Atuagagdliutit - 24.12.1972, Blaðsíða 36

nuånarissarpåka utoncassåt Nup
avisiatigut OKalugpalårtut radiu-
kutdlunit pissarnermingnik encar-
tuissut tusarnårångavkit.
ajukukaluardlunga inunerma
ingerdlasimaneranik nåpitarsi-
massavnik nuånersunik ilånilo
Kuianarsinaussunik tusamålåkit.
inungorpunga uk. 1897-ime 28.
februar Ilimaname K’asigiånguit
pigissåne, ukioK inungorfiga tu-
saragko påsivat måna méraujung-
naersimassunga. ukiox inungorfi-
ga inuit sujulimingnik silarssuar-
me sunik tupingnartunik pissoKa-
rångat naleKartitsiniartamerånut
atassartoK. oKarsinauvungame
taimane aliortugarujuit amerdla-
Kissut åssigingitsut, sordlo imåi-
tut: inuk aliortulerdlune ersiler-
dlune arpagdlune KautulisaoK ini-
mine nikisimanane, tåssagoK alue
nipisimagamik.
méraunerma nalåne arfineK-
mardlungnik ukioKardlunga King-
miarånguit mardluk Kimoriarsar-
påka. avKutigssama ilånipoK Kå-
Kakasik Kilugtulingmik pissagåt.
tåssagoK tåuna KåKakasik King-
mitut KilugtartoK, tusåssutdlo
Kingmitut Kilugtut ilårdlugo King-
mitut Kilungikune tOKUsaoroK, tå-
ssagoK nåsåK.
tamåna erKaileravko KåKakasik
tåuna suaorpara: KåKakasik Kilu-
git, Kilugit. soruname KåKakasik
KåKåinakasiugame KilungilaK.
tauva nerilerdlunga anånaga
oKarfigåra: KåKakasik Kilugtulik
Kingmitut Kilugkame tupingna-
KaoK. tauva anånama OKarfigå-
nga: Kilugdlutit Kingmitut akior-
piuk? akivara: nåmik. tauva anå-
naga Kissaserdlunilo nagdlingnår-
dlunilo OKarfigånga: erninguara
tåssa nåsåK, toKussugssångorputit.
tauva inuniåumerdlunga OKarfi-
gåra KilungilaK, uvangauna su-
aordlugo KilorKugaluaravko Kå-
Kåinakasiugame KilungilaK. tau-
va anånaga isumakulutaerupoK,
tOKorKungikaluaKigamingame. i-
mame tOKoncungitsigivånga pui-
ssip maminik Kalantånik nerigå-
ngama imencussångilånga ilu-
nguara igssoKinangmångoK. o-
Kausilo nålagtarpåka.
tamatuma kingoma åipaKaler-
dlunga nuliånguara mamiliorame
maminik Kalantånik pugutaussa-
mut niussivoK. nereKatigilerpu-
gutdlo, tauva alatsiardlugo taku-
lerpara imertoK, tauva imigånik
arsårpara OKarfigalugulo: iluar-
r.aviångilatit ilut igssungitsoma-
viångilaK. nålarnigaluarpara ajo-
Kutigingilåle. tauva kingoma ma-
miliormat mamiliånik nereréra-
ma misilingnialerpara imilårdlu-
nga, tauva sunguamik ajOKutigi-
ngilara.
ukiut 1800-t nålemeråne taima
ituput pissutsit. sut ajoKutaussug-
ssat sutdlo iluaicutaussugssat a-
ngajorKåt sianigivdluamiartar-
pait Kitomamingnut maleruami-
aiKigsårtitardlugit.
