Atuagagdliutit - 24.12.1972, Blaðsíða 37

parput. ilumungoK taimåipuK.
tåuko KeKertaipagssuit Imerigsut
K’eKertarssup kujatå-kitåtukåni-
anlput Diskobugtip silatånitdlutik
imavigssuarmitdlutik, K’eaertar-
ssuaK avangnånitdlune. K’eKer-
tarssup karra pujortuléraKaler-
dlunga tikisimavara eaalungniar-
figalugo. agsorujugssuardlo eKalu-
lik agsut alianaitsorssuaK naggo-
reKissordlo, sume tamåne kuåner-
ssuit Kangame tungujortånguar-
sse. KularnångilaK itsarssuaK nag-
gorigsorssusimassoK. kangiatu-
ngerssua aussame najortarsima-
vara pingårtumik AKajarua. uja-
rai ilaKartarput angmalortunik
åssigingitsunik ilusilingnik, ilait
tiguvdlugit aulatileråine iluane
aularpalugtoKartarporoK, tåssa-
goK paornaK ujarångorsimassoK.
use Imerigsumitungauna. Ke-
Kertarssuarmit Imerigsut ungasi-
ssuseKarput milit arfinigdlit. ag-
sorujugssuaK Imerigsut alianåi-
put. ukiagssalerdlune kangivtigut
uvdlåkut imåinarssuarmit seKi-
nerssuaK nuilerdlune Kiimorssule-
rångame silarssup alianåissutse
nivtarterå, OKarsinauvungalo nu-
na taima alianatsigissoK pinia-
gagssarpagssuarnigdlo peKartoK
ajoKitut suliniarnivne agsut kI-
magtautigissarpara. ukulo Kitsig-
sut ajoKeKångingmata mårånguit
inussut kuiartortarpåka tOKUssor-
tailo iliartortardlugit, ilånilo nå-
lagiarfigissardlugit.
ImerigsoK piniagagssarpagssua-
Karmat atuartitserérångama ar-
dlånut autdlarfigssaK ajornartå-
ngeKingmat anguniardlunga, mi-
terniardlunga agpåniardlungalu-
nit autdlartaraunga. ilåne ukiåkut
sikulerå aorfit najortagåt sikuli-
ssamik atorssarormat piniartut
OKarfigånga anago atuartitserKU-
nanga auvemik malerssorniara-
mik ilaorKUvdlunga takomarniå-
sagama. aKagukut sikulissåkut
malerssoravtigit isigkanigdlit pi-
ssaråvut. unugdlune Kåumatigig-
serugtorå takulerpavut sigssap a-
vateralånguane imarnerssångua-
me Kilalugarpagssuit, serKutsiåi-
naK ama atauseK pissarerérpar-
put. taimåipoic ImerigsoK ukioK
I921-me, taimane piniagagssar-
pagssuaKarame.
ukiut Imerigsumivfika sisamå-
ngoraluartutdlo nunagissavnut I-
limanamut kipikalugtuåinaKau-
nga. aussarigserugtorå palasimut
onardlunga akueringmanga Ausi-
ait nakorsåt K’eKertarssualiartoK
iluagtitdlugo Kajara nagsardlugo
ilauvfigåra. sapåtip akunera nå-
galuartordlo tusalerpara aKagu-
goK naussorsiortoK ilisimatoK M.
Porsild AusialiamiartoK omigpa-
ra kisimlkama ilautsiarumavdlu-
nga, Imerigsup kangianit Kåina-
mut ikisagama, akivånga Imerig-
sunut piniångilanga. uterama tai-
mane ajoKiunitorKap Gértip ape-
rånga iléusavingoK? Imerigsumi-
ngoK piniéngilaK, akivånga: asu-
åsitdliåsit, aKago kujåmukalerpat
sigssueriuk. anagukut tarKavunga
autdlarmat Gértip Kingutå tigori-
ardlugo OKalugfiup sujamata pu-
anut majuariardlunga Kinguser-
para, tåssalime ImerigsoK agtu-
måt ingerdlavoK.
