Atuagagdliutit

Árgangur
Útgáva

Atuagagdliutit - 20.06.1974, Síða 15

Atuagagdliutit - 20.06.1974, Síða 15
angatdlatit nålagagssåinut atuarfik pissortartålersoK sujuligtaissorisimasså H. J. Jensen mana autdlartugssauvon, OKalugtuardlunilo pilersitauneranik manalo Kanon ingerdla- neranik atuarfiup pissortå H. J. Jensen ukiut arfinigdlit Kalåtdlit-nunånérérdlune angatdlatinut nålagångorniat atuarfiåne SkagenimTtume pissortångusaoK. Forstander H. J. Jensen — efter 6 år i Grønland tiltræder han stillingen som leder af Skipperskolen i Skagen. — neriugpunga, Kalåtdlit-nunåne angatdlatit nålagagssaisa iliniar- fiat kalåtdlinut atuarfivigtut i- ngerdlataulfsassoK sujunigssame ingerdlataunermine. uvanga nangmineK autdlarKåumutdle pi- ngårtisimavara atuartitsineK ta- marme kalåtdlisut imalunit OKa- lugteKardlune ingerdlåneKartaria- KartoK, taima OKarpoK sujuligtai- ssok H. J. Jensen, mana ukiune tatdlimane angatdlatit nålagag- ssaisa atuarfiåne sujuligtaissorér- dlune Danmarkimut avalagtug- ssångortoK, Skagenip angatdlati- nut nålagagssanut atuarfiane i- ngerdlatsissugssatut atorfinigki- artordlune. H. J. Jensenip Kalåtdlit-nunå- ne sulinera autdlarnerpoK Manit- sume 1968-ime, tåssane kystskip- perit soraerumérnigssaisa tungå- nut iliniartisimavdlugit. ukiume tugdliane Nungme angatdlatit nå- lagagssaisa atuarfiane pissortå- ngorpoK, taimanikut centralfag- skolip ilagigå. 1969-imit ukion kaujatdlag- dlugo atuarfiulerpoK — angatdlatit nålagagssaisa atu- arfiata oKalugtuarissaunera 1960- imit autdlartipoK, taimane atua- Katigit Nungme angatdlatit nåla- gagssaisut soraerumérmata Kairi- ssivdlutik, H. J. Jensen OKalug- palårpoK. tamatuma kingorna u- kiut tamaisa soraerumértoKar- tarpoK. 1969-ip sujornagut ukiui- narme atuartoKartarpoK, kisiåne 1969-imit atuarfik ukioK kaujat- dlagdlugo atuarfiulerpoK. pissari- aKavigpoK taimailiornigssaK a- ngatdlatit nålagagssaisa atuarne- rat angnertusisitaungmat. angatdlatit nålagagssaisa atuar- fiat iliniartitsinikut umiartortut iliniartitaussarnerånut direktora- teKarfingmut atatitauvoK. atuar- titsinerup åssigå Danmarkime ta- måkunatigut atuartitsissarneK taimatut atuarfingne. Danmarki- me Kalåtdlit-nunånilo soraeru- mérnerit avdlåussutituaråt pissag- ssat danskisut tulugtutdlo ilåti- gut ajornaitdlisagaunerat. pissar- nertut atuartut karaktereKartug- ssaugaluarput 5-imik pissagssane tamane, månile nåmagineKarpoK Kalåtdlit-nunåne atuartut 5 inor- dlugo taineKartune angussigalu- arpata. taimåitordle atautsimut katinerine avguaKatigigsitdlugo 6 angusimåsavåt angussagssaK ang- nerpåK 13 najorKutaralugo. soraerumérérångamik atuartut, nåmagtumik piumassarineKartu- tut umiartorérsimagunik nåmag- tunigdlo ukioKardlutik, inussutig- ssarsiumut agdlagartamik tunine- Kartarput. danskit umiartortut ugpernarsautåtut atortugssaussu- mik kinguneKartarpoK. aulisartoK coasterimilo nalagaK 1969-imit 1972-imut Nungme kystskipper- åma sætteskipperitut soraerumérnerit 2. åma 1. gradi- mik taineKartartut soraeruméru- taussarput. 