méraunivne angajorKåka ilaga-
lugit nåpitagkåka takordlulerå-
ngavkit ilait nuåningårtarput u-
terfigerusungnartaraluaKalutig-
dlo sordlo encaivdlugo jutdlisior-
tarneK. nagdliutorssup autdlar-
Kautå, unukutåp autdlarnilertar-
nera tamanit nuånemerssautitar-
para sujamup avilualårnera aut-
dlarnerångat ima åssersutarpara,
sordlo silarssuaK tamarme nutå-
ngulersartoK, nauk kaperdlagssup
tårssup atånikaluartOK. — Kåu-
marpoK nuna, jutdle nagdliungmat
— tugsiut tåuna atorneKalerångat
inugpagssuit umatait pingårtu-
migdlo mérånguit umatait avKU-
sårneKartaraut. nålagiarneK i-
nertarångat uvagut angajoncåvti-
nit pivdluarKuneKardluta tunine-
Karångavta arpåinavik angalau-
lersarpugut pulaoKåtårdluta, ig-
dlunutdlo iserångavta igdlup inue
eKitardlugit pivdluarKussarpavut,
tauva peKutitårdluta anissarau-
gut, taimailiortuartardlutalo ig-
dlut nåsardlugit.
méraunivne uvdlut nuånersut
ilagait Ilimanap Tasiussarssuali-
artarnerput. tåssa atåtama umiå-
nik, tåssa Tasiussarssuarme
aussissaravta piliniardluta. orner-
Kårtarparput sarfå Ilulissat suv-
dluata Tasiussarssuarmut isåvia,
tåuna anguniarfigissarpåt. må-
kulume puissit. isigkaneK-mar-
dlungnik ukioKalernerma nalåne
KajåraKalersimagama atåtaga a-
nguniångikångat uvamiaKatigi-
ssarpara. ilåne nåtitsigama artu-
lerpara, noKinaleriga atåtama or-
nigkaminga aulisautiga tiguvdlu-
go OKarpoK uvarssuaruna, toKU-
kamiuk OKarpoK: usiarsinåungi-
lat, kalinåsavat. iluarsartukamiuk
kaligtariaKartungortipå. uvarta-
vutdlo nåmagileramigit tauva a-
ngerdlalerpugut uvanga kaligtor-
ssuvdlunga. ila nuéningårame!
atåtama emersiåta angusså amu-
simassoK uvartara sanianut amu-
game agssait isåunere mardluk
angineruvoK. Tasiussarssuarmi-
una aulisagaKartartoK ilåne angi-
sorssuarnik. takusimavara ukiume
Kaleralingnut aulisardluta atåta-
ma Katångutå Ada KérartoK, ta-
kuvara amualermago eKalugssu-
autitdlugo agdluå agdlilerpåt nu-
ivdlune tåtOKingmat, agdluå agdli-
lerKigdlugo aitsåt amuvåt. ila Ké-
raK angissusia. Kimugsitdlo mar-
dluk usiliutdlugo aitsåt anger-
dlåupåt.
aitsånguaK OKautigåra sarfåne
ugkivdlutalo anguniartartugut.
tauva piliatik nåmagilerångami-
kik ugkat nivkutdlo Kimatuliving-
nut Kimatuserpait ukiumut per-
Kumausiutdlugit. angerdlaratig-
dle eKaloKarfigssuarmut Kingua-
nut autdlartarpugut. ila kugssua
eKaloKangårame, sapåtip akunera
atauseK någinardlugo najortar-
parput. tåssa eKaluit tissavdlugit
pujugagssatutdlo tarajuinardlugit,
imalo umiaK useKartigilersarpoK
umiap amitsuane anguvai. tai-
malo usitigaluta autdlaorpugut
Sancardlemut (K’angåtalingmut)
ingerdlaordluta, tåssane eKalung-
nik pujuisagamik. taimanilo tug-
tuligssugatdlarmat auvamiara-
mik. taimane erKaimavara uvdlut
pingasut muluinardlutik tikltut
tatdlimanik tugtorérsimavdlutik.
tikingmata unugkå uparuartuler-
pait akivtine ivnarssup kujåmut
kangimut isuanit, tåssa (Ungussi-
vingmit) tugtut isigkaneK mar-
dluk nalugdlutik ornigkåtigut. ila
mérauvdlune nuåneK. unga Kag-
dlingmatigut Kåinat mardluk ava-
lagfigingmatik utimut sågkaluar-
tut unguvait, ungordlugitdlo a-
tivtinut pingmata tamaisa pissa-
rait. ila taimane nuéneKaoK.