tamatuma kingorna naussorsi-
ortup ikingutåta Vilip OKarfigå-
nga: naussorsiup Kingmerssuane
kilalermata tamaisa tOKorarpa-
lugpai, ukiorugoK Imerigsumut
KingmersiniåsoK. KularnångilaK i-
lingnit KingmersisoK. taimane 20-t
anguvdlugit KingmeKarama åka-
jånik merKoreKissunik, ukiulerå
oktoberime tikingmat arajutsiva-
ra. tårsigå Vilip anerKungmanga
anigama naussorsiup OKarfigånga:
kutå, Kaspersen, Kingmit piner-
patdlåKaut una pisuvara, una pi-
suvara, tauva arfineK-mardluk
torKorpai, akivaralo: ilaunarujug-
ssuaK, atauseK akikitsunguamik
akilerdlugo pisagaluarpatit. au-
ssaK K’eKertarssuarmit ilautisi-
magaluarungma Imerigsumut, ki-
siåne måssåkut Kingmimik ataut-
simigdlunit tunissiniångilanga.
tauva sordlungmigdlune Kimåi-
narpånga.
kingorna aussatdlarå piniartut
K’ungmarfingmut anisersimassut
piniariardlutik uvdlåkut nuléru-
tiga anivdlune iserame oKarpoK
Keaertånguit Imerigsut kangingu-
åne angatdlåssuaK nivdliatitsilår-
Pok. kinguningua anissunga niu-
vertugssavta (Thomas Brandtip)
tordlulaorpånga: pinga angatdlå-
ssuaK nipangemeK ajorpoK, or-
nigtivka arnanik anguartilerdlu-
ta. tauva Tumalo umiatsiåmik or-
nigparput. sunauvfauna naussor-
siortoK angatdlatitårssuane åka-
jåK AusiangnitoK aigaluardlugo
Imerigsup kanginguane aseror-
torsimassoK. Tumalo KaKivugut,
KaKissugutdlo maskinånit ani-
nguåkulcKaoK ipivdlune. sujug-
dliutdlungalo ilagsivånga oaar-
dlune: kutå Kaspersen, anoringu-
amik Kinuniarit. akivara: ivdlit
ilisimatuvutit anorimik Kinunia-
rit. igdlartorssuvdlune OKarpoK:
Imerigsumut kalisavavsinga. a-
ngertugut utarKerKoriardluta a-
nigame isauteriatdlarå snapse pu-
iaussaK iluitsoK amatdlo tikuar-
dlugit: tamåt nungutdlugo, agsut.
ikeriardlunuk imerfigssavtinik Ki-
nugavta tunivåtigut titorfikasing-
mik uvagut titorfikasingmik i-
merteriardlunuk arnartavut imi-
niaraluaravtikik tamarmik piu-
mångitdlat. tauva Tumalo ma-
lungneriartuinaravnuk Imerigsu-
mut pulåmaleraluardlutalo OKar-
figåra: uvagutdle ipugkatdlar-
dluk. naggatåmik arnamik aKUg-
tuleriardlunuk nusugkavtigo, hu-
lå, hulåK, kisardlutigdlo naussor-
siup pivånga agdlagkåka K’eKer-
tarssuarmut åsavatit. akivara: na-
lungilat kisimitdlunga saperpu-
nga, kisiåne ikiorsinauvagit.
K’ungmarfingmiput angutit, pini-
ariarsimassut, piumaguvit ag-
dlagkatit taikunga åsinauvåka. a-
kivånga åp, tåssånguaK åsavatit.
tåuna puiaussaK Tumalo sangme-
rujorérdlugo autdlariartulerama
Tumap OKarfigånga: aningaussa-
mik akilerniaraluarpatit piniaKi-
nak, KujanarpatdlåKaoK. tauva
agdlagkane inersimangmagit ti-
guvåka. OKarfigångalo: mianer-
ssordluarniama. K’ungmarfing-
mut apukavkit erngerdlugit Kåi-
nat mardluk autdlaruterérpait.
uterama naussorsioK OKarfigåra:
K’ungmarfingmut aputdluarpu-
nga autdlaruterérpaitdlo. Kujav-
dlune 6 kruninik akilerpnåga
snapsimigdlo puiaussamik tuner-
Kigdlunga.
tamatuma kinguningua palase
Karl Heilmann Ilulissane ajoKiu-
nerorérdlune Ilulissane palasi-
ngortOK Upernavingmit kujavar-
dlune K’eKertarssuarmut palasi-
ngorpoK erngerdlunilo Imerigsu-
liarame nalunaerfigånga Auma-
rutigssanut nusassunga. ernlnar-
dlo K’eKertarssuarmut pigatdlå-
sassunga takorniorniaratdlarami-
ngagoK. Kåumatdlo september
autdlartilerpat nunagssavnut
nugkumårpångagOK. inépångalo
erngerdlunga protuisassunga, u-
miatsiarssuaK (orssiaut) tikigpat
ilåusassunga. tauva aKagunguaK
tikerérpoK, tåssalo ImerigsoK a-
lianaitsoK Piniagagssarpagssua-
Kartordlo inuilo sungiutdlugit nu-
ånarilersimassåka ukiut arfineK-
mardluk najorérdlugit Kimaler-
påka.
