Atuagagdliutit - 12.02.1976, Side 18

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
ikioKatigfgdluta
agsut iluarisimårdlugo DGA-p
(Kalåtdlit-nunåne sulisitsissut pe-
Katigigfiat) åma FANG-ip (niu-
verdlutik Kalåtdlit-nunåne inu-
tigssarsiutigdlit peKatigigfiat) på-
sivåt kalåtdlit ilaisa akornåne,
nangminerssordlune inutigssarsiu-
tigdlit ilaisa kigsautiginerarsi-
mangmåssuk iliniarKigtariaKar-
neK konsulenteKarnigssardlo. ki-
siånile tupigilångitsungilarput,
kigsautigissaK tamåna sarKumiu-
neKarmat ima taissamit „Kalåt-
dlit-nunane mesterit peKatigig-
fiat“, tåssame månamut penati-
gigfiorérsut inutigssarsiutitigut i-
liniartitsinermut Kutdlersanarfik
atåssuteKarfigerérmåssuk, kursu-
seKartarnerit åssigingitsut pivdlu-
git. kursusit taimåitut ukiune ki-
ngugdlerne ingerdléneKartarput
ilauvfigineKardlualåvigtardlutig-
dlo, erKåisångikåine Nup avatå-
nérsut peKataugajungnerussut.
kursusit taimåitut avKutigalugit
periarfigssaKåsaoK pkorigsarnig-
ssamut, penatigititdlugulo unang-
migdlersinångordluarnigssamut,
téssarpiaussumut åniarineKardlu-
ne „kalåtdlinit mesterinit" taigor-
neKartumut iluaKutigssaK. pissu-
sigssamisusaoK, sunalunit sulivfik
ingerdlåneKartcK suliniardluåsag-
pat, ukiume kingugdlit påsitisi-
mavåt tamatuma pingåruteKåssu-
sia, sulivfeKarfik ingminut aki-
lersinaussumik ingerdlåsagpat.
taimåitumik FANG-ip DGA-vdlo
isumaKatigisinåungilåt matumane
pinenartut „mesterforening“-ip i-
liusai, avdlatume ajornartumik
kialunit sulivfiuteKartup nangmi-
neK sulivfiutine ingerdlåniagag-
ssarå sapingisane tamåt, piuma-
ssarineKarsinaunanilo pisiniarfiu-
tileKatigit mesteritdlunit ingming-
nut Kigsimigårtuåinåsassut, ilatik
malingnaunersut takuniardlugo.
pisiniarfiuteKarnerup iluane i-
lumorpcK Nup igdloKarfiane pisi-
niarfit amerdlavatdlångingmata
kalåtdlinit pigineKartut, kisiånile
pisiniarférKat ardlaicartut Nung-
misimagaluartut sordlo kioskit a-
ssigissaitdlo Kalåtdlit-nunåne isu-
mamit nutåmit ipititausimagu-
narput — tåssalo pigingneKati-
gingnit — tåssane erKarsautigår-
put nutåmik Brugsforeninge pisi-
niarfigtårmat avdlanik ilavdlugo,
nauk Brugsen pissutiniångikalua-
riput, inuime nangmingneK kig-
sautåt malingneKarmat.
tugpatdlersautitut naggasiune-
KarsinauvoK ukununga „Kavdlu-
nånit ingiarneKarnerartunut" u-
vane apercume, ilånguneKarsi-
naussoK tåssa, åma Kavdlunånit
pigineKartut ilarpålue taimaiti-
nartarmata, nauk maKa tugpat-
diersautipalåjugaluartOK.
inuiaKatigitdle nangminerssor-
nerulernigssamik piumassanartut,
taimåitunik erKarsauteKåsagpata,
sordlo sarKumiuneKartutut, tauva
sujunigssame piumassanut naler-
KutunaviångilaK, ilame kigsauti-
gissat sarKumernerat kingusinår-
simångikune iliniartitsineK er-
Kaivdlugo, tauva nangminerssor-
nerulernigssamik isuma piårpat-
dlårsimåsaoK.
DGA FANG-ilo atandngnigto-
rujugssuput suliniarnemut tama-
nut, sumingånit pigingnigtåta ag-
gernera aperKutautinago, kisiéni-
le Kularisångilarse, ikioKatiging-
nenångigpat kigsautigissavtitut
nukigtutiginaviångilagut, tåssame
kalåtdlit suliatik najugkamingne
tiguminåsagpatigit.
ikingutingnersumik inuvdlua-
ritse
DGA / FANG.