tåuna tangmårsimavfigput Ka-
ngåtalik, akianipoK ivnarssuaK
portoKissoK naujåinavigssuit inåt.
igdlemartarssua Kåta atinguani-
poK. ivnardlo sanimut napivdlu-
go tamarme igdlemarssuvoK. av-
Kutigissarpåtdlo ima atitutigissoK:
umiaroK pusigkåine umiavdlo a-
vatågut tuperdlune, suligoK tov-
Kip avatågut avKutigssaKarpoK.
tåuna K’angåtalik agsut alianåi-
poK. Kangåtarssua sanimut taki-
sujuvok sialuvdlo ilua iserfigineK
ajorpå, Kilåva silåmut uvinga-
ssungmat. ivnarssup kangiatungå
sermerssuvoK igameK ajortoK.
kujatåtungåle nunavigtånipoK ig-
dlukorssuaK. utorKaitdlo omig-
tarpåt agssaivigissardlugulo. ilåne
ilaugama agssaivdluta pingårtu-
mik navssårissarpavut: tukat av-
dlatut sanåjussut ilåne ujamanik
ulugdlit, sordlo avdlatut tukiau-
ssut. KUtdlit Kulivsiutitdlo uvku-
sigssaussut. taimane agssaeKa-
tauvdlunga måkupara sitdlit ag-
ssait isåunere mardluk inulårdlu-
git takissusilik. ivssussutsimigut
sanimutdlo åssigigsoK, Kerea ta-
matigut KalorssisimassoK. ila ipig-
simanerane tupigalugo atåtama
angalassunut takutikamiuk piu-
maKalugo pisiarå, arfangniångOK
sitdlisåt.
ila K’angåtalik takussagssaKa-
KaoK. avangnånguanipoK KåKaK
uvkusigssarssuaK. tikitarångavti-
go påsissarparput agsut piaivfi-
gineKartarsimassoK. pémiagartik
angissusigsså tamåt kaujatdlag-
dlugo akulikitsorénguamik nior-
tumik niortarsimavåt. tamarmilo
piarérångat atåtigut niornere i-
terssilåriardlugit ujarKamik såtu-
mik igdlua ivssunermik kililerdlu-
go pérniartarsimavåt ilånilo ajor-
patdlångitsumik pértarsimavdlu-
go.
uvdlut ilåne tåssane K’angåta-
lingme mérKat uvagut pinguar-
dluta tåussuma KåKap uvkusig-
ssap atåne takulerparput Kaersup
manigsup uvingalårtup saneråne
angmalortoK augpalugtoK ingia-
nåinaK seKernup tågdlersimagå,
suneranik påsiumavdlugo ornig-
parput. tikikavtigo takuvarput
Kaersume manigsume itumamit
angnerulårtOK augpalugtoK, sune-
ranik påsiumagaluardlugo savér-
icavnik misiligpara ingianik tor-
dlugo niorniarssarilerpara. må-
ngeraluardlune arréKissumik ilå-
ngartualårpoK, tamåkulo ilångar-
tualårnera katerssualårdlugit itu-
mamut iliorariardlugo tikera alo-
riardlugo itumavnut angmalortu-
mik agiukaluarpara, angisumik
malungnartOKångilaK, taimågdlåt
Kivdlålugkame. ila sunamitauvau-
na? KularnångilaK, méraKativnut
OKarpunga, imaKa Kaersup ilua
tamarme taimåipoK. seKiningitsu-
me erssingilaK ungasialårame.
tamatuma kingoma atåtama
piniartugssatut perorsarsimang-
manga toKunerata kingoma er-
nersiåta Thuip piniartugssatut
nuånareKissavnut perorsarpånga.