K’eKertarssuarmut pigama sa-
påtit akunere mardlungitsut u-
nugkå palasip majuarKuvånga, i-
serama nalunaerfigånga Aumaru-
tigssanut pisinaujungnaertunga,
Mathias Storchip Agpanut pereu-
gånga, Agpat ajOKiunigssaKå-
ngingmata utarKisautiniarånga.
emgerdlungalo portuisassunga a-
Kago umiarssuarmut Diskomut i-
lauvdlunga Agpanut autdlåsaga-
ma. tauva palaseaarfiup kivfé i-
kiortigalugo portuipatdlagpunga,
aKagukutdlo uvdlorulernerane
Ausiagtigordluta Agpat tungånut
autdlardluta. tauva uvdlut pinga-
jugssåne nunagssavnut Agpanut
pivugut. palasinguaK Kristian Ro-
sing ukiorpagssuit Tunume (Ang-
magssalingme) palasiusimassoK
aitsåt Agpanut palasingorsima-
ssok. tauva aaagukut Kaerauvå-
nga ilagsivdluardlunga suliagsså-
kalo uvavnut tuniutdlugit. nalu-
naei’figångalo Agpat inue pinar-
nagit Agpat pigissainitut Ujara-
sugssup, K’utdligssat, Tartunap,
Saraap, Akunåp, Ikorfat Nugåv-
dlo ajoKisa nalunaerutigissarta-
gagssait. sordlo måko: inussut,
toKUSstu, autdlartut tikitutdlo
sigssuerdluåsagika.
nunaaKrfinguit mardluk najo-
rérsimassåka erKaigångavkit nå-
lagaKarnangalusoK ingerdlasima-
vunga. månale Agpane niuver-
toKarfingme palasimik nålagaKa-
lerama piumassai sapingisavnik
erKorniardlugit inulerpunga. ajo-
Kitut sulinerma saniatigut pini-
arniarnera nuånareKissara ming-
ningortipara.
malugåra palasinguaK utorKå-
ngorsimassoK sulingårsimavdluni-
lo. pavane Tunume (Angmagssa-
lingme) Gutimik nalussusima-
ssune sordlume utorKarssuångo-
rame KasorKalersimassoK. sapå-
tine nagdliutorssuarnilo iliorut-
dlunuk nålagiartitsissarpuguk.
nunaKarfingne mardlungne na-
jorérsimassavne nal. 8-mit 12-
imuinaK atuartitsissaralaurama
uvdlo’KerKata kingorna atautsi-
mit mardlunut atuartitsissalerpu-
nga, palasinguardlo uvdlormut
nal. akunera atauseK atuartitsi-
ssarpoK, tåssa nal. 10-mit isgka-
nermut.
ilane-åsit septembere Kåuma-
taugå iserfigssaringisamigut iser-
poK tukumaKalunilo OKarfigå-
nga: ajoKe-å, KajånguaroK Uiar-
dlip sigssåne auverssup påvå. tu-
aviuvigdlunga anivunga timiussi-
orfiuvdlo saniane Kajara Kåini-
vingmitOK tiguvdlugo. ikigama
sumivfia påseréravko tamånguat
paulerpunga Kinertorujugssuv-
dlunga. tauva KeKertaK tåuna ti-
kilerdlugo Kåinat ardlagdlit sig-
ssame itut takulerpåka. såtiler-
dlugit takulerpara sigssap avatå-
ne KajaK pusingassoK, sågdlugo
paordlualerdlunga takulerpara
Kajåne taliugunartoK nuisalårtoK
sukalivigdlunga issigiungnaerdlu-
gulo tikitdlugo pautika Kåinap
pusingassup Kånut sånikartiuti-
galugit alåkarpara Kåine iperar-
simavdlugo kiviartulersoK. tama-
viat kauvara angumeralugulo ti-
guvdlugo, Kåinama masianut a-
moragpara. iperérsimavordle, Kåi-
natdlo avangnånguavnltut suaor-
påka erngerdlugit aggerauvdlugit.
