Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 02.08.1973, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 02.08.1973, Blaðsíða 3
A-G oKautigmingnerdlungneK pissu- tigalugo erKartussausmauvoK A-/G-ip erhvervsstøttivdlo ing- ^ingnut sangminerånut ilånguni- sngikaluarpunga. aulisariutit piv- dlugit tuniniainermut påsisima- ^aKångilanga, tamånalo pivdlugo isumaga atorfigssaKamaviångilaK. uvanga iliniarsimassavne imatut akornuteKarpugut, oKautiginiag- kavut tungaveKartitaussugssauv- dlutik ingmlkut ilisimassalingnit fuliamut tiingåssuteKångitsunit 'SdlersugaKaratik erKortuliortug- ^nit OKauserineKartunik, uva- Sut sulivfivut encartussivtt, o- Kautsivut nautsorssutigisinåusag- Patigik. isumaKarpungale Brønden-ip i- Sumaisa ilait akerdlilingitsortari- aKångitsut. mana suliaK Kångerérsima- ssavne — sujomagut inatsisileri- Wt agdlagfiåne avisinut tungåssu- tilerujugssuarme sulinikugama — suliagssi'neKartarémikuvunga i- nuit OKautiginerdlutaunerat piv- dlugo erKartussivingnut tuniussi- ^arneme avisiliortutdlo tamåko Pivdlugit pineKamerine, uvangalo ■surnaKarpunga Brøndenip isumai avisiliortunit penrigsårtunit isu- PaaKatigineKamaviångitsut. Brøndenip isumå, sujuningånit muit ugperinamagitdlunit ugperi- PginarneKarsinåungitsut amalo i- sarnat akerdlerit sukanganerpåt- dlQntt sarKnimiutdlugit suliaK ag- dlauserissariaKartoK soruname 6rKortortaKarpoK. kisiåne tamåna aitsåt atorsinauvoK inungnut ta- manut tungassut pivdlugit OKat- ^inerme isumåinartut oKauti- ^neKarune. uvane oxatdlisaussu- 1116 ilåtigut avdlatut issigissaria- RartoKarpoK, tåssa A/G-ip siaru- artermagit pasinapilugtitseriame- *at erhvervsstøttimut itigartitsisi- manerardlugo erhvervsstøtteud- valgip ilaussortaisa ilaisa ani- nSaussatigut iluanårutigissagssat Pissutigalugit kinåussusersiorsi- maneraramigit, pissutitsineK, llum6rune, udvalgip ilaussortaisa atandneKamerånut tatigineKar- nerånutdlo suliartik suliarisinåu- Saguniko pigissariaKagånut, ato- rungnaersitsisinaussoK. matsisit tamatumunga KanoK o- ^srtugssaussut erssenrigdluinar- P°K. taima pasinapilugtitsiniame- rit inatsisinut uniorKUtitsineni- Put-i ilumortunerat ugpemarsisi- neKarsinåungigpat. A/G piviu- ssumik tungavigssaKångilaK taima PnerdlussineK ugpernarsameKar- amaussoK. erhvervsstøtteudvalge ^Pmut taima pfssutigineKamerar- Un'k tungaveKarsimagaluarune sPlissue ilumut sianivigsorssusi- måsagaluarput, suliartik imatut uKPernarsautigssanik takussutig- SsaRartisaguniko ugpemarsautigi- aeKarsinaussunik. soruname nalungitdluarpara P|tdlarneKautigssåungitsoK (kisiå- ^lle taorsivfigingnissutigssaKarti- eKarsinaussoK tamatigutdle u- orKatsissuteKartitaunermik ki- Suneicartugssauvdlune) påsisori- *Sat ugperivigdlugit pissutitsini- mimagaine isumanardlunilo tai- a sancumiussineK inungnut ta- aPut iluaKutigssaussoK. kisiåne amaa ilumorsoringningneK tunga- eKardluartitagssauvoK. pissaria- arPOK pencigsårtumik sukumi- sPmigdlo misigssuerérdlune pa- itsagtariaKarpoK unerdlussinig- Sak ilumortunersoK, taimailior- ^gssamutdlo angnikitsuareat ki- *mik nåmagineKarnaviångitdlat assa ugpemarsaussugssaK oKa- Stuartitarigaiuaråinilunit pissut avsuiameråne, amalo inuk på- miaivfjgisggj^ ilimanaraluarpat- ^PPit. ilumut suliamut påsisi- aPgnigsimassoK pingårtumik i- uk suliame nangmineK pineKar- Slmassugpat. uvanga isumaga na- JOrKUtaralugo ugpemångilaK A/G isumaKarsimagpat ugperalugo Lindenhannip isumaKamera iti- gartitaunine pissuteKartOK ator- figdlit atorfingmingnik atomer- dluinerånik, tåssa nangminigssar- siungitsumik tungaveKarnaviå- ngingmat Kanordlunit nangmineK isumane najormitaralugo såkortu- mik ilumorsorigaluartitdlunilunit. imåisimåsaKinangmat åncigssu- issoKarfiup arajutsisimagå måna: inuit måne Kalåtdlit-nunånitut ila imatut isumaKarKajåssaKing- mata, måssa tungavigssaKångivig- kaluardlutik piviussunik pasiner- dluilersardlutik sumik idnutigi- ssamingnik