Atuagagdliutit - 31.08.1972, Blaðsíða 20

savårKat ukiaro tonoragagssat
ilimagissamit amerdlanerussut
toKoraivingmutdle tunineKartugssat ersserKigsumik OKauti-
gineKarsinåungitsut savautigdlit generalforsamlingeKarnera-
ta nalåne savat ilarpagssue sule merKuiarneKarsimångingma-
ta silap nigdlerpatdlårnera pissutigalugo
ukiordlungnerssua pissutigalugo nunavtine savautigdlit ajutorujug-
ssuarnigssåt ånilångagineKaleraluarlox ilisimavarput. savautigdlitdle
sujusingnerussukut ajunårujugssuartarnermikut mingnerungitsumig-
dlo 1966/67-ime ajunårujugssuarnermikut påsissatik iluaicutigalugit sa-
vat nerissagssdinik sitdlimanerussalermata savatdlo inait Kanganit pi-
gineKarnerulermata ukiox måna ajunårneic KangaunerussoK ajundr-
tarnertut angnertutigingilaK. taimåikaluartox savautigdlit pexatigit su-
leKatigigsut julip autdlartildrnerane Narssame atautsiminerdne silap
puerKorpatdldrnera pissutigalugo savat ilarpagssue sule merxuiarne-
Karsimångingmata savårKat ukiaro Narssame sulivfigssuarmut tuni-
ssagssat xanox amerdlatigiumårnersut ersserKigsumik OKautiginexar-
sinåungilax. savautigdlit ilait isumaxarput savårKat 3000-it tuninexa-
rumårtut, sulivfigssuvdle pissortdta ilimagd amerdlanerpdmik 10.000-it
tunineKarumårtut.
savautigdlit peKatigit sulenatigig-
sut sujuligtaissuat Hanning Høegh
Atuagagdiiutinit autdlartitamut
OKarpoK ukioK måna 1966/67-imi-
sut ukiordlugtigissoK junip aut-
dlartisimalernerane agdlåt sule
persertardlune. — julip autdlar-
Kautåta migssåne generalforsam-
lingeKåsassugut ukiordle aulaja-
ngerneKarpoK, tamånalo malig-
dlugo pissoKarpoK, nauk savau-
tigdlit ilait merKuiainermingne
sule inersimångikaluartut uper-
narneK ajuleraluarnera pissutiga-
lugo. savat sule amerdlavdluarsi-
mangmata merKuiaineK sivisu-
mik ingerdlåneKarpoK, Hanning
Høegh OKarpoK nangigdlunilo:
årnigssussineK
pitsaunerussoK
— savårKat Kavsit erniusimaner-
sut sule ilisimaneKångilaK, naut-
sorssutigårale ikingnerpåmik sa-
vautit agfait piaraKartut. 1967-
imisut angnertutigissumik aju-
nårneKångineranut pissutåuput
taimanikut ajunårnerssup kingor-
na ingmikut atautsimititaliat su-
linerisa kingunere savautigdlitdlo
nangmingneK misiligtagkatik na-
jorKutaralugit Kanganit sulivdlu-
arnerulersimanerat.
— sordlo neruvkautigssat ki-
migtut pineKarsinaulerput, savau-
tigdlitdlo tunissamingnit akig-
ssarsiamik 1 procentiånik unerar-
titsivdlutik aningaussauteKarfiat
ajornartorsiulerfivtine iluaKuti-
givdluartalerparput. savat neri-
ssagssait piniarneKartut aningau-
ssauteKarfingmit tåssånga akiler-
neKaratdlartarput ukiåkutdlo su-
le sikutinago pisissunut pajugu-
tigineKartardlutik. savautigdlit pi-
siaKarsimassut ukiume tugdlerme
savaerniarnermingne aitsåt pisia-
tik akilertarpait ernialernagit.
— uvagut nunarput ukioK må-
na aperujugssuarame. junip nå-
lernerane aput nautsivivtinltoK
sule meterinik pingasunik ivssu-
ssuseKarpoK, sigssaK sule Kåu-
ngOKardlune KåKatdlo aputeKaKa-
lutik.
