Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 06.11.1975, Blaðsíða 15

Atuagagdliutit - 06.11.1975, Blaðsíða 15
aKuteralangnik tikågugdlingniarneK ^■"KigssorneKartOK: KNAPP-sekretariat, Box 324, 3900 Nuk, tlf. 2 24 22. kigdleKar- figput landsrådilo lrnane pisinautitauvfit OKatdlisi- SineKarnerånut atassumik ungasi- ngitsukut landsrådip kigdleKar- f'vtinut tungassut OKatdlisigai. kalåtdlit aulisartuisa tungånit lssigalugo OKatdlinerup ingerdla- nera ilaussortatdlo oKauseKartut °Kausé iluarisimårnartuput. ta- ^armingme isumaKatiglssutigåt ^■gdleKarfivta avasigdlineKarnig- sså tuaviornarsissoK. OKatdliseKa- taussut ilåinit ersserKigsumik ute- r>artitagssåungitsututdlo nipiling- nik piumassarerKuneKarpoK piår- f'erpåmik 100 sømilimut mingner- Pamigdlo 50 sømilimut avasigdli- Pigssarput. taimatut OKauseKarne- r‘t imatut påsivavut FN-ip imane Pisinautitaunermut tungassumik Ptautsimérssuartitsinerata KanoK 'PerneKarumårnera utandnago a- vasigdlinigssarput piumassarine- kartoK. OKautsit såkortut atordlugit u- kiut ingerdlanerine nunavta erKå- P® piniagkat aulisagkatdlo nungo- rarneKardlutigdlunit nunane av- Plamiunit nungusarneKarpatdlår- Parmikut kalåtdlit aulisartuinut 'luaKutaujungnaertarsimanerat u- ParuartorneKarpoK. agdlåt ilaisa Punane avdlamiut umiarssuali- v>vtine orssersorKussaujungnaer- '•ariaKaraluarnerat tåikartorpåt. isumaKatauvdluinarpugut uv- P'umikut inutigssarsiutivta pi- Pgårnerssånik taineKartartup tu- Pgåtigut pissutsit ima ilungersor- Partigilersimangmata avdlatut a- lornartumik OKautsit såkortut a- tortariaKardlutik mingnerungit- sumigdlo pingitsorane KanoK ili- ^seKalertortariaKardlune tusar- Persunik oKarigsåginarane. tama- *-Prnane politikikut KanoK ilioriu- SeKarnigssat autdlai'Kautaussug- SsaussariaKarput, timitaliniarner- P}Uo isumavdlutigerKågagssavut ^åssaussariaKardlutik landsrådit. taimaingmat landsrådime OKat- dlinerup pitsaussup inerneKarne- ra aulisartut tungånit issigalugo puaitsornartorujugssuartut OKau- tigissariaKarpoK. sordlume put- dlagtagaK kussanavingmik put- dlariardlugo naggatågut mentu- mik kapivdlugo niligtortineKar- tOK. landsrådivme naggatågut isu- maKatigissutiginarpå forretnings- udvalgip ministereKarfigput „a- jcrnartorsiutink tamåkuninga o- KaloKatigisagå". ukiune ukunane nunat erKåmi- uvta nangminerssutigalugo kig- dleKarfingmingnik avasigdlileri- lerugtorfiåne avdlamiutdlo auli- sartuisa rejenik avativtine suna tamåt sukagdlugo amerdliartui- nardlutik autdlarussuilerugtorfiå- ne napaniarnivtine tungavigssa- tuavut igdlersordluarniasagåine ministeria Kinuviginarnago OKalo- Katiginarnagulunit ersserKigsu- mik oKausertalingmik p iumavfigi- ssariaKarpoK piårnerpåmik ava- sigdlinigssarput sulissutigissaria- KartoK påsititdlugo. „nunavta erKåne avdlamiut au- lisarnerata årdlerinartumik ang- nertusiartornera pissutigalugo nu- natdlo Kaningnerussavta nangmi- nerssutigalugo kigdleKarfing- mingnik avasigdlisiterinerat pat- sisigalugo landsrådip piumassarå nunavta erKåne kigdleKarfiup pi- årnerpåmik 100 sømilimut avasig- dlisineKarnigsså FN-ip imane pi- sinautitauvfit pivdlugit atautsi- mérssuartitsinerata inernigsså u- tarKinago". landsrådime aulajangineK tai- matut nipilik tåssa uvdlumikut pissariaKartitavtinut