itigartitaugångamik. misiligtagkat nalinginait najor- Kutaralugit Kularingivigpara A/G oKautigingningnerdlugsimassutut unerdlutigineKaraluarune entar- tussivingme pissutitauvdlune er- KartussåusagaluartOK. tamånale aulajangissugssaviu- ngilaK. tarnikut nalungisutsip Ka- noK ineranik aperxutaussugssau- vok avisiliortumut inuit avdlat tatiginånginerat OKautigalugo ag- dlagaKamigssamut, måssa nalu- ngikaluaruniugdlunit encartu- ssaunerme pissutitaussugssauv- dlune. (Danmarkime nuånårto- ringningneK inungnut „sapiuti- ngitsut, avdlat Kunulersut“-nut ima angitigilemaviångilaK nuna- ne avdlane iluamik taimatut o- Kautiginerdluissut pitdlarulome- Kartarfine nuånårtorissaussartu- nit). imåisinauvoK påsissutigssat avisiliortup inuk påsissutigssanik pivfigisimassane igdlersomiardlu- go sarKumiukumångisinaugai, nu- nanilo avdlane nålagkersuissut kisermåussissut Kunutitsinikut ugpemarsautigssait danskit er- Kartussivine pineK ajomartarput. kisiåne pissutaussugssat ilåtigut unaussariaKarunarpoK, ajomartor- siut angnertujussoK OKatdlisigi- ssariaKalerdlunilo, ilåtigutdlo på- sissutigssat tatiginartut pigissari- aKardlutik avisiliortumut ugpiler- sitsissut OKautigineKartut ilumor- tussut. Brøndenip isumå, inuit tamar- mik åssigingmik ilumorumåssuse- Kartut — imalunit sagdloriatårsi- néussuseKardlutik — nautsorssu- tigissariaKartoK ajomarungnaer- sitsivoK inungnik OKautiginerdlu- inigssamut, akerdliussoK OKause- KartineKåinarpat, tamåna inatsisit tungaisigut avisitdlo erKortumik tarnikut erKarsarnigssånut ig- dlersoriarfeKångilaK. Brøndenip e rK a r s a u t erssuta i, A/G inåneKarsimagune agdlause- rissagssaK saricumiuterKunago, tauva aitsåt sarKumiutdluaruma- gå uvavnut påsigssåungilaK. tå- ssame sangatak pissutigititaussut nautsorssutigissariaKarunarput. i- nåssutigineKarsimagpat pasinapi- lugtitsiniamigssaK pivdlugo ag- dlagaK sarKumiuterKunago, upa- ruardlugo OKauserissat erKiingi- nerat, tauva isumatumik iliome- runaviångilaK agdlauserissagssaK sarKumiutisagåine. ikingutingnersumik inuvdluar- Kussivdlunga E. S. Henning sen, fuldmægtig. A-G kan blive dømt i en injuriesag! Jeg skal ikke i øvrigt blande mig i A/G’s stridigheder med er- hvervsstøtten. Jeg har ingen for- stand på at handle med skibe, og og min mening ville derfor være værdiløs. Indenfor mit fag har vi jo den ulempe, at vi normalt skal belægge vore påstande med er- klæringer fra neutrale sagkyndi- ge, for at vort forum, domstolene, gider høre på, hvad vi siger. Men jeg synes, der er nogle af Brøndens betragtninger, der ikke bør stå uimodsagt. Det er under et nu afsluttet ka- pitel af min karriere — jeg har tidligere været ansat på et advo- katkontor med meget nær tilknyt- ning til pressen — faldet i min lod at beskæftige mig en del med injuriesager og journalister, og det er mit bestemte indtryk, at Brøn- dens synspunkt ikke deles af se- riøse journalister. Brøndens synspunkt, at man ik- ke på forhånd bør anse nogen for mere sandfærdige end andre, og at man sikrer objektiviteten ved at medtage selv yderliggående me- ninger, er der selvfølgelig noget rigtigt i. Men det gælder kun in- denfor det område, der med rette kan betegnes som meninger, nem- lig almindelige vurderinger af et offentligt anliggende. I den fore- liggende sag drejer det sig delvis om noget andet, nemlig at A/G udbreder sigtelser mod erhvervs- støtteudvalget for at have givet afslag på en ansøgning for at fremme et af erhvervsstøtteudval- gets medlemmers private økono- miske interesser, en sigtelse, som hvis den var sand, ville gøre ud- valgets medlemmer uværdige til den agtelse og tillid, som deres hverv kræver. Hvad loven siger herom er klart. Udbredelse af den slags sigtelser er retsstridige, medmindre deres sandhed bevises. A/G kan ikke med rimelighed tro, at det vil væ- re muligt at bevise denne sigtelse. Selvom udvalget virkelig skulle have