— savauteKarneK 1950-ip mig-
ssåne aitsåt iluamik piorsarneKa-
lerpoK. savauteKarnikut nunavti-
ne angussaKardluåsaguvta nuna-
ne avdlane pissutsit issuarnerisi-
gut iluagtitsiniarsinåungilagut
nunavtine pissutsit avdlaungma-
ta. inusugtut nunane avdlane ili-
niagaKarsinåuput, kisiåne nunav-
ta pissusia ilikarKårtariaKarpoK
ingerdlatsinermilo tungavigissa-
riaKardlune.
— sujorna savårKat 16.000-nga-
jait Narssame toKoraivingmut tu-
nineKarput, savautigdlitdlo nang-
minerssordlutik inungnut tuni-
ssait 6000-inut nautsorssuneKar-
put. ukioK måna toKoraivingmut
tunineKartugssat Kavsiujumår-
nersut OKautigiuminaitsorujug-
ssuvok, savatdle amerdlåssusé
najorKutaralugit toKoraivingmut
savautilingnitdlo inungnut tuni-
neKarumårtut katitdlutik 7000-it
migssiliusagait ilimagåra.
akitsortut
— savårKat neKaisa aké sujorna
25 procentinik Kagfariarput. tai-
maingmat savårKat 1970-ime tu-
nissatut amerdlatiglnaraluartut
sivneKartorutisiat ilånguteriarma-
ta pigssarsiat 400.000 kr. migssi-
liortunik amerdleriarput. savår-
Kat aké sujorna akiussunut na-
lerKiutdlugit ukioK måna 20 pro-
centinik agdleriartugssåuput, a-
kitdle sule agdleriarKingnigssånik
piumassaKaravta akit ukiaro sule
angnerulersimåsassut ilimagåra.
juli nålerpat savautigdlit peKati-
git suleKatigigsut sujulerssuissue
OKaloKatiginiarpåka nunavta mi-
nisteriata ungasingitsukut OKalo-
Katiginerane nautsorssutinik er-
Kortunik piumavfigineKaravta.
nau.tsorssutit ersserKigsut julip
nålernerane nunavta ministeria-
nut nagsiuneKåsassut ilimagåra.
— Uperniviarssup savautiling-
nit ingerdlåneKalernigsså ukiup
kingugdliup ingerdlanerane suju-
lerssuissunit angnertumik suliari-
neKarsimangmat savautigdlit pe-
Katigigfiånut tungassunik angner-
tunik suliaKarsimanata general-
forsamlingeKarnivtine OKautigå-
ra. Uperniviarssuk ingmikut su-
julerssuissoKardlune måna sa-
vautilingnit ingerdlåneKalerpOK.
tamåna uvavtinut agsut toi'Kig-
siatdlangnarpoK. anguniagarput
savautigdlit tapersersordlugo a-
kuerssissutigingmåssuk agsut nu-
ånårutigåra. sujunersortivut iki-
ortigalugit misiligainertigut sava-
nut nerissagssat sut atcrneKar-
pata pitsaunerussunik angussa-
Karnigssarput påsineKartugssau-
VOK.
— atuagagssiarput „savautilik“
ukiorpagssuarne fru Cecilie
Lundimit årKigssorneKarpoK. Ce-
cilie Lund årKigssuissutut suli-
nerminit ukioK månamit tunua-
rumavdlune KinuteKarmat tunuå-
ngikatdlancuvdlugo Kinuvigåra.
sujulerssuissut måna påsiniåsavåt
sume kinalo årKigssuissoralugo
atuagagssiarput ingerdlaterKisa-
nerigput. Cecilie Lund agsut Kut-
savigåra ukiune taima amerdla-
tigissune sulisimanera atuagag-
ssiavtalo sarKumerfigssane erKor-
dlugo sarKumertarsimanera piv-
dlugo, Hanning Høegh OKarpoK.
generalforsamlingeKartut isu-
maKatigissutigåt ilaussortat akili-
utåt ukioK månamit ukiumut 50
kr-ngortineKåsassoK tapersersui-
ssutdlo akiliutåt ukiumut 15 kr-
lisassoK.