nalerKuner- paussugssaK aulisartunigdlo ne- riuteKarnerulersitsisinaussoK. neriugpugut landsråde taima o- Karnigssaminut sapissuseKaleru- mårtoK ukiaK måna atautsimitar- nine inertinagit. taimatut piumassaKarnigssaK soruname sapisernerussugssau- vok. inuiaKatigingnile aKut nang- mineK kigsautigalugo tigusima- gåine pissariaKalersitdlugo sapi- sersinaussariaKarpoK. sujulivume sapiserniåsanatik a- torssarorsérKårdlugo aitsåt Ka- jartortarsimassugpata Kangale perdlerardluta nungorérsimåsaga- luarpugut. mo. matuma kinguline kapisigdlit piv- dlugit påsissutigssamernit atautsi- mut eKikardlugit nalunaerutigine- Karput kapisigdlit OKatdlisigine- Karneråne tungavigssausinaussut iléitut. angissusé utorKåussusifo: ukioK atauseK imånérérsimassut ilait suvfiartordlutik kungming- nut utertarput. 1972-ime sujusing- nerussukutdlume nunavta erKåne pissaussut 90 °/o-é tåssausimåput ukioK atauseK imånérérsimassut. nunavtine aulisarnerup kapisigdlit kingorKivine kapisileKåssusianut suniutai: nunat tamalåt suleKatauvfigisså- nik nalunaerKutsersuinertigut migssingerneKarsimavoK kapisig- dlit nunavta erKåne perorsariar- tartut 30 °/o-é sivnitsiardlugit pi- ssarineKartartut. nautsorssutigine- KarpoK nunavta erKånit kung- mingnut uternermingne avdlanik patsiseKardlutik tOKUssartut 15 '‘’/o- imit 40 %> tikitdlugo amerdlåssu- seKartartut. 1973-ime misigssuine- rit tungavigalugit ilisimatut OKau- tigåt nunat kapisigdlit kingorKi- vigissartagaisa nunavta erKåne aulisarnerup kingunerissånik ka- pisilingnik ånaissamingnik taissa- gait sujusingnerussukut ilimagi- neKartunit ikingnerungåtsiaKissut. misigssuinerit inerneråne OKau- tigineKarpoK nunavtine kapisi- lingniarneK kapisigdlit suvfissar- dlutik amerdliartornerånut Euro- pame kuit erKarsautigalugit su- niuteKarsimasorinångitsoK, kisiå- påsigavko ukiamut landsrådip a- tautsiminigssåne aKuteralangnik tikågugdlingniartarneK OKaluseri- ssagssångortiniarneKartoK oKau- seKarfigitsiåsuara. naluneKångitsutut Avangnåne piniartut tunissamikut ajornar- torsiortitaujuarsimåput tunissari- neKartartut kingulerigsårtumik tunissaujungnaertarnerisigut uv- dlumikut agdlåt. ukiunilo sujusingnerussune au- ssåkut puissit tåkusimavdluartit- dlugit pingårutilingmik piniagau- ssaraluartut ukiune kingugdlerne tåkutartut ikiliartuinardlutik isu- mavdlutigssaujungnaermata, ta- matumungale taorsiutdlugo aKu- teralangnik tikågugdlingniartaler- neK piniauseK nutåK pilertorna- KissoK neKinagfiuvdluartaraluar- tordlo ånåisagavtigo inerterKutau- livisagpat. taimåitumik aKuteralangnik ti- nile pingårtumik Canadame kuit ilåine suvfiartortartut ikileriarsi- manerånut patsisaoKatausimasi- naussoK. kisiånile erssendgsarne- KarpoK kungnut tamanut tunga- titdlugo påsissutigssat ikigpat- dlårnerat pissutauvdlune taimatut suniuteKarsimasinauneK ersser- Kigsumik takussutigssarsiuminait- SUSSOK. åma OKautigineKarpoK nunavti- nut pissartut ikigtuinait, sordlo 10'°/o-é, kisimik pissarineKartåsa- galuarpata nautsorssutigissaria- KartoK pissarineKångitsortaisa kungmingnut uterneråne 82°/o a- nguvdlugo avdlanik patsiseKar- dlutik toKussåsassut. tåssalo o- KartariaKarpoK taimåisagpat i- nungnit iluaKutigineKångitsortut amerdlåsagaluaKissut. USA-me pissutsit: sujornatigut, tåssa Kangauneru- ssok, kuit 