigdlunilo: årnigssussineK pitsaunerussoK — savårKat Kavsit erniusimaner- sut sule ilisimaneKångilaK, naut- sorssutigårale ikingnerpåmik sa- vautit agfait piaraKartut. 1967- imisut angnertutigissumik aju- nårneKångineranut pissutåuput taimanikut ajunårnerssup kingor- na ingmikut atautsimititaliat su- linerisa kingunere savautigdlitdlo nangmingneK misiligtagkatik na- jorKutaralugit Kanganit sulivdlu- arnerulersimanerat. — sordlo neruvkautigssat ki- migtut pineKarsinaulerput, savau- tigdlitdlo tunissamingnit akig- ssarsiamik 1 procentiånik unerar- titsivdlutik aningaussauteKarfiat ajornartorsiulerfivtine iluaKuti- givdluartalerparput. savat neri- ssagssait piniarneKartut aningau- ssauteKarfingmit tåssånga akiler- neKaratdlartarput ukiåkutdlo su- le sikutinago pisissunut pajugu- tigineKartardlutik. savautigdlit pi- siaKarsimassut ukiume tugdlerme savaerniarnermingne aitsåt pisia- tik akilertarpait ernialernagit. — uvagut nunarput ukioK må- na aperujugssuarame. junip nå- lernerane aput nautsivivtinltoK sule meterinik pingasunik ivssu- ssuseKarpoK, sigssaK sule Kåu- ngOKardlune KåKatdlo aputeKaKa- lutik. — savauteKarneK 1950-ip mig- ssåne aitsåt iluamik piorsarneKa- lerpoK. savauteKarnikut nunavti- ne angussaKardluåsaguvta nuna- ne avdlane pissutsit issuarnerisi- gut iluagtitsiniarsinåungilagut nunavtine pissutsit avdlaungma- ta. inusugtut nunane avdlane ili- niagaKarsinåuput, kisiåne nunav- ta pissusia ilikarKårtariaKarpoK ingerdlatsinermilo tungavigissa- riaKardlune. — sujorna savårKat 16.000-nga- jait Narssame toKoraivingmut tu- nineKarput, savautigdlitdlo nang- minerssordlutik inungnut tuni- ssait 6000-inut nautsorssuneKar- put. ukioK måna toKoraivingmut tunineKartugssat Kavsiujumår- nersut OKautigiuminaitsorujug- ssuvok, savatdle amerdlåssusé najorKutaralugit toKoraivingmut savautilingnitdlo inungnut tuni- neKarumårtut katitdlutik 7000-it migssiliusagait ilimagåra. akitsortut — savårKat neKaisa aké sujorna 25 procentinik Kagfariarput. tai- maingmat savårKat 1970-ime tu- nissatut amerdlatiglnaraluartut sivneKartorutisiat ilånguteriarma- ta pigssarsiat 400.000 kr. migssi- liortunik amerdleriarput. savår- Kat aké sujorna akiussunut na- lerKiutdlugit ukioK måna 20 pro- centinik agdleriartugssåuput, a- kitdle sule agdleriarKingnigssånik piumassaKaravta akit ukiaro sule angnerulersimåsassut ilimagåra. juli nålerpat savautigdlit peKati- git suleKatigigsut sujulerssuissue OKaloKatiginiarpåka nunavta mi- nisteriata ungasingitsukut OKalo- Katiginerane nautsorssutinik er- Kortunik piumavfigineKaravta. nau.tsorssutit ersserKigsut julip nålernerane nunavta ministeria- nut nagsiuneKåsassut ilimagåra. — Uperniviarssup savautiling- nit ingerdlåneKalernigsså ukiup kingugdliup ingerdlanerane suju- lerssuissunit angnertumik suliari- neKarsimangmat savautigdlit pe- Katigigfiånut tungassunik angner- tunik suliaKarsimanata general- forsamlingeKarnivtine OKautigå- ra. Uperniviarssuk ingmikut su- julerssuissoKardlune måna sa- vautilingnit ingerdlåneKalerpOK. tamåna uvavtinut agsut toi'Kig- siatdlangnarpoK. anguniagarput savautigdlit tapersersordlugo a- kuerssissutigingmåssuk agsut nu- ånårutigåra. sujunersortivut iki- ortigalugit misiligainertigut sava- nut nerissagssat sut atcrneKar- pata