akivånga: ajomaKaoK auverssuaK.
tordlulaorKigpåka aorfip Kimarér-
simavå emgerdlungalo ornerKUv-
dlunga. masivne amoraassara Kig-
sigåra Karnane Kapuk anialårtoK.
takoriaravko Kajagssuartumik å-
riåtigut naKitalerpara, taimailiu-
leravne aso aune suputdlugo a-
nersårpoK. Kåinat tikingikånga a-
nersårpoK. tauva Kånut KaKeriar-
dlugo angerdlåuparput Kujanar-
tumigdlo ikeKångilaK. sunauvfa
aorrup Kagdlermane nuivfigalu-
ne ikorialeKingmane tunutdlugo
kingoriåinartoK Kajåta apumåti-
gut tugåminik tulorsimagaluaKi-
gå nulue tigdlusslnardlugit. tåu-
na KajaK aorfip påleraluagå pi-
niartuvoK agpamio Thue-mik a-
teKartoK.
Agpanut nunasigama ajukute-
Kalunga palasip nalunaerfiging-
manga imågdlåt ajunålersumik
ånåussigatdlarujunga. sujuliane
OKarpunga niuvertoKarfingmut pi-
gama piniarneK angnerutikung-
naeriga. palasip oKarfigisimavå-
nga silarssuaK alianåikångat a-
tausingorneK angalaorfigissarnia-
ruk neKitortarniåsaKaugut. pini-
artue angussartorssungmata a-
tausingorå iteriaaaunga sila a-
lianaeKissoK, méreat nalunaerfi-
gisinardlugit uvdlume atuåsana-
ta Kajartordlunga avalåinaKau-
nga. aitsåt avalalårdlunga tåssa
r.uerérpoK. iluagteKigavko aut-
dlaerérpara. avataereerériga å-
mauna avdla nuissoK, avangna-
mut tulåukiartuinarpåka nal. a-
kuneralunit nåmagtingitsoK. ar-
narauåssåt OKarsimåput: ajoKe a-
ngugajugsimavoK, KularnångilaK
ukiaro KilaluartatdlåsoK. ukiutdlo
tatdlimat Agpanlkaluarama Kila-
luångilanga. arnarKuåssåt OKausé
kimeKarsimångitdlat.
Agpat niuvertoKarfiat alianait-
dluinartuvoK. nunaKarfia KeKer-
tauvdlune Agdlugtup (KeKertaru-
jugssup) avangnamut isukånianit-
dlune imaviup malinginut orKU-
artamitdlune. kisiåne kujatingua-
nltoK KåKarujugssuaK ateKartoK
(K’åKarssuaK) pissuvdlune kigå-
ngamik agsorssuaK anordlersar-
poK. imartå kangerdluinaugame
maleKartångikaluarpoK imartåle
KaKortuinaussarpoK imap persu-
anik igdlut Kutsigsumlkaluartut
persup angumassarpai. Agpat a-
teKautigåt avangnåtungåne Ag-
dlugtup ilåne ivnarssuaK agpat
ivnarssuat, tåterårpagssuamitdlo
inigineKartoK. månit nalåne ag-
sorssuaK sujugdlermik månigsar-
fiussartOK. niuvertoKarfiujung-
naernerata kingorna inuerung-
mat aKuteralait angatdlatauler-
mata piniapilungnikut nungujar-
tuinalermata, KåKarssuvdlo atåne
Kinguane kugssua KeKaloKarfig-
ssuaK åma eKaluerukalugtuinar-
mata Ilulissane kommunit påri-
titarilerpait aussåkut Kåumatit
pingajuat avigdlugo. pårssissu-
ssartordlo tåssa Agpane nåpajau-
simagaluaK James Knudsen uva-
ngalo agdlagtunga, tåssalo pårssi-
nerma aussaK ukiut tatdlimångor-
put, taménalo iluaKutauvdlune
agpat eKaluitdlo kingumut iler-
Kumigtut tikikiartuinalerpait.
ukiut tatdlimat Agpane ajOKi-
uvfika erKaerKilåsavåka. taimane
Agpat niuvertut kingorårtåutut
mardluput, kisiåne niuvertugssa-
Kångitsut. taimåitumik uvanga
agdlagfingme ikiortigissarpånga
påpiarat uningassugssatik ag-
dlagtitardlugit. taimailivdlunga
åma Agpane niuvertut mardluk
Nielsen åma Thorsen ikiortarsi-
mavåka.
