Atuagagdliutit

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Atuagagdliutit - 06.11.1975, Qupperneq 8

Atuagagdliutit - 06.11.1975, Qupperneq 8
sinerssortautine KGH-p billete akisuvatdlårput Niels Carlo Heilmann KGH-ip 1. marts 1975 pigissat nagsiussatdlo åma imaussunik a- ngatdlåssineK nerissaKartitsiner- dlo akitsorpai 22 pct. migssilior- dlugo atlantikukortautine åma 15 pct. migss. sinerssortautine umiar- ssuarne tingmissartunilo. tamåna kinguneKarpoK landsrådime ar- dlaKaKissut issornartorsiuinerå- nik, landsrådip KGH-imut styrel- sianut autdlartitå, Niels Carlo Heilmann navsuiauteKarérsordlo. landsrådime ilaussortat ardlagdlit kigsautigigåt ingmikut akikitdli- sautigssanik årKineKåsassoK mér- Kanut nunaKarfingmiunutdlo. landsrådimut sujuligtaissoK Lars Chemnitz inatsivoK, Niels Carlo Heilmannip isumat sarKumiutisa- gai KGH-ip styrelsianut. Otto Steenholdtip KGH-ip pe- riausé issornartorsiorpai. — inuit akiligagssarsisagunik autdlarniu- sisåput, kingusingnerussukutdlo akilersugagssat ernialersorneKar- tarput. kisiåne inuit ernlnaK akile- rivigdlugo pisiniartut iluanårutig- ssaKartineKångitdlat. migdlisau- teKångilaK. nalunaerut utarKivåt Konrad Steenholdtip uparuartor- på KGH-ip kigåipatdlåmik sule- riausia. — K’asigiånguane sivisu- mik brugsforeningiliordluta suli- simavugut isumagineKarpordlo KGH-ip aulisagaerniarnera tigu- sagigput. kisiåne suliagssaK ki- nguarsarneKartuarpoK. Jonathan Motzfeldt oKarpoK, KGH-ip niuvertarfinik tigusiniar- tarnerme piumassarineKartut ila- gissarpåt, nunaKarfingnut piler- suinigssap tigunenarnigsså peKa- tigalugo. — kisiåne tamåna piv- dlugo nalunaerut sarKumertug- ssauvoK taineKartartoK „niorKU- tigssiornermut" udvalge KGH-ip atåne sulissoK. téuna utandssa- riaKarparput. sok Påmiune kilisaut atausinauva? Nikolaj Karlsenip sujunersutigå, KGH-ip tigusagå Arctic Seafood AusiangnitoK. — agsut iluaKutau- Det må være på tide, at Grønland nu forlanger sit fiskeriterritorium udvidet til 200 sømil, sagde Jona- than Motzfeldt ved forelæggelsen af et forslag i forbindelse med landsrådets behandling af beret- ningen fra havretskonferencen i Geneve. Forslaget om at udvide fiskeri- grænsen til 200 sømil kom fra Jo- nathan Motzfeldt og Niels Carlo Heilmann i fællesskab. Alle talere i landsrådet var eni- ge om at fiskerigrænsen skal ud- vides nu i stedet for at vente på havretskonferencens endelige re- sultater eller ICNAFFs diktat for fiskeriet i Nordatlanten. Der var lidt uenighed om hvor stor en ud- videlse, man skal forlange, hvis det viser sig umuligt at gennem- føre de 200 sømil.. ssugssauvoK aulisartunut niorKU- tigssiorfiup tåussuma piginarnig- sså. Lamik Møller paitsunganerar- poK, KGH-ip Påmiune kilisautit åipåt avdlamut nugsimangmago, måssa niorKutigssiorfit pissutsit- dlo avdlat nuname iluarsåussau- galuartut kilisautinut mardlung- nut sulissugssatut. Konrad Steenholdtip uparuar- torpå, Diskobugtime sulugpågar- pagssuaKarmat, kisiåne pissat ni- orKUtigineKarsinåungitdlat. auli- sagkanut Kajussausiorfik amigau- tigineKarpoK. Niels Carlo Heilmann: — nalu- ngilara pilerssåruteitartoKarsima- ssok Diskobugtime aulisagkanut Kajussausiorfiliornigssamik, kisiå- ne sule tåssa piviussungortitausi- mångilaK. amemik akitsorterussineK amernik akitsorterussissarnerit pivdlugit Niels Carlo Heilmannip nalunaerutigå: 2. september 1974 ukua akitsor- teruneKarput: 23.638 natsit amé åma 1.234 natserssuit amé. pisiortorneK nangårpalugtumik autdlartipoK, påsinarsivdlunilo a- kit pitsaunerpånut akigititaussut 9 %-inik åpariartut. taimåitordle tamatuma kingornagut pitsaune- rulerpoK ilånériardlunilo akitsor- terussisitsissup pisiariniagkanik utertitsinaratartoKarsinaussumik OKamissårtarnera pisinianut piu- matdlersitsilerpoK, taimailivdlune åmit tamarmik tunineKardlutik nåmaginartumik akilersitdlugit. natsit amé 6. marts 