Atuagagdliutit - 24.12.1972, Blaðsíða 12

jutdlip ivangkiliua
agdlagpå
februarime sila kussanaitdlerug-
tortoK ukiorpagssuit matuma su-
jomagut sujugdlermérdlunga Je-
rusalåmut tikipunga. igdloKarfik
ivdlemartoK tåuna apisimavdlu-
ne KaKortuinauvoK, tåssa kangia
Kiterdlermik taineKartartoK pi-
ngortitarssup iliusinik misigititau-
ngåtsiatdlartoK. tåssa tåssångåi-
naK issilersimangmat agdlåt mi-
nus 9 tikitdlugo anoråsuatdlo kå-
vigtuliortut nunat kiagtut avang-
nånisut ukiutut åssugkersorsima-
vai. igdloKarfik apisimavoK, av-
Kusernit apumit Kuatsersimassut
anorimit avKusålutorineKarput,
inuit anissutuat sujumut ordler-
dlutik anore agssortariaKartarpåt.
uvangale sungiusimagavko ukioK
KanoK itoK nunuginago atorpara.
ingerdlavigssara sujugdleK tåssa
Zionip KåKå.
apusioKalunga, såmuka tikitår-
dlugit, KorKukut ingerdlaorpunga,
igdloKarfitorKap Jerusalåp inuisa
jutit najugåta avdlanut avigsåru-
tå atordlugo. taimanikut igdloKar-
fingme pisoKaunerssaK israeli-
miut såkutuisa såssussivdlutik ti-
gussarisimassatuåt tåssa Zion. tu-
avinaK agdlagarsiusimassaK av-
Kutigssamik ilitsersuivoK, hebræ-
erisutdlo agdlagsimavoK: Lehar
Zion tåssa iméitOK: Zionip KåKå-
nut. avKUsininguaK amitsoK ku-
mut majorKareKissoK sangujorå-
KaoK. Kånap sivingarna KiterKU-
terugtordlugo agdlagartarssuaK
hebræerisut agdlagfigineKarsima-
ssok tikitdlugo unigfigåra. påsi-
niardlugo ilungersorneK soKutau-
jungnaerpoK atualerdlugo imai
uvdlume silarssuarme pisimassu-
nut tungangårmata onautsinit av-
dlanit torratdlatauneruvdlutik
tugsiautit 24-ata OKausertaisa i-
låinik issuaivfigineKarsimangmat:
„kina Nålagkap KåKånut majuar-
sinauvara kinalo ivdlemartutåne
Keicarsmauva? inuk minguitsu-
mik agssaKardlunilo umateKartoK
kisime“.
taimanikut Israel nålagauvfi-
ngormat kivfåungitsungorniardlu-
nilo sorssungnerme ajugaungmat
1948-me, Israelip Jordanivdlo
kigdlingat Zionip encånguatigor-
Pok. muhammedanerit OKalugfi-
ata Kimatap Kåvanit igdloKarfi-
torKap Karmai Kassertut issigå-
ka, tåssanilo araberit såkutue le-
gionærit pårssiput. Korortuisa på-
ve uvavtinut sangmiput israeli-
miutdlo pigårtue kajortunik ati-
ssagdlit uvagut erKavtine alaper-
naerssuiput. taima ukioK aputdlo
akiordlugit angalaorneK uggornå-
ngilaK, tåssame Zionip KåKå Ka-
nganitsanik OKalugtuagssaKarmat.
tåssane jutit Dåvip ilerfa nanivåt,
kristumiut encarsautigissarpåt
måne KåKame igdlut ilåne Jisu-
sip ikingutine naggatåmik nere-
Katigingmagit nerdlivigdlo iluar-
toK autdlarnerdlugo, månilo ni-
viarsiaK Måria najugaKarsimavoK,
katugdlit ugperissåt najorKutara-
lugo måne sinigtitdlune Kilaliar-
simavdlune, Måriap Kilaliarnera,
katugdlit ajoKersutåine taineKar-
tarpoK. tåssane OKalugfik nåpa-
gausimavoK ateKartoK Dormintion
-sinik.
