Atuagagdliutit - 28.03.1974, Page 18

inatsit torratdlataussoK
imalunit kukulugtorneK?
AG-me normorut tugdlit ilåne angner-
tumik sangmineKåsaoK nunavtine nang-
minerssorniarnermik norKaineK. aut-
dlarKautitut ilånguparput una Sava-
lingmiune nangminerssornermik ag-
dlautigissaK. agdlagtuput AKigssiaK
Møller ama Leif Aidt.
Savalingmiune ingmut nålagker-
sornermut inatsit ukiut 25-t atu-
terérsimagaluartoK inugtaussut
inatsit pivdlugo isumait sule å-
ssigingeKaut, sordlume autdlarti-
salermat ama taimåisimassut. i-
natsit 1948-me atulersineKarmat
folketingimut ilaussortaK Thor-
stein Petersen, folkeflokken (par-
ti), OKarsimavoK tamåna Sava-
lingmiunut ajunårutaussoK, fol-
ketingimutdle ilaussortap åipå, P.
M. Dam OKarsimavoK inatsit Dan-
markip historiåne eritaimassag-
ssat kussanarnerssarigåt. kingug-
dliup ernera, lagmand Atli Dam,
socialdemokratiet, uvdlumikut i-
sumaKarpoK inatsit pitsauvdlui-
nartussoK. akerdlianigdle repu-
blikanere Zakarias Wang AG-me
nr. 19/73-ime agdlagaicarame ilå-
tigut oKarpoK inatsit avKutigalu-
go ajungitsumik isumaKardlune
„misiligaluarneK maungåinarsi-
massoK".
Kularutigssåungitdluinartumik
savalingmiormiut inuiaKatig'igtut
atausiussutut naKisimaneKartari-
aKångitsututdlo ingmingnut issi-
gilersimanerata inatsit pilersisi-
mavå. pingoriartuårnera misig-
ssoråine nunavta uvdlumikut i-
ngerdlaneranut åssingussoKaKaoK.
OKalugtuagssartå
ukiut 1870-it kisalo 1880-it inger-
dlaneråne savalingmiormiut stu-
dentit ingmikut inuiåussutsimik
pingårtitsissut sarKumilålersimå-
put erininångitsumigdlo isuma
tamåna Savalingmiunut ångusi-
mavoK. autdlarKåumut Kåumar-
saineK avKutigalugo inuiåussutsip
pingåssusia nivtarteruneKartarsi-
mavoK, ukiutdle 1900-t autdlarti-
lernerane politikimut sangutine-
Kariai'tulersimavdlune. politiki-
mut soKutigingningneK agdliar-
tortitdlugo partitaoK autdlarti-
sarneKalerput. taimalo 1906-ime
sambandspartiet kisalo selvstyre-
partiet pilersineKarsimavdlutik.
partit tåuko mardluk politiki-
kut sujunertait naitsumik oitau-
tigisagåine oKartoKarsinauvoK
sambandspartit Danmarkimut Ka-
ncK ltumigdlunit atåssuteKartu-
åinarnigssaK kigsautigåt, kisiåni-
le selvstyrepartit Savalingmiut i-
luåne nangminerssulernigssaK
ingrnutdlo nålagkersulernigssaK
kigsautigigåt.
ataut.simut issigalugo OKautigi-
neKarsinauvoK partit tåuko åssi-
gingissutåt tåssaussoK politikikut
pissusiussunik atutunik nåma-
gingningneK ingerdlatsinarniar-
nerdlo (konservativt), tåssalo tåu-
kuput uvdlumikut hjemmestyre-
mik (ingmut nålagkersornermik)
atutumik namagingnigtut. aker-
dle tåssåuput pissusiussunik nfi-
magingningitsut politikilo avKu-
tigalugo avdlångortitsiniartut, tå-
ssalo tåukuput uvdlumikut Sava-
lingmiut nangminerssulivingnig-
ssåinik kigsautigissaicartut.
uvdlumikut Savalingmiune politi-
kikut ingerdlatsineK inuiåussutsi-
mik pingårtitsinerinavik neicita-
ralugo ingerdlåneKångilaK. ani-
ngaussarsiornikut kisalo inoKati-
gingnikut pissutsit åssigingitsor-
pagssuit akerdlerlssutaussaKi-
ssutdlo aperKutåuput pingårtine-
Kartorujugssuit. isumat åssigi-
ngitsut autdlarKåumut paitsunga-
nartutut navsuiaruminaitsututdlo
issigineicartaraluit måna sukumi-
nerussumik ingmikortiterneKarsi-
måput kikunutdlunit påsinartu-
ngordlugit politikikutdlo pitsau-
ssumik kinguneKardluartumigdlo
OKatdlisausinångortitdlugit. tama-
tuma kingunerisimavå partit åssi-
gingitsut arfinigdlit uvdlumikut
Savalingmiune pilersineKarsima-
nerat. tåuko tamarmik lagtingi-
mut ilaussortaKarput. ersserKig-
sartariaKarpoK inuiaKatigigtut
misigisimanermut isumaKatigit
politikikut aperKutinut avdlanut
isumaKatigiginarneK ajormata.