1973-imit nutåmik au- lisartut angatdlatåinut nålagag- ssatut ingmikut itumik atuartitsi- nenalerpoK nutåmik. tamåna isu- maKarpoK sætteskipperitut sorae- rumérneK mardlungordlugo a- vingneKartoK 2. gradiussoK, auli- sarnermut agssartutinutdlo siner- ssortautinut (coaster) nålagagssa- tut. nutåmik iliniartitseriauseK erKuneKarmatdle kystskipperitut soraerumérneK atorungnaerpar- put, Kalåtdlit-nunåta imåne miki- vatdlårmat soraerumérutigisav- dlugo. Skipperskolip ukiorpålungne aulisartut nalinginait iliniartita- rissarpai. 1970-ime KGH suleKa- tigalugo kilisautine aulisartugssat iliniartilerpavut ukiumilo tåssane tungaviussumik aulisarnermut i- nusugtut åma atuartilerdlugit. Centralfagskole avguatårneKar- mat aprilime 1973, atuarfit ingmi- kortut nangminerssulerdlutik, tai- matut iliniartitsissarneK special- arbejderskolimut nungneKarpoK, taimailivdlune ingmikut aulisar- nermut ilisimassagssanik atuar- neK Påmiune atuartitsissutauler- dlune. Skipperskolime taimatut ilini— arnerup saniatigut periarfigssa- KarpoK sule angnerussumik atu- arKigtarnigssamut åssigingitsut tungaisigut, taimailivdlune kursu- sit ardlagdlit sumissusersiutinut teknikikut atortunik atuarKingne- rit nåmagsineKartarsimåput. kur- susertitaussarput sujornagut sæt- teskipperitut soraerumérérsima- ssunut. 1973-ime ukiåkut misili- gutigalugo atulerpoK angatdlatit nålagaisa atuartitaunerat sorae- rumérnertaKångitsoK, tåssa angat- dlatit 20 BRT inordlugit nålagåi- nut. kursusime tåssane iliniarne- Kartarput sumissusersiutitigut teknikikut atortut atornigssait, åmalo angatdlatip aserfatdlagtai- linera taimatutdlo motorip. ingmikut igdloKalerpugut Skipperskole januarime 1974-ime nugpoK igdlumut nangminerissa- minut sujornagut „Møbel- og tæppehus“-iusimassumut, Nung- me. inigisså imap Kulinguane ilu- avigpoK. atuarfiup ilåtigut pigi- ssarai atortunut åssigingitsunut pigissat nåmagdluartut inime ka- terssorsimassut (instrumentrum), umiarssup aKugtarfiatut pisatser- sorsimavdlune imamut issikivi- gigsoK. tåssane sumlssusersiutinik moderniussunik atortoKarpoK, au- lisagkanut ujardliuteKardlune, sordlo radarit, radiukut ujardliu- tit, ekkoloddit åssigingitsut, auli- sagkanut itsuartutit (fiskelup) ag- dlisitsiutit sonarilo. atuarfiup pi- niarsimavai nangmineK aKung- nermut atortut (inungmit nåku- tigineKaratik) åma VHF-imut a- tåssutitut atortut avdlatdlo ator- tut kigsautigissat perusutåuput. atuartitsineK angnerussutigut KarasarssorneruneruvoK. kisiånile iliniartitsinermut atatitdlugo mo- torinut sulinermik atuartitsine- KartarpoK åssigingitsunik, ikuat- dlangnerit akiornigssånik, ånang- niutit atornigssånik avdlanigdlo, taimatutdlo sungiusautigalugo a- ngatdlatinik autdlartarnerit atu- artut Karasarssordlutik ilikagka- mingnut tatigingnilersiniardlugit. kigsautigissat pigerusutat ilagåt sungiusautigalugo angatdlat atu- arfiup tamatigut atoriåinagagsså. amerdlanerit Kalåtdlit- nunanikusugput H. J. Jensen OKarpoK kigsautigi- naraluartoK kalåtdlit inusugtut amerdlanerit coastskipperitut (sinerssortautinut agssartortunut nålagagssatut soraerumérsima- ssut) angnerussumik iliniarusug- tugpata sordlo danskit umiarssu- åine sulissugssatut. kisiåne amer- dlanerit Kalåtdlit-nunånikusung- neriiput, måssa måne periarfig- ssat kigdleKaraluartut. — åma agsut sujunertarisima- varput