OKalugfik KåKame erKorumi-
nardlune inigssisimavoK nåla-
gauvfit sanilerit ingmingnut sor-
ssutilerångata. 1948-me 1967-imi-
lo Kalia Kamutilingnit aserome-
KartarsimavoK. soruname OKalug-
fik tåuna katugdlinit ivdlemartu-
tut ornigarneKartarpoK.
kisiåne ilumorpa Jisusip amå
måne inusimassoK toKUgssane ti-
kitdlugo Juserfe toKorérsoK, ta-
månalo erKarsautinik takordlug-
kanigdlo pilersitsissarpoK. utonra-
lisimåsaKaoK, utorKarujugssuå-
ngorsimåsaoK. sordlo naluneKå-
ngitsoK ukiuvut nautsorssomer-
dliortarpavut OKarångavta Jisuse
inusimassoK ukioK 1, kisiånile er-
KOrneruvOK ukiunik 4—5-nik su-
jorKutdlugo inusimangmat. ta-
måna isumaKarpoK Måria ukiut
20—25 tamatuma sujomagut inu-
simåsassoK. tikerårneKarneralo
måne OKalugtuagssarput pingmat
ukioK 55 ernåne pisimåsaoK, ima-
Ka ukiut mardlugsuitdlunit ki-
ngusingnerussukut, tauva Måria
taimanikut 80 entåine ukioKaler-
simåsaoK.
☆
igalåmemit Kalipautigdlit katiter-
dlugit åssilialiaK. kussanardlune
ersserKigdlunilo Karmane ikusi-
mavcK. KeKardluta issigårput ta-
kuvdlugitdlo ilutsit, Kalipautit,
titarnerit inuitdlo åssinge — åssi-
liaK ericumitsuliauvoK. kisiåne å-
ssilialiausimavoK ujarårånguit
katiterdlugit tamanik Kalipautig-
dlit åssigingitsunigdlo ilusigdlit
atordlugit tusintilikutåt. tamåko
ilait natermut tamanut tamaunga
nåkåsimåput. erKumitsuliortup
tamåkuararpagssuit tamavisa a-
tausiåkårdlugit misigssorsimavai
aulajangersimavdlugulo sumut i-
nigssisassoK, taimalo ikussuiuar-
dlune åssiliaK pilersikiartuårsi-
mavå. llame encumissusia entar-
sautigalugo ujarårånguit åssiliå-
ngorsinaunerat.
taimatordluinaK OKautsit ilior-
dlugit sanassoKarsinauvoK, bibi-
lip CKausertai. testamentitåme ta-
mane tamåne OKautsit atausiå-
kåt, nanisinauvavut sorpagssuar-
nitut tamarmigdlo sumut ardlånut
atatitaussut ingmikut isumaussu-
mut. kisiåne atausiåkårdlugit pi-
aruvtigik nutåmigdlo ingmingnut
katiterdlugit nalerKutungordlugit,
tauva åssiliaK nalussaugaluan er-
ssilersarpoK. matumane takusa-
varput KanoK jutdlip ivangkiliua
pilersimassoK. sumilunit OKalug-
tuarineKarsimångilaK kisiånile ta-
kordluisinaunerup issigingnilersi-
sinauvåtigut. inuit mardluput, su-
jugdleK misigissamigut tåssunga
atassoK åipålo OKalugtuarfigine-
KartOK. tåussuma tusagkane ag-
Kostskolen Sandalhuus
Drenge og piger fro ind- og udland optaget.
Særlig undervisningsordning for udlandsdansk#.
Skolen har eksamensret. Indhent oplysninger.
Pri* pr. elev årligt kr 5.600. — .