taima ukiut tatdlimat Agpane
sulerérdlunga, K’eKertamut nug-
titauvu.nga. K’eKertaK taimane
Agpat pigissaråt, kangerdlugssup
Torssukåtaup påvanipoK. sermer-
ssua igartartuvoK agsorssuardlo
iluliarpagssuaKartardlune, ilåne
kangerdluk sikorssuamik ulivkå-
vigtardlune. K’eKertaK inugtu-
ngeKaoK 100-t ilånikut angussar-
dlugit ilånilo inortardlugit. ig-
dloKarfia KeKertaungmat K’eKer-
tamik taigorneKarpoK, Nugssup
nunavigssup Kanigtoralårssuvå.
nunaKarfik tamatigut ajungeKaoK
aulisagarpagssuaKarame Kalera-
lingnik ilagissåinigdlo, Kéraanik
uvarpagssuaKardlunilo. kanger-
dlugssuardlo tåuna puissit natsig-
dlagssuit emiorfigssuaråt aussa-
me ukiumilo åssigingmik puisser-
pagssuaKartardlune. nunatålo ka-
ngerdlugssuarmikame teriangni-
arpagssuaKarpoK. misiarnangalo
OKarsinauvunga puissai teriang-
niai tugtuilo ilångartungåtsiarsi-
maKåka Kilalugarpålugssuitdlo.
K’eKertap emånitut nunaKarfit
kingugdlikut ajoKérungmata u-
vavnut isumagissagssångortitausi-
måput, pingårtumik Agpat pala-
singuånit Kristian Rosingimit. u-
kuputdlo: NugåK åma Ikorfat.
sordlo Imerigsumnivtut inussor-
tai toKussortailo suliarissardlugit
akugtungitsunigdlo nålagiarfigi-
ssardlugit, soruname ukioK någå-
ngat inuisa arne tamaisa agdlag-
tortardlugit.
K’eKertap-uko ajoKé sivisumik
inuneK ajortut. K’eKertamut pi-
gama utomaup OKarfigånga: ilu-
atingnaraluarputitdle-åsit, tåsså-
sit tåssånguaK toKusautit. akl-
narparalo tåssame uvangåtaoK to-
Kussugssaorérpunga.
ukiorpagssuit K’eKertame suli-
vunga saniatigutdlo Kinigaondg-
tardlunga kommunimut kommu-
nefogedimutdlo. tauva siutika
méraunivne ajorérsut utorKalile-
rama ajornerulerput, Ilulissiara-
malo Mathias Storch OKarfigåra
siutika ajulermata nakorsamut
misiligtikumavdlugit. inangmanga
nakorsiarpunga. nakorsavdlo o-
Karfigånga siutika ajormata ajo-
Kimut tunuartariaKartunga. ta-
matumingalo Mathiarse nalu-
naerfigå ajoKimut pensionisassu-
nga. tauva aussarmat Pele Seb-
lonip kingorårpånga. tamatuma
kinguningua nuliånguara toKung-
mat ukiorpåluit Kångiutut Pavia
Jensenip piniartorssusimassup
nulia Mette nuliandutigåra. ta-
matuma kingorna ukiut mardluk
Kångiutut Kitornane angutåinait
pingasut Sancarmtut nugfigåvut
utomaitdlo igdlorssuat atomeKå-
ngitsoK inigilerdlugo. ukiutdlo ar-
finigdlit Kångilårdlugit åma tåssa
toKuvoK. ukiutdlo mardluk Sar-
Kamériardlunga maunga igdloKar-
fingmut Ilulissanut nuinarpunga.
igdluliarsuitdlo ilånut inigssit-
dlunga. kingumutdlo issigilerå-
ngama Uimanamit autdlarnerdlu-
nga Diskobugtip kaujatdlagsima-
nera kitårssuata kangiatalo pinia-
gai sussut nalujungnaersimavdlu-
git, méraunivne uvdlut nuåner-
sorpagssuit nuånitsutdlo nåpitar-
simavdlugit.
agdlagara taima méraunivne o-
Kalugpalåra avisip naKitisagpago
atuartut tamaisa inuvdluarKuvå-
ka.
ajoKe soraemeK
Jakob Kaspersen,
Jørgen Guldagersvej B-600
Ilulissat.
inumarigsarKigit
---------------►
frisk
op igen
med
niorKutigssiarsik Carlsberg-imérsoK
et kvalitetsprodukt fra Carlsberg
37