nålagagssat aKugtugssat- dlo (officerer) KGH-ip kilisautai- ne sulissugssat, neriugpugutdlo aulisarnermut tungassutigut ing- mikut ilisimassaKarnermut atuar- feKalernigssaK skipperitut atuar- nermut ilåssutitut. åma sule ang- nerussumik iliniarKigtarnigssaK skipperskolime angnertumik sang- missarårput — moderniussunik atortoKardlune sumissusersior- nermut tungassutigut, tåssame ta- måko ineriartortitaujuarmata, i- liniarKingnigssamutdlo neKeroru- tivut, inungnut angatdlatinut 20 tons inordlugo angitigissunut nå- lagaussunut åma tungåput, måssa inatsisitigut piumassarineKångi- kaluartoK iluamik iliniarsimanig- ssaK, taima mikitigissunut nålag- kat ingmikut iliniarsimåsassut. taimåikaluartoK pingåruteKaKaoK inuit tamåko ilisimassaKarnigssåt tungaviussutigut motorit påriv- dluarnigssåinik, sumissusersior- nermik avdlanigdlo påsisimassa- Kalernigssait. angnertunerussunik agdlisai- nigssaK pissarianångilaK H. J. Jensenip isumagingilå Skip- perskole angnertusartariaKartoK ukiune aggersune sujugdlerne. — erKigsisimassumik ineriartortitsi- neK ilisimassagssat piumassarine- Kartut angnertusiartornerat na- jorKutaralugo åmalo teknikikut i- neriartorneK maligtaralugo uva- nga isumaga maligdlugo måna pi- ssariaKartitavut pigigatdlarpavut iliniartariaKartitavta piumassai nåmagtitdlugit, taima OKarpoK H. J. Jense kivdligtisimårnapajår- poK uvavnut atuarfik Kimåsav- dlugo tåssanilo suleKatigivdluar- simassåka. kisiåne isumaKarpu- nga ilumordlunga OKåsaguma måna pilersitsiniarfiup nalå iner- simagigput. taimåitumik pivfig- ssångorsimavoK Kimagdlugo inuv- dluamussinigssaK, H. J. Jensen naggasivoK. H. Gammelgaardime timerssornermut nalunaeKutaK pisanganartOK fabrikip tuniniaissuanit torKåinartumik: sekuntimut uneriatårtartoK isumaminik tauvalo KanoK sukatiginersut autdlarterKig- tardlugit. sukåssutsinut erKordlulnartumik nautsorssuisInaussoK (kåvigkaluarpatalu- nit). ingmikut tigsiartautinut nalunaeKutaussalik 3X5 minutinut. uvdloK sunauner- sumut nal u nae Kutal erdi ug o taimailinaguluntt kigsautigissaK maligdlugo. Tropic-imik pavfingmiortalik imalunit sisangmik pitsaunerpåmik pavfingmiulik. uvdlut 30 tikit- dlugit taorserneKarsinaussut utertfkumagåinilo uvdlut 8 pivfigssaralugit. agdlagar- tamut atautsimut nalunaeKutaK atausInaK pineKarsinauvoK. KR. 198.- ukiut 5 Kularnavérkutilik fabrikime kukussausimassut tamaisa taorserdlugit kingo- rårtigssai avdlatdlo ilångutdlugit nalunaekutap pisiari- neKarneranit uvdloK nautsorssQtigalugo ukiune tatdli- mane. I ■ Kupon GP 23 C. åp nag- • slnga ernlnaK 1 stk. CROSS MASTER-imik agdlagkatigut ukiut 5 KularnavérKusigkamik uvdlut 30 Kångiutlnagit taorserneKarsInaussoK , utertfsagåine uvdlunik 8- I nik pivfigssaKardlune. TROPIC-pavfingmiorta- lik uvdlorsiuteKångitsu- mik kr. 198,—. uvdlorsiutilik (saniati- gut 30 kr.). i sisangmik pitsavingmik pavfingmiulik (saniati- gut 30 kr.). tiguguvko akiligagssa« | (5,50 nagsiunigssånut akilerérdlugo). I ateK sume najugaKarneK igdloxarfik agdlagartaK Qnga nagsiuguk Gammelgaards Ur-import N. Ebbesens Vej 26, 1911 Kbh. V. I 15

x

Atuagagdliutit

Beinleiðis leinki

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.