M ARKHOLT-OLESENS REALSKOLE
J. H. JACOBSEN 7000 FREDERICIA (05) 92 18 18
dlagpai, taimailivdlunlio pillnå-
ngilaK silarssuarme pisimassoK
ivdlemartoK angnerpåK OKalug-
tuarineKarmat, kisiåne åma o-
Kåutsit atordlugit erKumitsuliaK
kussanarnerpåK, ukiut tusintilig-
pagssuit ingerdlanerine inuit mil-
liuniligpagssuit umatåinik kiv-
dlissarsimassoK: „pivordle taimåi-
neragut... “
inuneK tOKulo Gutip agssainiput.
imaKa Måria ima sivisutigissumik
umatisimavå jutdlip ivangkiliua
OKalugtuarisinautitdlugo inung-
mut Gutip agdlagtugssångordlugo
aiilajangersimassånut silarssuar-
mut ingerdlaterKissugssamut, ki-
ngornussisitsissugssamut. „tamå-
kulo tamaisa umåminut toncor-
pai“, taima atuarpugut. ukiut i-
ngerdlaneråne Måriap erKarsauti-
Poul Borchsenius
åssiliartai DES ASMUSSEN
migut kingumut takordlortarpå
inunermine pisimassut pingåmer-
ssåt, unuaK tåuna, nukagpiarå-
nguaK inordlåK påkusimagamiuk
nalunagulo, tåssaussoK silarssuar-
mut ånåussissugssaK. soruname
Måriap ikingutiminut tamåna o-
Kalugtuarisimavå, kisiåne ardlåi-
nåtdlunit agdlagtuisimångilaK.
agdlangneKamigsså utarKigat-
dlarpoK. aitsåt utorKarssuångor-
dlune Kérsungormat, inånut a-
ngumik isertOKarpoK, tusamår-
nigssamik ilisimassalingmik tu-
sagkaminigdlo ilumine ima iluar-
såussisinaussumik, OKautsit ag-
dlangneKarsinångordlugit ag-
dlangnerilo puiugagssaujungnaer-
dlugit. sivisumik angalasimavoK
taimailiorumavdlune.
angut Lukarsimik ateKarpoK,
nakorsauvordlo. nakorsauninilo
pissutigalugo apostile Pauluse
nåpisimavå ÅsiårKame angalane-
risa ilåne ajoKersuiartortitdlugo.
Pauluse nåpakulassuvoK, noKar-
tornernit nalåuneKartarame, §-
malume issai pitsaunatik. ilåni-
kut nakorsamik pissariaKartitsi-
ssarpoK. ilanilo — sume pisima-
nera naluvarput — Lukarse aisi-
simavå. nakorsap nakorsautigsså-
nik tunisimavå, kisiånile ilisima-
ssatuaralugo timip nakorsamig-
sså. akerdlianigdle Pauluse tar-
ninut nakorsauvoK. nåparsima-
ssok nakorsamut nakorsångorpoK
nakorsardlo katsorsardlugo. kui-
simångitsoK Lukarse kristumiu-
ngorpoK. emlnaK apostile ikingu-
tigilerpå, nakorsatut suliane Ki-
magdlugo Paulusilo angalassar-
nerssuine ilagiualerdlugo, sordlo
apostilit suliåine agdlauserisima-
gai. tåssane sorpagssuit ilisima-
lerpavut, avdlat agdlauserisimå-
ngisait, Paulusivdlo ardialeriaKa-
lune agdlagkamine taissarpå Lu-
karse aulajaitsumik ilaussoK su-
leKatauvdlunilo.
OKautigitdlagtågkatigut Lukar-
sip KanoK itunera takulerparput.
pissusisa kussanamerssaråt aula-
jåissuseK, Paulusivdlo nåpinerata
kingornagut inunera nardlusui-
narmik ingerdlavoK. ardlaleriar-
dlune ivangkilio „avKumik" tai-
ssarpå, avKutdlo tåuna Kimångi-
såinardlugc. testamentitåme inuit
ilisimassavut tamarmik taima
pivdluartigingitdlat. Pitrusip Ji-
suse miserratigå, Måkorsip Pau-
luse pakatsisipå Kimagdlugulo,
Jutarse avKumit nigorpoK kigdlft-
lamavta nalungilarput OKalugtuaK ima autdlartitOK: pivordle
taimåinerane ... jutdlerneritdlo tamavisa tusartuartardlu-
gulo tusartuaraluaruvtigo Katsunaviångisarput. nalunaerut
tusamårångavtigo tamatigut erKarsautiginginartarparput pi-
lerKårnerane KanoK isimassoK.