tatdlimångornerme junip nag-
gatåne unukut Kalåtdlit-nunåne
Kåumarsainerme kåtuvfingme su-
junersuissut ilåt Niels Henrik
Lynge OKalugiarpoK niuveKati-
gingnut Danmark peKatigalugo i-
laussortångornigssap kingunerisi-
naussai erKartordlugit. ilåtigut
OKarpoK savautilingnut kalåtdli-
nut tungåssuteKartunik ajoraluar-
tumik påsissutigssaKångitsugut,
nunavtine savauteKarnermut tu-
ngassut ilaussortångorniardlune
isumaKatigingniartarnerne erKar-
torneKarsimångingmata. amétaoK
puissiniarneK ilångutdlugo erKar-
torneKarsimångingmat påsisima-
ssagdlit aperineKaraluarångamik
akissutigssaKarneK ajorput.
generalforsamlingeKarneK arfi-
ningornerme julip autdlarKautåne
nangineKarmat sujuligtaissup na-
lunaerutigå inatsissartunut ilau-
ssortaK Moses Olsen nalunaera-
suartoK angalaniarneK ajornaku-
sorpatdlåKingmat inortuissugsså-
ngorame savautigdlit katerssusi-
maneråne Narssamut pisinau-
jungnaerdlune, kingusingneru-
ssukutdle kujåmut angalajumår-
dlune. landsrådip sujuligtaissua
Lars Chemnitz Narssame unui-
ssok pivfigssaileKivatdlåKigame
atautsimitunut ornigusinaunane
årr.a nalunaersimavOK.
maligtarissagssaliat
avdlångortlneKåsassut
1967-ime ajunårnerssup kingorna
savauteKarnerup isumangnåine-
russumik ingerdlåneKarnigsså a-
nguniardlugo ingmikut sulisitat
sujunersusiait inatsisingordlugit
sarKumersineKartugssat sule su-
liarineKartut sujuligtaissup OKau-
tigå. sujunersutigineKartut pivi-
ussungortineKåsagunik aningau-
ssarpagssuarnik naleKartugssau-
nerarpai sujunersutigalugulo su-
liap inerneKarnigsså utandneKåi-
naratdlarKuvdlugo. — ministerer-
put igpagssåne OKaloKatigigavtigo
CKarfigåtigut ajornartorsiutivut
nalunaerssorKuvdlugit taimailior-
nikut suliaK sukanerussumik i-
ngerdlåneKarsinaungmat, Han-
ning Høegh OKarpoK.
Eskild Jeremiassenip sujuner-
sutigå maligtarissagssaliat lands-
rådip ilerKorerKussaisut suliarine-
KarKuvdlugit piårtumik atortine-
Kalerniåsangmata.
Eskild Paviassen ip kigsautigå
maligtarissagssat inerdlugit sulia-
rineKarnigssåt savautigdlit ajor-
nartorsiutait årKingneKarniåsang-
mata.
Abel Kristiansen OKarpoK su-
liaK ukiut tatdlimat migssilior-
dlugit ingerdlåneKarérsOK, ma-
ligtarissagssaliatdlo inatsissartu-
néréramik ukiaro suliarineKar-
nigssåt ilimanartoK. maligtari-
ssagssaliat såkortuvatdlåmik su-
niuteKåsangatikamigit sujunersu-
tigå såkukinerussumik suniute-
Kartugssanik sujunersusiortoKar-
Kuvdlugo piumassarissat ukiut i-
ngerdlanerine såkortusiartuårti-
neKarKuvdlugit. maligtarissagssa-
liat avdlångortineKaratik atorti-
neKalisagaluarpata savautiligpag-
ssuit savautiliujungnaernigssåt å-
nilangatigå.
savautilingne peKatigingne su-
leKatigigsune agdlagtip Eskild Je-
remiassenip sujunersutigå malig-
tarissagssanut sujunersutit 1968-
ime akuerssissutigineKartut suju-
lerssuissunit savautigdlit Kini-
gåinit mardlungnit ilassanit mi-
sigssorneKåsassut, misigssuissut-
dlo avdlångutigssanik sujunersu-
teKåsassut.
sujulerssuissut ilåt Mikael Han-
sen OKarpoK maligtarissagssanut
sujunersutit nunavta ministere-
Karfianitut savautigdlitdle naut-
sorssutait sule amigautigineKar-
tut.
maligtarissagssanut sujunersu-
tit nutarterneKarnigssåt Adolf
Lundip ilalerpå.