inuiaKatigigtut misigisimaner-
me (inuiaKatigigtut nangminérsi-
naussutut) isumertarnertigut a-
kerdlerit mardluviuput. tåssane
savalingmiormiut amerdlaKatigit
mardluvingordlutik avigsimåput
OKartoKarsinauvoK partit tåuko
1906-ime autdlartineKarsimassut
mardluk ingerdlaviat taimailiv-
dlune uvdlumikut tuvssarneKar-
sinaussoK.
selvstyrepartitorKat (gamle
selvstyreparti) sujunertarisimavåt
kommunit oKartugssaoKataunerat
agdlilerneKåsassoK kigsautigisi-
mavåt lagtingip (landsrådip) Sa-
valingmiune ingmikut isumagi-
ssatigut inatsisiliorsinaulernigsså.
arritsumik patajaitsumigdlo poli-
tike avKutigalugo Savalingmiut a-
KuneKarnerat nangminérneruler-
sikiartorsimavåt danskitdlo nå-
lagkersuissue aporauvfigiartuler-
simavdlugit.
taisisitsineK
1920-kunile lagtinge ingmikut Sa-
valingmiune agdlagfeKarfenalersi-
mavoK. ukioK 1923 lagtinge ing-
mikut Kinigkamik formandeKaler-
simavoK (nunavtine landsrådip
formandianut åssersuneKarsinau-
vok), kisalo landskassimut aki-
lerårutit (skat) 1930-kune atorti-
neKalersimåput. sorssungnerssup
kingugdliup nalåne Danmarkimut
atåssutaerukatdlarnerup lagtingip
oKartugssåussuseKarnera agdli-
sarsimavå. tamatumalume kingu-
nerisimavå ingmut nålagkersor-
sinaulernigssap aulajangerneKar-
sinaulernera. lagtingimit ingmi-
kut autdlartitat Danmarkimc
nalagkersuissut Savalingmiut nå-
lagkersuinikut Kano« ingerdlåne-
Karsinaulernigssåinik isumasior-
dlugit atautsiméKatigisimavait.
taimane Danmarkime Knud Kri-
stensen statsministeriussoK suju-
nersuteKarpoK savalingmiormiut
tamarmik taisisitsinikut isumasi-
orneKåsaSSut. tamåna pivoK ukioK
1946 septemberip 14-iåne. sava-
lingmiormiut ukunånga Kinigag-
ssineKarsimåput:
1. Savalingmiut Danmarkimut a-
tåinåsåput ingmutdle nålag-
kersulerdlutik (hjemmestyre-
Kalerdlutik).
2. Danmarkimit avigsåsåput
nangminerssulerdlutik.
amerdlanerssait, tåssa taisissut
48,7 %>-é nangminerssulerusugput
47,2 "/o-ile Danmarkimut atåssute-
Kåinarusugput ingmutdle nålag-
kersulerusugdlutik. taisisitsiner-
dle nalorninartortaKartineKarpoK
akerdlerissutigineKaKalunilo.
Danmarkime nålagkersuissut lag-
tinge soraersipåt nutåmigdlo Ki-
nersisitsivdlutik. Kinigkat nutåt
nangminerssulivingnigssaK kig-
sautigingmåssuk ingmut nålag-
kersulernigssaK isumaKatigissuti-
gineKarpoK. inatsit atulerpoK 1.
april 1918 månalo tikitdlugo —
tåssa ukiut 25-t — atusimavdlu-
ne.
1948-me inatsit
ingmut nålagkersornermut inatsi-
sip aulajangersorsimavå Sava-
lingmiut atausiussut ingmingnut
nålagkersortut danskit nålagauv-
fiata iluane. inatsime ersserKig-
sarneKarsimavoK inuiaKatigingne
isumagissagssat sut savalingmior-
miut ingmikut nangmineK isuma-
gissarisagait, taimalo sut nåla-
gauvfik (danskit) peKatigalugo a-
tautsimut isumagineKåsanersut (i-
malunit ikioKatigigdlune isuma-
gissat). ingmut nålagkersuinerme
ingerdlatsissut (lagtinge) isuma-
gissagssamik tigussaKåsagpata pi-
umassarineKarpoK aningaussaiau-
tit tamaisa landskassip matusså-
sagai.