tåssane oxalugtuame kussanartume nunamit iluartumit
autdlarnerfeKartume palasip Poul Bqfchseniusip takordluisi-
naunine ikiorsiusimavå OKdlugtuaralugulo, KanoK ivangkilio
pilersimassoK taimanikut ukiut 2 tusintigdlit matuma sujor-
nagut, tåuna pisimanpmat, måna tikitdlugo silarssuarme ta-
marme taima angitigissumik suniuteKarsimassoK.
ssineruvdlo masarsuanut nåkar-
dlune. Lukarse avdlamut sangu-
aldlångisåinarpoK, kuisimångitsu-
mit kristumiungorpoK „avKut“dlo
maligdlugo. nakorsaugame ilini-
ardluarsimavoK, tamånalo agdla-
gaisigut OKautsinik atuineragut
takuneKarsinauvoK, grækerisor-
nerat avdlat agdlagåinit kussanar-
neruvdlunilo OKausigssarsiutdlar-
KingneruvoK ivangkiliumik ag-
dlagtunit avdlanit kussanameruv-
dlune. ilisimatututdlo misigssuiv-
dluartuvoK, sapingisamik inuit a-
merdlasut atåssuteKarfiginiarpai,
sule nalimine inussut Jisusimig-
dlo takungnigsimassut. Lukarse i-
nungnik aperssuissarpoK, angni-
kitsualuit påsiniartardlugit, tau-
valo iluarsåutarpai sordlo ujarår-
Ksnik katiterivdlune åssilialiortoK
pisimassoK, tauvalo ivangkiliune
apustilitdlo suliait agdlagdlugit.
tåssånga pivavut Samåriamio nå-
kingnigtoK, erneK tåmaraluartoK
piaissordlo såningassulingmitOK
tåssa ilåinångue taivdlugit. angut
pisoK akimassordlo Theofilos tå-
ssunga tatigingnilerpoK atuagki-
aisalo agdlangnere akilerdlugit.
Lukarsip atuagkiane tåssunga er-
Kåissutigssångortipai.
soruname Lukarsip kigsautigå
Judæamut piumavdlune, pisima-
ssut tåssånga autdlåveKarput, i-
nugpagssuitdlo sule inuput inu-
ssutaussumik imersimassut. ta-
manit pingårneruvdlune Måria
Jisusip amå. Paulusilo Jerusalå-
liarumavdlune aulajangermat,
Lukarse ilagiumavdlugo aulaja-
ngerpoK, nalungilå Lukarsip ta-
måne angalanigssane KanoK pig-
ssarsivfigitigisagå, tamånalo ki-
nguligssanut KanoK pingåruteKar-
tigisinaussoK.
angalaneK pisanganartoKaKaoK.
Pauluse inugpagssuarnit kamaKi-
ssunit toKutaungajagpoK, kisiåne
ånåuneKarpoK, tamatumale ki-
nguneralugo rumamiut såkuto-
Karfisa pingårnerssåne Cæsaria-
me ukiut mardluk parnaerussau-
ssariaKardlune. tamåna kingune-
KarpoK Lukarse pivfigssaKardlu-
alermat Jisusip inuneranik ag-
dlauseringningnigssamut. ardlale-
riaKalune Cøesariamit Jerusalå-
mut majorKarigsukut ingerdla-
ssarpoK Judaeap KåKai Kassertut
kajortutdlo avKutigalugit.
sule uvdlume Jerusalåmut iler-
fiartut KåKatigut nuissarpåt ig-
dloKarfiup ivdlernartup igdlue
napassuliailo KåKat ungatåine
nuissut. taimanikut angalassut
takussarpåt Jerusalåt kussanaKi-
ssok nålagfigssuaK KaKordlunilo
KivdlertoK takugssauvdlune. ki-
avdlunit takungnigsimassup taku-
ssane puiungisåinarpå. taimani-
kumit ukiut 12—15 Kångiutut ig-
dloKarfik piunénissauvoK Roma-
miut såkutuinit kamaKissunit. ki-
siåne nålagfigssuaK Lukarsip or-
ritaringilå, jutiungilarme. kisiå-
nile sanguvoK Zionivdlo KåKånut
majuaruminaitsumut majuarpoK
avKUsineK atuardlugo, tåssanilo
Måria igdloKarpoK. matukut ka-
sugtorpoK iserdlunilo.