tamatumale kingorna, tåssa ukioK
1917 Ilulissat palasiata H. Oster-
mannip Kinuvigånga ajoKigssa-
mut i'iniarKuvdlunga. tauva su-
jugdle. mik siutika ajormata pi-
nåikalu irpunga, misiligdlungale
ajoringingmanga Ilulissane ilini-
arférKame ukiut mardluk iliniar-
tugssatut tiguneKarpunga. Kulåne
taineKartume 1917-ime tigussa-
icutinut taimane ilångutitauvunga.
tauva iliniarnivne ukiut mardluk
nångmata inertupalåvunga tåssa
ukioK 1919, ima nalutigalunga: i-
låne nugtigagssaKarsimavunga
kalåtdlisumik Kavdlunåtungorti-
tagssavnik. nugtigagssama ilåni-
kame kalåtdlisoK Kavdlunåtungor-
titagssara. aningaussat amerdla-
sut atortarpåka. ila kussanångik.
tauva aKagukut atuariartoravta
nugtigkavut nagsarpavut. tauva
nugtigkavut pilerångamigit ku-
kunivut årKigtarpai. tauva pala-
sip Kiviariardlunga tikuaivdlune
OKarfigånga, ilungmut tikuagå Ki-
viarpara takuvaralo tikuarsima-
sså aningaussat amerdlasut ator-
tarpåka. ila Kavdlunåtut nugter-
nera kukuneKarunångivigpoK, su-
lilo issigalunga OKanugpoK: ilu-
mut? angerpara. Kiviardlungalo
OKarpoK: tOKutdlåsunga, ilumut
niviarsiat amerdlasut atortarpi-
git? någgårpara. tauva OKarfigå-
nga: Kautungniarit, niviarsiaK a-
ningaussardlo nipiuvoK atauseK.
åipå ng-eKarpoK åipålo g-inauv-
dlune.
tamatuma kingorna atorfigssa-
ra ajoKe ajukuvfigeKissara ukiut
mardluk nångmata autdlamer-
tugssångorpara. Ausiait pigisså-
nut Manermiunut autdlarpunga
ajåra niuvertugssap (Sakiup) nu-
liata nunagissånut ajoKingordlu-
nga. tåssalo Kåumåmut aningau-
ssaKalerdlunga 10 kronerssuar-
mik. ila taimane pitsoKaunga, ila-
Kutamalo ajungitsumik pingmå-
nga kångnermik misigissaKångi-
langa igdlungmalo arnat Kilagta-
gagssiamik KaKortumik nasalior-
många nasartåginaKaunga, ila ku-
ssagtikama. uvdlutdlo ilåne atu-
artitserérama niuvertugssap ni-
ngauma tingmiarsiutå atordlugo
aKigssiliarpunga. Manermiut aki-
åne KåKaK majuartitdlugo taku-
lerpara kigssaviarssuk sukaKalu-
ne tungivnut ingerdlassoK. tauva
nasara tåuna KaKortOK pérpara,
aulateravkulo pingårtumik suka-
livdlune tikilermanga miloriukiga
tigugå måkorérpara erKoriandg-
taraluardlugulo avålaortardlugu-
lo KåKaK ituitdlugo tarringmat
tarrivfiatigut uvdlorssuaK ujar-
tuaraluarpara, naningilarale. a-
jornaKingmat ånoråvnik nasar-
dlunga angerdlåinarpunga. nasa-
Karnanga tikikama OKåinarpunga:
nasara kigssaviarssup tiguvdlugo
autdlarupå.
ilåniåsit ukiagssåkut septembe-
re Kåumataugå Kajartorpunga.