pitsaunerussunik angussa- Karnigssarput påsineKartugssau- VOK. — atuagagssiarput „savautilik“ ukiorpagssuarne fru Cecilie Lundimit årKigssorneKarpoK. Ce- cilie Lund årKigssuissutut suli- nerminit ukioK månamit tunua- rumavdlune KinuteKarmat tunuå- ngikatdlancuvdlugo Kinuvigåra. sujulerssuissut måna påsiniåsavåt sume kinalo årKigssuissoralugo atuagagssiarput ingerdlaterKisa- nerigput. Cecilie Lund agsut Kut- savigåra ukiune taima amerdla- tigissune sulisimanera atuagag- ssiavtalo sarKumerfigssane erKor- dlugo sarKumertarsimanera piv- dlugo, Hanning Høegh OKarpoK. generalforsamlingeKartut isu- maKatigissutigåt ilaussortat akili- utåt ukioK månamit ukiumut 50 kr-ngortineKåsassoK tapersersui- ssutdlo akiliutåt ukiumut 15 kr- lisassoK. tatdlimångornerme junip nag- gatåne unukut Kalåtdlit-nunåne Kåumarsainerme kåtuvfingme su- junersuissut ilåt Niels Henrik Lynge OKalugiarpoK niuveKati- gingnut Danmark peKatigalugo i- laussortångornigssap kingunerisi- naussai erKartordlugit. ilåtigut OKarpoK savautilingnut kalåtdli- nut tungåssuteKartunik ajoraluar- tumik påsissutigssaKångitsugut, nunavtine savauteKarnermut tu- ngassut ilaussortångorniardlune isumaKatigingniartarnerne erKar- torneKarsimångingmata. amétaoK puissiniarneK ilångutdlugo erKar- torneKarsimångingmat påsisima- ssagdlit aperineKaraluarångamik akissutigssaKarneK ajorput. generalforsamlingeKarneK arfi- ningornerme julip autdlarKautåne nangineKarmat sujuligtaissup na- lunaerutigå inatsissartunut ilau- ssortaK Moses Olsen nalunaera- suartoK angalaniarneK ajornaku- sorpatdlåKingmat inortuissugsså- ngorame savautigdlit katerssusi- maneråne Narssamut pisinau- jungnaerdlune, kingusingneru- ssukutdle kujåmut angalajumår- dlune. landsrådip sujuligtaissua Lars Chemnitz Narssame unui- ssok pivfigssaileKivatdlåKigame atautsimitunut ornigusinaunane årr.a nalunaersimavOK. maligtarissagssaliat avdlångortlneKåsassut 1967-ime ajunårnerssup kingorna savauteKarnerup isumangnåine- russumik ingerdlåneKarnigsså a- nguniardlugo ingmikut sulisitat sujunersusiait inatsisingordlugit sarKumersineKartugssat sule su- liarineKartut sujuligtaissup OKau- tigå. sujunersutigineKartut pivi- ussungortineKåsagunik aningau- ssarpagssuarnik naleKartugssau- nerarpai sujunersutigalugulo su- liap inerneKarnigsså utandneKåi- naratdlarKuvdlugo. — ministerer- put igpagssåne OKaloKatigigavtigo CKarfigåtigut ajornartorsiutivut nalunaerssorKuvdlugit taimailior- nikut suliaK sukanerussumik i- ngerdlåneKarsinaungmat, Han- ning Høegh OKarpoK. Eskild Jeremiassenip sujuner- sutigå maligtarissagssaliat lands- rådip ilerKorerKussaisut suliarine- KarKuvdlugit piårtumik atortine- Kalerniåsangmata. Eskild Paviassen ip kigsautigå maligtarissagssat inerdlugit sulia- rineKarnigssåt savautigdlit ajor- nartorsiutait årKingneKarniåsang- mata. Abel Kristiansen OKarpoK su- liaK ukiut tatdlimat migssilior- dlugit ingerdlåneKarérsOK, ma- ligtarissagssaliatdlo inatsissartu- néréramik ukiaro suliarineKar- nigssåt ilimanartoK. maligtari- ssagssaliat såkortuvatdlåmik su- niuteKåsangatikamigit sujunersu- tigå såkukinerussumik suniute- Kartugssanik sujunersusiortoKar- Kuvdlugo piumassarissat ukiut i- ngerdlanerine såkortusiartuårti- neKarKuvdlugit. maligtarissagssa- liat avdlångortineKaratik