Hanning Høegh OKarpoK malig-
tarissagssatut sujunersutit 1980-
ip tungånut såkortusiartuårtitdlu-
git atortineKaleriartornigssåt sa-
\'au.tigdlit Igalikume 1970-ime a-
tautsimlneråne isumaKatigissuti-
gineKartoK. — maligtarissagssatut
sujunersutigineKartut atortineKa-
lisagaluarpata aningaussat inau-
tiliornigssane narssautiliornigssa-
nilo atugagssat sumit pisavavut?
aperaoK OKautigalugulo sujorna
januarime Igalikume atautsiml-
nerme isumaKatigissutigineKartoK
sujulerssuissut sujunersuissartut
peKatigalugit nutånik sujunersu-
siusassut. tamåna pissutigalugo
sujulerssuissut Kinigkanik avdla-
nik mardlungnik ilaKardlutik su-
junersutigineKarsimassunik av-
dlångortiterinigssånik sujunersut
ilalerpå.
taisineKarmat sujunersut aku-
erssissutigineKarpoK maligtari-
ssagssanutdlo sujunersutinik nu-
tarterissugssanut Poul Frederik-
sen Adolf Lundilo peKataussug-
ssatut KinerneKarput.
aningaussautenarfik
ukiune kingugdliunerussune u-
pernarumårtårtarnera pissutiga-
lugo generalforsamlingeKartut i-
sumaKatigigput savat angutiku-
lut novemberip autdlarKautåne
arnavissanut akuliuneKartarne-
rat Kåumåmik atautsimik kingu-
artineKåsassoK.
savautigdlit inusungnerussut
peKatigigfiånut ilaussortat Island-
imut takussagssarsiordlutik anga-
laniarneråne savautigdlit ani-
ngaussauteKarfiånut tunissat 1
procentiånik aningaussalersorne-
Kartumit tapivfigineKarnigssamik
KinuteKarneråne OKautigineKar-
Pok aningaussauteKarfik tåuna
måna 92.000 kr-nik pigissaKartOK,
tamatumalo saniatigut Upernivi-
arssup savautilingnit ingerdlåne-
Kalernigssånut tigutsisigssatut
50.000 kr. uningatineKartut. 92.000
kr. ilait 22.000 kr. akitsugkanut a-
kilingitsorsimassanut matussissu-
tigssatut sitdlimatigineKarput. sa-
vautigdlit KGH-imut akiligagssat
katitdlutik måna 267.000 kr-ussut
Narssame niuvertoK OKarpoK.
aningaussauteKarfiup maligta-
rissagssai najorKutaralugit sa-
vautigdlit inusugtut Islandiliar-
nigssånut tapissuteKartOKarsinau-
galuartoK sujuligtaissup OKausé
ilalerneKarput OKarmat aningau-
ssauteKarfik taima pigissakitsigi-
lildlugo tapissuteKartoKarsinåu-
ngitsoK, aningaussat pissariaKar-
nerussunut atorfigssaKaleriatårsi-
naungmata.
ilaussortat peKatigigfingmut a-
kilissarnerat ukiune kingugdler-
ne iluamik ingerdlasimångingmat
isumaKatigissutigineKarpoK ma-
ligtarissagssat maligdlugit akiler-
suisitsissartugssanik Kinersisso-
KåsassoK.
ilaussortaujungnaertoKarsima-
nera pivdlugo sujuligtaissoK nav-
.suiaerKuneKarame ilåtigut OKar-
POK ilaussortaujungnaertartug-
ssat ilisimassariaKaråt KGH-imit
pisiniarångamik savautigdlit tuni-
ssaisa akinit 1 procentimik ani-
ngaussauteKarfingmit Kularna-
vérKusivfigineKåsåisagamik. tai-
malo pisiatik aké tamaisa atautsi-
kut akilerdlugit aitsåt tigusinau-
lisagamikik.