Manermiut silatånut Såtuarssung-
ne anisersimassut tungånut. tau-
va kitivne KajaK takulerpara tu-
ngivnut paortorujugssuaK, isu-
maKarpungalo puissimik tungiv-
nut nugtartumik malingnigtoK.
tauva issiginiarivne Kåiname ma-
sianut paluvoK. palomaniardlune
sule makigane usserartorujugssu-
ångorpånga, tåssångåinardluo ma-
keriardlune tungivnut paortom-
jugssuångordlune. paomera ajo-
KuteKångitsutut ikaluartOK imåi-
naussungingmat sukalivdlunga
tungånut paulerpara, unga tiki-
lerivne Kåiname masianut pala-
vok, tauva kinå takuvara Kungu-
julassoK. saimaKingmat kapussiv-
dlunga pilerpara: soK-una? aki-
vånga: anarusungnerminuna
KaerKugaluarivkit. kapusserérav.
kume OKarfigåra: Kå, anamiarit.
akivånga: susa, ajornaKaoK angui-
narpunga. påsivdlugo ajungitsoK
uvavtinut igdlaKatigériardlunuk
avigsåginarpara. uvanga avang-
namut åipartårissaraluaralo tåu-
na sarfarmiunguaK (angorsima-
ssok) kitinguavtine KeKertångup
tungånut ingerdlalerpoK paoria-
rumatdlerångame paoriartaraoK.
Manermiune ajåkut igdlukalo
nunarKativutdlo sungiutinguat-
dlarivka ukiup åipå agfaorérsoK
nugtitaulerpunga Imerigsunut
K’eKertarssup pigissånltumut. nu-
nasivfigåka aussarigserugtorå
Kåumåme julip pingajuåne. ila a-
lianåiput, imavigssuarme KeKer-
tarpagssuput. angnerssaråt Nu-
narssuaK åma OKaK, Kitsigsutdlo
Kanga arfangniarfigssusimagalu-
artut, katitdlutik KeKertat 84-it
emåiniput. aussame tingmiarpag-
ssuit åssigingitsut amerdlaKissut
erniorfigissarpait (måniliorfigi-
ssarpait) pingårtumik imerKutait-
dlat.
KeKertarpagssuit taméko igdlu-
korpagssuaKarput najoménisima-
ssunik, KangarssuaK itsaK igdlu-
liorfigissarsimagamikik, mardlui-
naitdle nunaKarfiuput, tåssa Kit-
sigsut itsaK arfangniarfigssusima-
ssok. OKalugpalårtailo imåiput: u-
kiulernermigoK arferssuaK upag-
dlugo kapeKåt, toKusaramikulo
toKutdlarmat kaligdlugo Kitsigsut
sarKånut pituinarsimåKåt. soruna-
me nuånåtorssuångorsimåput Ki-
tag torssuångordlutigdlo. taimane
arfangniartune snapse ajomå-
ngitsorssusimagame najutdlagtå-
nguaK perusuerångamik siniler-
taraut iterdlutigdlo Kitsitdlutig-
dlo. suliuna Kitigtut suliuna Ki-
lausissartuata ilerKorssut atugka-
ne atorå amarsimånguaK. tauva-
goK arfagtarssuat ilivitsorssup
avKutigalugo Kagdlerå. ingminér-
påt iluitsoK Kångiugpat nitdlikå-
sangmat. tauva pitutå kigtoråina-
KaoK, tåssalo arférsiutigåt.
åipagssånik nunaKarfik tåssa
ImerigsoK, ateKautigå atine. ka-
ngerdliumaningup tuapagtångua-
nipoK puilassunguaK uligutilår-
tartoK, Kanordlo ukiorigsigalua-
rångat sikuneK ajorpoK. aussami-
lo sila KanoK kiagtigigaluarångat
nigdlariussarpoK imiartorfigdlo i-
meråine imaKarneralunit nalu-
nartarpoK tåssale Kåumaringåra-
me. åmagOK Ausiait Manitsuata
alånguanipoK puilassoK. tåssa-
gOK-una K’eKertarssup unartor-
ssuata imap iluatigut tanai, Ka-
noK ilumortiginersoK nalugaluar-
— Jeg tror, Petersen ovenpå gerne vil ønske dig godt nytår...
— Petersenip Kulivtinitup ukiortåme pivdluarKuniånguatsiar-
påtit...
inunerma ingerdlasimaneranik nåpitarsima-
ssavnigdlo OKalugpalårutilårdlagit
36