1974-ime a- kitsorterussinermut nalerKutdlu- git akitsoriarput 11/1 %-imik a- tautsimut akiliutit katitdlugit, i- matut påsissarianartumik, pitsau- nerpånut akigititat åparialårdlu- tik, sivnerile atautsimut issigalu- git Kutdlariardlutik. avguaKati- gigsitdlugo natsip amia atauseK 209 kr-uvoK. natserssuit natserssuåricatdlo a- misa katitdlutik Kagfariautigåt 3,1 % nalerKiutdlugo kingugdler- mik akitsorterussisitsinermut 23. Men alle var altså enige om, at Grønland og de grønlandske fi- skearter ikke længere kan vente. Fiskerigrænsen må udvides hur- tigst muligt. Det blev dog ikke til nogen fælles landsrådsudtalelse. Debatten munde ud i en beslut- ning om, at forretningsudvalget rejser sagen overfor regeringen til november, og at situationen med det voldsomme fiskeri ved Grøn- land tegnes klart og tydeligt, så regeringen kan forstå, hvad Grøn- land mener i denne sag. Niels Carlo Heilmanns slutbe- mærkning var tankevækkende: — Vore indlæg i dag går ud på, at der skal gøres noget ekstra-ordi- nært. Fiskeriet øges fra år til år, og det vil det blive ved med, sag- de han. — Grønlands Fiskeriundersø- september 1973-ime. avguaitati- gigsitdlugo åmip akia tåukunu- nga 292,00 kr-nit 29700 kr-nut. tunissat katitdlutik aningau- ssarslssutåuput 5.311.036,00 kru- ninik. 10. december 1974 kalåtdlit å- miait måko akitsorterussinikut tuniniarneKarput: 1300 migss. teriangniat amé Kérnertat 400 migss. teriangniat KaKor- tat amé 104 nånut amé. nånut amé migdleriaKaut aningaussat nalérukiartornerat i- nuiangne tamane atortussoK er- sserKivigsumik malungniupoK pi- serusugpiånginikut akit migdleri- arujugssuarnerånik kinguneicar- tumik. pingårtumik nånut aminut ilisimaneKartutut, nuånaralugit pigingnigkusugtut pisiniartarma- ta, åminut tåukununga erssenu- vigsumik malungnarpoK inuvdlu- arniutitut tainenartartunik pigi- ssaKarusungneK mingnerulersi- massoK. tamatuma kingunerå nånut a- mé 25 tuniniarumajungnaerne- Karmata akikinårneKarpatdlå- sangmata. tunissat amerdlåssuseKarput 450.000 kr. migss. akikitdleriau- tauvdlune 25% teriangniat Ker- nertat aminut åma 50°/o teriang- niat KaKortat aminut, nånutdle 65 %-imik akikitdleriardlutik ta- maisa nalendutdlugit decemberi- me 1973-ime akitsorterussinerme akigititanut. sårugdlingniarneK 1974-ime kilisautit 7 tamarmik u- kioK kaujatdlagdlugo aulisarsimå- put kilisautitdlo atornerat tamåna agdligatdlartitdlugo sårugdlit KGH-imut nangminerssortunut- dlo tunissat sujuariarsimåput 609 tonsinik imalunit 4 %-imik 1973- imut nalerKiutdlugo. kilisautit pi- ssait atautsimut katitdlugit agdle- riarput 16 %-imik, kalåtdlitdle a- mussait kinguariardlutik 700 tonsinik 10% kinguariautigalugo. gelser har foreslået en fangst- kvota for rejer på 17.000 tons, hvis det lykkes at få rejerne ind under ICNAFs regi. Men der fan- ges i år 30.000 tons rejer. I øje- blikket fisker ikke færre end 52 udenlandske rejetrawlere ud for Vestgrønland, og det siges, at der kommer mange flere næste år. Jørgen Olsen oplyste, at der mindst skal forlanges 100 sømil, fordi rejefelterne går helt ud til 90 sømil fra land. — Og vi har mange andre argumenter end re- jer, sagde han. — Fugle, sæl, hel- leflynder, og mange andre dyre- arter trues stærkt af udenlandsk fangst, og vi kan ikke mere base- re vores tilværelse på de arter. Kun rejerne er tilbage, og dem må vi værne om. Der blev fra alle sider ført mange argumenter for en udvi- 1974-ime kilisautit amussait så- rugdlingnik amussat tamarmik 61 %-eråt. KGH-ip sulivfigssuinut sårug- dlit tunissat amerdleriarsimåput 20 %-imik, nangminerssortunut- dle tunissat 30 %-imik migdleri- arsimavdlutik. kalåtdlit amussai- sa migdleriarnerat åssigingmik si- neriak tamåkerdlugo avguatårsi- mavoK, taimåitordle angnikikalu- amik Manitsume amerdleriatsiar- neKarsimavdlune åmalo igdloKar- fingne Ausiait avangnånitune. så- rugdlit nerpisa Kerititat tuniniar- nerisa ajornakusornere pissutiga- lugit 1974-ime tarajorterineKa- ngåtsiarsimavoK åma nerpiaivfi- ussartune, taimailivdlune atugkat mardloriautingorsimavdlutik så- rugdlingnut tarajortigagssanut panertitagssanutdlo, Kerititatutdlo suliat amerdleriarsimavdlutik 10 % angungajagdlugo. ugkat sårugdlit amerdlåssusiénut aker- dliussumik, sårugdlit sule ikiliar- tunguatsiarmata, issikoKarpoK sordlo ugkat amerdliartortut. 