haft den slags motiver, skul- le de da være nogle usædvanlige Turisthotellet - Sukkertoppen Tilbyder nyindrettede enkelt- og dobbeltværelser i rolige omgivelser. Hotellet serverer efter bestilling morgenkomplet og smørre- brød. Henvendelse: HENNING NIELSEN Bolette Josefsensvej B 248 Box 48 — tlf. 1 33 65. klodsmajorer, hvis de havde ned- fældet det på en sådan måde, at der kunne føres beviser mod dem. Jeg er selvfølgelig godt klar over, at der ikke ifaldes straf (men derimod nok erstatning og i hvert fald mortifikation), hvis man i god tro, har udbredt en sigtelse og har handlet til beret- tiget varetagelse af en åbenbar almeninteresse. Men den gode tro skal være begrundet. Man skal virkelig efter grundige undersø- gelser have fundet stærke holde- punkter for at antage, at sigtelsen er sand, og det skal der ikke så helt lidt til, selvom ens kilde fremstår som vidne og bekræfter fremstillingen, og selvom det dre- jer sig om noget, ens kilde med rimelighed kunne antages at have kendskab til, især hvis kilden er part i den sag, det drejer sig om. Efter min opfattelse må det fore- komme ganske usandsynligt, at A/G kan have troet på, at Linden- hanns antagelse af, at hans afslag var begrundet i korruption, hvile- de på nogetsomhelst objektivt grundlag, uanset hvor stærk en personlig tro han har haft på det. For det tilfældes skyld, at det skulle have undgået redaktionens opmærksomhed: folk i dette land har endog udsædvanlig let ved at komme til den antagelse, at det må skyldes usaglige bevæggrunde, hvis de ikke får medhold i en sag. Efter al almindelig erfaring næ- rer jeg da heller ingen tvivl om, at A/G ville blive dømt under en injuriesag, hvis en sådan blev rejst. Det kan heller ikke være helt afgørende. Det kan være en sam- vittighedssag for en journalist at bringe en injurie, selvom han ved, at han bliver dømt. (Beundringen for dem, der „tør, hvor andre tier" kan dog i Danmark ikke blive så stor som i lande, hvor man virke- lig får på tuden, når man bliver dømt i en injuriesag.) Der kan være materiale, som en journalist ikke kan føre frem af hensyn til sine kilder, og de fleste injurier om udenlandske diktaturregimer kan der ikke føres beviser for i danske retssale. Men forudsætnin- gen må dels være, at det er et al- vorligt problem, der må rejses, dels at der foreligger pålidelige oplysninger, der får journalisten giver beføjet grund til at tro på, at det er sandt. Brøndens synspunkt, at man kan gå ud fra, at alle mennesker er lige sandfærdige — eller for den sags skyld lige løgnagtige — og det derfor er berettiget at kol- portere allehånde injurier, hvis man blot giver den anden part ad- gang til at udtale sig, er hverken juridisk eller presseetisk holdbart. Brøndens betragtninger om, at når nogen fraråder A/G at bringe en artikel, bringer man den natur- ligvis, forekommer mig uforståe- lige. Det må da for pokker af- hænge af begrundelsen. Hvis man fraråder , at der bringes injurier, under henvisning til, at de er ukorrekte, kan det da umuligt fornuftigvis være et afgørende datum for, at de skal bringes. Med venlig hilsen, E. S. Henningsen, fuldmægtig. 500 MOTORCYKLER OG SCOOTERE nyere og ældre, bortsælges til spotpriser. Priser fra 350 kr. Skriv efter lagerliste. Autohuset GI. Kongevej 76 . København V. :HaisiiaasBBfi Stangstål Faconstål Båndstål Stål Armeringsstål Stålbjælker RHS-profiler Præcisions- stålrør Rustfrit stål Emnerør Plader Aluminium- profilplader P.V.C.-beklædte profilplader Galvaniserede profilplader Søm, tråd Skruer, bolte Vi sender gerne brochuremateriale brochurinik påsissutigssanik nagsitdluarsinauvavtigit LEMVIGH & MUNCK A/S 1003 København K Vestergade 16 Telefon (01) 1505 25 5000 Odense Tolderlundsvej 115 Telefon (09) 14 33 22 MULLER • STÅL 8100 Aarhus C Sverigesgade Telefon (06) 13 33 22 3

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.