uvdlumikut savalingmiormiut
ingmut isumagissait måkuput:
Savalingmiut iluåne nålagkersui-
nikut aKutsineK (lagtinge åma
landstyre), akilerårutit niorKutig-
ssatdlo erKuneKartartut akitsu-
tait, kommunit aKuneKarnerat, sa-
naortorneK igdlugssaKarniarner-
dlo. avKusiniorneK, ingnåtdlagi-
ssiorneK, niuverneK, sulivfigssua-
KarneK sanaortugagssanigdlo i-
ngerdlatsineK, aulisarneK nunale-
rinerdlo, radioKarneK, niorKutig-
ssanik tuniniaineK pisiortornerdlo
tåukualo sigssuerneKarnerat kisa-
lo Kåumarsainikut kulturikutdlo
piorsaineK.
ikioKatigigdlune isumagissat
landstyrimit tiguneKarsinaussut
ukuput:
perKingnigssamut isumaging-
ningneK, atuarfeKarfik, inungnik
ikiuissarfik, oKalugfeKarfik, poli-
tit, agdlagfeicarfik kisalo tingmi-
ssartortitsineK. tåssalo tåukuput
uvdloK måna tikitdlugo nålagauv-
fingmit Danmarkimit isumagine-
Kartut.
ingmut nålagkersuinerme oKar-
tugssautitanit inatsit atutoK na-
jorKutaralugo tiguneKarsinåungit-
sut tåssåuput igdlersorneKarnig-
ssamut åmalo nunanut avdlanut
pissutsinut tungassuteKartut. ki-
salo taissariaKarputaoK erKartu-
ssissoKarneK, inuinait inatsisiti-
gut aulajangersaivfigineKarnerat
(civilret) åmalo aningaussaKarneK.
tamåko saniatigut inatsisit tunga-
viussut eriagerKussait måko: ki-
avdlunit nalungeKatigingnissutse
nåpertordlugo ugperissaKarsinau-
nera, inugtut kivfåungissuseKar-
sinauneK, naKisimaneKarane inu-
tigssarsiorsinauneK, naKisimane-
Karane ingmikutdlo sigssuerneKa-
rane agdlagaKarnikut isumanik
anitsisinauneK, peKatigigfeKarsi-
nauneK åmalo KanoK ilissukut-
dlunit isumaKatigingniardlune
katerssoKatigigsinauneK il. il.
ikioKatigigdlune isumagissat i-
natsisiliornerat folketingimit o-
KartugssauvfigineKarpoK piviu-
ssungortineKarnerånilo nålagker-
suissut akissugssauvdlutik inger-
dlatsissussardlutik.
ingmut isumagissane lagtinge
inatsisiliortuvoK landstyrilo pivi-
ussungortineKarnerine akissug-
ssauvdlune ingerdlatsissuvdlune.
landstyre lagmandimik KUtdler-
saicarpoK (måna tåuna tåssa so-
cialdemokrate Atli Dam), lagtingi-
saoK (ingmut nålagkersuinermut
atautsimititaliat Kinigkat) Sava-
lingmiune ingerdlatsinermut su-
nutdlunit tungåssuteKartunik su-
junersuissartuvoK oKartugssaoKa-
tauvdluardlunilo.
Savalingmiut danskit nålagauv-
fiata iluane ingmikut ingerdlane-
rat takussutigssaKartiniardlugo
savalingmiormiut avdlatut itumik
erfalassoKarput. såningassortå
augpalugtuvoK tungujortumik si-
nåkutilik sivneralo KaKortuvdlu-
ne. erfaalssoK 25. april 1940-mile
atulerpoK, tåssame taimane tuluit
piumassarisimangmåssuk sava-
lingmiormiut umiarssuait ingmi-
lagtingimut kisalo folketingimut
ilaussortaK Erlendur Patursson, re-
publikansk partimérsoK.
Lagtingsmand, folketingsmand Er-
lendur Patursson, det republikan-
ske parti.
kut ilisarnauteKåsassut. ingmut
nålagkersornerme inatsisivtaoK
aulajangersarsimavå inunguseri-
ssame OKautsit (savalingmiormiut
OKausé) pingårnerpautineKåsa-
ssut. ilångutdlugule åma taineKar-
simavoK danskit OKausé pitsaussu-
mik sukumissumigdlo iliniarne-
Kåsassut.
Savalingmiut ingmikornerat ta-
kutiniardlugo aningaussat avdla-
tut issikoKartineKarput. savaling-
miormiunit titartarneKarsimåput.
danskit aningaussait naleKatigait,
tåssame aningaussaKarneK ikio- i
Katigigdlune ingerdlåneKarmat.
lagtingip aulajangigai, OKartug-
ssauvfingme iluane, nålagauv-
fingmit nålagkersuissunitdlo
(Danmarkimit) avdlångortineKar-
sinåungitdlat asigssorneKarsinau-
natigdlo. taimatutaoK ingmut nå-
lagkersornermut inatsit lagtinge
18