1973-ime pisiarineKarput 800 tons ugkat, 1974-imile pisiarineKarsi- mavdlutik 2700 tons migssilior- dlugit. tåssa kalåtdlit sårugdlig- taisa ikileriarnerat avdlatut OKau- tigalugo sivnerdlugo taorserne- KarpoK ugkanik amussatigut. ug- kat 1500 tons migssiliortut nerpi- ardlugit KeritineKarput, 1200 tonsitdlo panerserneKardlutik ki- ngorna avgordlugit nunanut av- dlanut Kingmit nerissagssåitut tu- niniagagssångordlugit. rejerniarneK rejenik tunissat KGH-ip fabriki- nut 1974-ime amerdleriarsimåput 6.742 tonsinit 8.584 tonsinut, tåssa delse af fiskerigrænsen, og det blev godt begrundet, at det haste- de. Otto Steenholdt førte en ny tanke frem — nemlig kontrollen med det erhvervede fiskeriområ- de. Vi ønsker jo alle at udvide til 200 sømil, og landsrådet har rige- ligt med gode argumenter, sagde han. Men vi har ingen krigsskibe til at jage fremmede fisere bort med, og den danske fiskeriinspek- tion kan ikke klare et så stort område. — Vi må tage andre pressions- midler i brug overfor dem, sagde Otto Steenholdt. — Alle skibe skal have olie, men det må vi kunne nægte skibe fra de nationer, der fisker ulovligt ved Grønland. Vi kan nægte dem enhver form for service og på den måde forment- lig forhindre ulovligt fiskeri. imåipoK sujuariarneKarsimavdli1' ne 28 %-imik. sule tåssa Disko' bugtime rejerniarneK angnerpa' juvdluinaratdlarpoK pissat tamar' mik 86 %-eralugo, tåssalo åm8 Diskobugtime pissat amerdleriar' nerat pisimavoK. taima rejerniar' nerme angussaKardluarsimanetf pissuteKarpoK, silap pitsaunerune' ranik, Kalorssuit pitsaunerussut bobbininik taineKartartut atorne' Kaleriartornerånik, ilåtigut ajor' narungnaersitsissut rejeKarfit nti' tåt aulisarfigisinångordlugit, re* jerniartartutdlo kapisilingniarnié' ssamik pilerisungmerulernerånik- soruname pissagssatut aulaja' ngigkat ernlnaK nungorértarnerat tamatumunga ama pissoKataU' VOK. KérKat Handelip tunissivigssarititainut 1974-ime tunineKarsimåput 4103 tons KérKat 1973-ime 3401 tonsiU' simavdlutik. sujuariautit pinerU' simåput fabrikine Påmiune Ma' nitsumilo, Sisimiunile 1973-imisU* amerdlatigisimavdlutik. akerdlia' nik taimågdlåt tunineKarsimåput 682 tons Ausiangne fabrikimuti tåssa 1973-imut nalenciutdlug0 agfåinauvdlutik. sulugpågkat kilisautit Påmiunut, ManitsumU1 Sisimiunutdlo tulåussisimåput 1686 tons sulugpågkanik 1973-irue 778 tonsersimavdlutik. Kaleragdlit 1974-ime fabrikinut tulåuneKars*' måput 2261 tons Kaleragdlit, tå' ssalo kinguariarneKardlune 30® tonsingajangnik 1973-imut naler' Kiutdlugo. ikileriautit pissutenar' put kilisautit ikingnerussunik tU' låussisimanerånik. grænse Konrad Steenholdt sagde, det var udmærket — som det bleV oplyst — at Canada vil dele SØ' territoriet med Grønland. — De vil i så fald med hensyn til °^e og mineraler, sagde han, — rneIJ jeg er ikke helt sikker på, at også gælder fiskeriet. Det må vl have klarhed over. Landsrådsformand Lars Cherh' nitz sagde: — Landsrådet har sjældent været så enigt. Desvserr® er muligheden for at få regeri®' gen med næppe ret stor, når på internationalt plan er i fuld gang med forhandlinger som haV' retskonferencerne. — Jeg tror imidlertid, at vi ka® gøre noget, sagde formanden, og det gør vi nu ved at henvend® os til regeringen for at tegne S1' tuationens alvor. -den. Enigt landsråd gik ind for 200 sømil 8 AG EXTRA

x

Atuagagdliutit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.