atorti- neKalisagaluarpata savautiligpag- ssuit savautiliujungnaernigssåt å- nilangatigå. savautilingne peKatigingne su- leKatigigsune agdlagtip Eskild Je- remiassenip sujunersutigå malig- tarissagssanut sujunersutit 1968- ime akuerssissutigineKartut suju- lerssuissunit savautigdlit Kini- gåinit mardlungnit ilassanit mi- sigssorneKåsassut, misigssuissut- dlo avdlångutigssanik sujunersu- teKåsassut. sujulerssuissut ilåt Mikael Han- sen OKarpoK maligtarissagssanut sujunersutit nunavta ministere- Karfianitut savautigdlitdle naut- sorssutait sule amigautigineKar- tut. maligtarissagssanut sujunersu- tit nutarterneKarnigssåt Adolf Lundip ilalerpå. Hanning Høegh OKarpoK malig- tarissagssatut sujunersutit 1980- ip tungånut såkortusiartuårtitdlu- git atortineKaleriartornigssåt sa- \'au.tigdlit Igalikume 1970-ime a- tautsimlneråne isumaKatigissuti- gineKartoK. — maligtarissagssatut sujunersutigineKartut atortineKa- lisagaluarpata aningaussat inau- tiliornigssane narssautiliornigssa- nilo atugagssat sumit pisavavut? aperaoK OKautigalugulo sujorna januarime Igalikume atautsiml- nerme isumaKatigissutigineKartoK sujulerssuissut sujunersuissartut peKatigalugit nutånik sujunersu- siusassut. tamåna pissutigalugo sujulerssuissut Kinigkanik avdla- nik mardlungnik ilaKardlutik su- junersutigineKarsimassunik av- dlångortiterinigssånik sujunersut ilalerpå. taisineKarmat sujunersut aku- erssissutigineKarpoK maligtari- ssagssanutdlo sujunersutinik nu- tarterissugssanut Poul Frederik- sen Adolf Lundilo peKataussug- ssatut KinerneKarput. aningaussautenarfik ukiune kingugdliunerussune u- pernarumårtårtarnera pissutiga- lugo generalforsamlingeKartut i- sumaKatigigput savat angutiku- lut novemberip autdlarKautåne arnavissanut akuliuneKartarne- rat Kåumåmik atautsimik kingu- artineKåsassoK. savautigdlit inusungnerussut peKatigigfiånut ilaussortat Island- imut takussagssarsiordlutik anga- laniarneråne savautigdlit ani- ngaussauteKarfiånut tunissat 1 procentiånik aningaussalersorne- Kartumit tapivfigineKarnigssamik KinuteKarneråne OKautigineKar- Pok aningaussauteKarfik tåuna måna 92.000 kr-nik pigissaKartOK, tamatumalo saniatigut Upernivi- arssup savautilingnit ingerdlåne- Kalernigssånut tigutsisigssatut 50.000 kr. uningatineKartut. 92.000 kr. ilait 22.000 kr. akitsugkanut a- kilingitsorsimassanut matussissu- tigssatut sitdlimatigineKarput. sa- vautigdlit KGH-imut akiligagssat katitdlutik måna 267.000 kr-ussut Narssame niuvertoK OKarpoK. aningaussauteKarfiup maligta- rissagssai najorKutaralugit sa- vautigdlit inusugtut Islandiliar- nigssånut tapissuteKartOKarsinau- galuartoK sujuligtaissup OKausé ilalerneKarput OKarmat aningau- ssauteKarfik taima pigissakitsigi- lildlugo tapissuteKartoKarsinåu- ngitsoK, aningaussat pissariaKar- nerussunut atorfigssaKaleriatårsi- naungmata. ilaussortat peKatigigfingmut a- kilissarnerat ukiune kingugdler- ne iluamik ingerdlasimångingmat isumaKatigissutigineKarpoK ma- ligtarissagssat maligdlugit akiler- suisitsissartugssanik Kinersisso- KåsassoK. ilaussortaujungnaertoKarsima- nera pivdlugo sujuligtaissoK nav- .suiaerKuneKarame ilåtigut OKar- POK ilaussortaujungnaertartug- ssat ilisimassariaKaråt KGH-imit pisiniarångamik savautigdlit tuni- ssaisa akinit 1 procentimik ani- ngaussauteKarfingmit