☆
måna ikutagssat kingugdlit inig-
ssiput, tauvalo åssiliardlusoK ta-
kugssaulerpoK — jutdlip ivang-
kiliua pilersitauvoK. ine tarra-
jugpoK nigdlatårdlunilo, nuname
iluartume igdlut uvaguvtitut kiak
piginiardlugo sanåungitdlat, ki-
siånile kiak avssersimaniardlugo
seKinerdlo ingianaKissoK ingalag-
simaniardlugo. igalåvarånguåkut
tusameKarsinåuput mérKat avKU-
sinerme pinguarpalungnerat, ar-
nat OKatdlitut, sanentutut pisug-
palue, siutitumik ingerdlatsissoK
nivdliarpalugtarpoK siutitoK i-
ngerdlancarpatdlålerångat nang-
magtitaugamime. igdlut Kaliait
Kulautinardlugit tutsiutarpoK
irardlortautip nivdlemera, tåssa
nålagfigssuarmit pigdlissoKarsi-
mariartoK Kardlortamermik ingi-
orneKartarmat. nipitdle igdlua-
tungiutdlutik tusarssauginarput
nipikitsumik, tåssame Lukarsip
arnaK utorKaK tusamårmago u-
torKarpalugtumik nipeKardlune
oKalugtoK. tarrajungme isslkua
erssiarKalårtoK takusinauvå, Lu-
karsilo igsiavoK séreuminut ag-
diagtuivfigssane ilisimavdlugit,
tusarnårtoK agdlagdlunilo.
utomait erKaimassamingne i-
nuput, erKaimatdlariringneruv-
dlutik Kanga ukiut 50 matuma
sujornagut pisimassunut igpag-
ssåne pisimassut puigujaneruga-
luardlugit. Måria encaimassamine
inuvoK, ajomartingivigpå OKalug-
tuarnigssane aperKutinigdlo aki-
uinigssane. taimåitumik Lukarsip
ivangkiliuane kapitalit sujugdlit
Måriap erKaimassainik imaKar-
put, — neriorssuivfigineKarnera
ernertårnigssaminik, Elizabethi-
mut pulaomera, nersoringnigdlu-
ne tugsiartamerit pisimassune ta-
måkunane, Bitdlimimut inger-
dlaorneK KasunartoK, måssa når-
tugaluartOK Juserfilo pingitsaili-
ssausimåput tåssunga ingerdlaor-
nigssamut, ukiume unukut igdlo-
Karfinguamut tikincrat, tauvalo
kisame nerssutausivingme inig-
ssarsinerat, tåssanilo emisimavoK
ingilit tugsiartitdlugit.
issai takordluerpalugdlutik Må-
ria igsiavoK kingumutdlo ersaiv-
dlugit, pisimassut taimanikut nu-
ånersorssuit pingårtut, Lukarsilo
taimåinerane agdlagtuarpoK. tau-
valo ivangkiliuane kapitalit åi-
parilerpåt: „pivordle taimåinera-
ne. .. “
ukiut tusintigdlit mardlugsuit
ingerdlaneråne OKautsit tåuko si-
iarssuarme oKalugfingne ininilo
atuarneKartuarput, crpiliaK ikisi-
matitdlugo mérKatdlo tusamår-
titdlugit. umat ikineKartutut ili-
ssarpoK kissalerdlunilo, issip to-
Kuvdlunit susinåungisånik. må-
nalo takuvarput agdlangnera pi-
simassoK Zionip KåKåne Måria
Lukarsilo nåpingmata.
12