akitsutit nerissagssarsiutigi-
neKarnigssåt någgarneKartoK
sujunersuissup Holger Bjerrip su-
junersutigisimavå savårKat u-
kiaK måna tunineKartugssat akit-
sutigssåt sujornarnit 20 procenti-
mit angnerussoK savat nerissag-
ssåinik pisinigssamut atorneKar-
Kuvdlugo. taimatut sujunersute-
Karnerminut pissutiginerarpå to-
Koraiviup måna tikitdlugo inger-
dlåneKarnerminit pitsaunerussu-
mik ingerdlåneKalernigsså. — sa-
vårKat toKorarneKartartut amer-
dlåssusiat ukiut tamaisa åssigiå"
kånilisagpat savårKatdlo toKorai-
vingmut tunissat savautilingnit
angnerussumik akigssarsissutau-
ssalisagpata KGH-imut ugpernar-
saisinaussariaKarpugut ukiune
tugdleriåne tunineKartartut a-
merdlåssusé åssigiårtusassut, Hol-
ger Bjerre OKarpoK.
taimailiornigssaK Adolf Lundip
akerdlilerpå, savautigdlit nang-
minérdlutik aulajangisinautitau-
nerånik migdlilerinertut issigine-
rardlugo.
Holger Bjerre OKarpoK KGH-iP
direktøria Kåumatip nåjartuler-
nerane tikigpat sujunersutigisi-
massane akuerineKåsanersoK iti-
gartitsissutigineKåsanersordlunit
aitsåt påsisinaugine.
Igalikume savautigdlit ilåt dob
Egede OKarpoK ukioK måna 1966/
67-ime ukiordluneranit sule ajor-
nerugaluartoK, savautigdlitdle sa-
vat nerissagssåinik taimanernit
sitdlimateKarnerunere taimaner-
nitdlo savautikinerunere pissuti-
galugit ukioK måna ajunårneK
taimanertut angnertutigingilaK.
Henning Lund, K’anisartune
najugalik, OKarpoK savat agfait
migssiliortut piaraKångitsut. uki-
unerane upernariartorneranilo
savat nuname neriniarfigssaKå-
ngitdlat aput sermerdlo akuleriåt
pissutigalugit.
K’aKortume nautsivilitoncat ilåt
OKarpoK KangaunerussoK radisit
nautitatik sujugdlit junip nåler-
nerane nerissarilertaraluardlugit-
ukioK måna ikussugkat kangé ju-
lip autdlartilåmerane aitsåt pu-
lussutilerput.
savautilingnut sujunersuissut
åipåt Poul Bjerge, Uperniviar-
ssungme najugalik, OKarpoK nar-
ssautit savat nerissagssåinik nau-
titsiviussut nautsivitdlo Kangau-
nerussumut nalerKiutdlugit Kåu-
måmik atautsimik kingusinårne-
russutut oKautigissariaKartut. iga-
lålingne nautitat kisimik Kanga-
tungajak pissuseKarput. Kanganit
kingusingnerussukut ivigartarto-
Kåsanerarpå, ukiariartorneranilo
siagdlertåsariarpat ivigkat paner-
tiniarnigssåt agsut ajornakususa-
ngatitdlugo.
rabarberit nauvdluarnerpaussut
Kangaunerussumut nalerKiutdlu-
git sapåtit akunerinik pingasut
migssiliortunik kingusinårnerar-
pai. Uperniviarssuk julip arfer-
nåne takuniaravtigo ruat ardla-
Kångitsut kangé aitsåt putussu-
lersimåput.
ukiune kingugdliunerussune i-
ssileriartuinarneranut ilåtut Poul
Bjergip OKautigå Uperniviar-
ssungme 1964-ime januarime av-
guaKatigigsitdlugo 2,6 gradinik i-
ssigtoK ukiordle måna Kåumåme
tåssane 11,4-nik. martsime 1964-
ime 5,6 gradinik issigpoK ukioK
månale 9.3-nik. junime 1964-ime
avguaKatigigsitdlugo Uperniviar-
ssungme 5,4 gradinik kiagpoK u-
kiordle måna taimågdlåt 3,4 gra-
dinik kiagdlune.
naggatåtigut Poul Bjergip o-
Kautigå issingneruleraluartoK Is-
landimit sujorna tunissutigine-
Kartut orpit sule mikissuararssu-
ssut 1000-iussut naujartordluar-
tut.

20