100 sivnigdlit kapisile- Karfiusimagaluarput. månale o- KautigineKarpoK kuit sisamat ar- fineK pingasutdlo akornåne kisi- mik kapisileKarfiulersimassut. ta- matumane patsisaunerpéuput i- nugtusiartorneK mingugtitsiner- dlo. inutigssarsiutiginago alikutarl- nardlugule taimågdlåt kapisiling- niartoKartarpoK. ukiumut kapi- sigdlit 1000 pissaussarput ilima- nardlune 3 tons migssigisagait. ukiumut 2,5 millioner dollars atordlugit kapisigdlit amerdlisar- niardlugitdlo ilåtigut mingugtitsi- nerup migdlilerniarneratigut ig- dlersorniarneKarput. 1965-imit månamut 14,5 mili. dollars tama- tumunga atorneKarsimåput. kågugdlingniartarneK årKigssut- dluagkamik ingerdlåneKartoK u- nigtitariaKångilaK, piniartume pi- ssaKarniarssarissut någdliugtitsi- nigssaK sujunertarissångingmå- ssuk pissaKarnigssardle pissaria- Kartitartik sujunertarissardlugo. nalunginavtigime tikågugdling- niutit KamutileKaraluitdlunit ti- kågugdlit aKuteralingnik maler- ssorKårtarait Kapalerångatalo ait- såt Kamutilingmingnik periarta- rait. nålagkersuissut anguniarKUSsa- rait pigingneKatigingnikut inger- dlatsinigssaK. tikågugdlingniute- Kångitsutdle aKuteralangnik pini- aKatigingnikut tikågugdlingniar- talernerat atorsinåungitsutut kå- ngunåinartututdlo oKausertaler- r.eKåsagpat isumaKatigisinåungit- dluinarpara. Pavia Nielsen, K’aersut. KagfarneKarnigssåt KNAPP-ip for- Canadame pissutsit: nalunaerKutsersuinertigut malu- gineKarsimavoK kuit ilaisa kapi- silé nunavtine kapisilingniamer- mit sunigaunerussartut. uvavti- nitdlo issigalugo uggornartumik kuit sunigaunerussartutut tai- ssat, tåssalo kapisilé nunavtinu- kånerussartut, ikiliartornermit er- Kugaunerusimåput. tamåna, tåssa ikiliartorneK, malugineKarmat kuit kapisiligdlit pingårnerssåne inutigssarsiutigalugo aulisarneK i- nertericutaulivigsineKarpoK avdla- tigutdlo åma pissagssat kigdliler- sorneKardlutik. tamåkugunarput- dlo canadamiut nunavtine amer- dlisitsinigssamut akerdliunerånut patsisauvdluartut ilai. ukioK kingugdleK Canadame ka- pisigdlit ukioK atausinaK imånisi- massut (grils) ama sivisunerussu- mik imånisimassut (salmon) ka- titdlugit 200 tons sivneKatsiartut pissausimåput. tåukunånga 12—1300 tons mig- ssait sivisunerussumik imånérér- simassuput. pissat 90°/o-é, tåssa 1800 tons migssiliordlugit inutigssarsiortu- nit pissausimåput sivnerilo aliku- tarinardlugo aulisartartunit pi- ssauvdlutik. naggatågut inåssutigerusung- narsinauvoK amerikamiut cana- damiutdlo nålagkersuinikut pi- ngikatdlardlugit atorfiligtigut u- kiup ingerdlanerane OKaloKatigi- umavdlugit KinuvigineKarsinau- nigssåt. sujunertaussoK tamatu- mane unausinauvoK isumanik tu- sarteKatigingneK, ajornartorsiu- tivtinik sukuminerussumik suku- minerussumik navsuiåussineK å- malo kapisigdlit pivdlugit isuma- Katiglssutausimassup kigdlilersui- nermut tungaviussup avdlångor- tineKarsinauneVanut periarfig- ssausinaussunik påsissagssarsior- neK. amerdlisitseriarKingnigssaK su- jorKutdlugo tamåna pisinaugune suniuteKaratarsinaunera susupa- ginavérsårtariaKarsorinarpoK. Moses Olsen. kapisilik. nunavtine aulisagkat oKaloKutaunerssåt. pissagssat åipågumit mandiata landsrådime sujånersQtiginiarpå. kapisigdlit pivdlugit påsissutigssat 15

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.