Kularna- vérKusivfigineKåsåisagamik. tai- malo pisiatik aké tamaisa atautsi- kut akilerdlugit aitsåt tigusinau- lisagamikik. akitsutit nerissagssarsiutigi- neKarnigssåt någgarneKartoK sujunersuissup Holger Bjerrip su- junersutigisimavå savårKat u- kiaK måna tunineKartugssat akit- sutigssåt sujornarnit 20 procenti- mit angnerussoK savat nerissag- ssåinik pisinigssamut atorneKar- Kuvdlugo. taimatut sujunersute- Karnerminut pissutiginerarpå to- Koraiviup måna tikitdlugo inger- dlåneKarnerminit pitsaunerussu- mik ingerdlåneKalernigsså. — sa- vårKat toKorarneKartartut amer- dlåssusiat ukiut tamaisa åssigiå" kånilisagpat savårKatdlo toKorai- vingmut tunissat savautilingnit angnerussumik akigssarsissutau- ssalisagpata KGH-imut ugpernar- saisinaussariaKarpugut ukiune tugdleriåne tunineKartartut a- merdlåssusé åssigiårtusassut, Hol- ger Bjerre OKarpoK. taimailiornigssaK Adolf Lundip akerdlilerpå, savautigdlit nang- minérdlutik aulajangisinautitau- nerånik migdlilerinertut issigine- rardlugo. Holger Bjerre OKarpoK KGH-iP direktøria Kåumatip nåjartuler- nerane tikigpat sujunersutigisi- massane akuerineKåsanersoK iti- gartitsissutigineKåsanersordlunit aitsåt påsisinaugine. Igalikume savautigdlit ilåt dob Egede OKarpoK ukioK måna 1966/ 67-ime ukiordluneranit sule ajor- nerugaluartoK, savautigdlitdle sa- vat nerissagssåinik taimanernit sitdlimateKarnerunere taimaner- nitdlo savautikinerunere pissuti- galugit ukioK måna ajunårneK taimanertut angnertutigingilaK. Henning Lund, K’anisartune najugalik, OKarpoK savat agfait migssiliortut piaraKångitsut. uki- unerane upernariartorneranilo savat nuname neriniarfigssaKå- ngitdlat aput sermerdlo akuleriåt pissutigalugit. K’aKortume nautsivilitoncat ilåt OKarpoK KangaunerussoK radisit nautitatik sujugdlit junip nåler- nerane nerissarilertaraluardlugit- ukioK måna ikussugkat kangé ju- lip autdlartilåmerane aitsåt pu- lussutilerput. savautilingnut sujunersuissut åipåt Poul Bjerge, Uperniviar- ssungme najugalik, OKarpoK nar- ssautit savat nerissagssåinik nau- titsiviussut nautsivitdlo Kangau- nerussumut nalerKiutdlugit Kåu- måmik atautsimik kingusinårne- russutut oKautigissariaKartut. iga- lålingne nautitat kisimik Kanga- tungajak pissuseKarput. Kanganit kingusingnerussukut ivigartarto- Kåsanerarpå, ukiariartorneranilo siagdlertåsariarpat ivigkat paner- tiniarnigssåt agsut ajornakususa- ngatitdlugo. rabarberit nauvdluarnerpaussut Kangaunerussumut nalerKiutdlu- git sapåtit akunerinik pingasut migssiliortunik kingusinårnerar- pai. Uperniviarssuk julip arfer- nåne takuniaravtigo ruat ardla- Kångitsut kangé aitsåt putussu- lersimåput. ukiune kingugdliunerussune i- ssileriartuinarneranut ilåtut Poul Bjergip OKautigå Uperniviar- ssungme 1964-ime januarime av- guaKatigigsitdlugo 2,6 gradinik i- ssigtoK ukiordle måna Kåumåme tåssane 11,4-nik. martsime 1964- ime 5,6 gradinik issigpoK ukioK månale 9.3-nik. junime 1964-ime avguaKatigigsitdlugo Uperniviar- ssungme 5,4 gradinik kiagpoK u- kiordle måna taimågdlåt 3,4 gra- dinik kiagdlune. naggatåtigut Poul Bjergip o- Kautigå issingneruleraluartoK Is- landimit sujorna tunissutigine- Kartut orpit sule mikissuararssu- ssut 1000-iussut naujartordluar- tut. 20

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.