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Ki'nutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat oxautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taarsiut-
dlugo ingmikut ilisarnauslnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
politimesterimit OKauseKaut
Atuagagdliutit periarfigssisima-
vånga nr. 6-ime agdlautigissat
mardluk ilånguneKartut navsuiau-
teKarfigineKarnigssånut. tåuko
KuleKutai tåssa „atorfikåK, tusa-
gagssiuissut angutérånguardlo"
åma „unerKaserdlungnerujugssu-
vok“. avisivdle tungånit sujumut
ilisimatineKarérsimavunga navsu-
iautigssara normorume tugdlerme
aitsåt ilångusinaujumårtoK!
isumaga maligdlugo tusagagssi-
neK tamåna avisiliornerup tungå-
nit issigalugo ima sorpajutigiler-
dlunilo, eKungatigilerdlunilo so-
KutåussusérusimavoK upissune-
Karnaviarunarnanga angnertune-
russumik akissuteKarfigingikalu-
aruvko.
inuit amerdlanerit nåmagisimå-
sagunarpåt perKussuteKarsimaga-
ma misigssuisitsinigssamik politi-
nik issornartorsiuinerup tunga-
vigssaKarsimanersoK påsiniardlu-
go. misigssuinerup inernera pissu-
siussoK nåpertordlugo sarKumiu-
neKartugssauvoK nålagauvfiup
erKartussissulerissuanut åma po-
litéKarnerup tamarme Kutdlerså-
nut.
apernutit åssigingitsut atuartu-
nut akissagssångordlugit sarKii-
miuneKarput avisime suleKatau-
ssunit mardlungnit.
isumaga maligdlugo nåpertune-
rusaoK avisip akissugssaussumik
årnigssuisscKarfia ima apernute-
Karfigisavdlugo:
KanoK iliuseKartoKarniarpa avi-
sime suleKataussut atausiåkåt i-
nigssaK kigdleKaKissoK atortåsag-
påssuk siaruarterniardlugit pasig-
dliutit såkortut narrunarsautitdlo
Kalåtdlit-nunåne erKartussisso-
Karnermik pissortanigdlo avdla-
nik pasigdliutaussut? taimailior-
toKartåsanerpalo påsiniaerKåtdlå-
nguarane avisiliortut taima tusa-
gagssinermingne tiingaviginiagait
erKortunersut?
avisiliortut tåuko ilitsersorne-
Kåsanerpat avisiliortut torersumik
tusagagssissarnigssånik maligtari-
ssagssanik ilisimarKårtariaKartu-
nik, perKuneKåsagpatdlo tamåko
erKortiniarKUvdlugit? taimailior-
toKartariaKarporme avisiliorner-
mik ingerdlatsinarniarpata, aju-
ngitsumik, igdluinarsiungitsumik
agdlauseK
AG nr. 3, 15. januar 1976 Klip. 29
agdlagtauseK nutåK pivdlugo a-
perKumut juni 1974 taigdlatut ag-
dlagara ilångutagssiarinarpara. „i-
kingutiga“ (kalåtdlisut agdlagtau-
serput) toKussutigssånik ikiligaK
tugpatdliutigssamininguanik u-
vavnit imana naggåmik tusaga-
KarsinaorKuvdlugo.
taimaisiornivnut erKaimassar-
pagssuarma ilamininångue — „ka-
låtdlit kulturiata" ukiorpagssuar-
ne napatitsissut — såkuisa ilåine
atorneKartoK KårKUSsaK taitsiåi-
narpara, kårKuneuarnivtinut pi-
ssutigigavko. atuariaruk, piuma-
guvime erinarssorsinauvat. Kule-
Kutserparalo: agdlagkat-uko. e-
rin.: mérKat ukorsé tusarnårdlu-
se.
1. KårKussaråvse tamåkerdluse
méko ilivsinut perKuvdlugit
KanortoK nuånårutaungårilit!
tamaisa pigai
kalåtdlit pigai
ilivse nuånårdluarKuvdluse
ajungitsumik.
2. Kinuvigåvsilo tåukussuse
måko ilivsinut nåmagtitat
KanortoK kingornutdluartarsigik
har deres virksomhed fået vort salgs-
katalog?
Kemko Godhavn
det betaler sig nemlig
Manitsup kommuneane
formande
Manitsup kommuneata teknikimut tungassuti-
gut ingerdlatsiviane tormanditut atorfik inug-
tagssarsiorneKarpoK.
teknikimut tungassutigut ingerdlatsineK su-
julerssorneKarpoK kommuneingeniørimit, tåu-
nalo pissortaralugo igdloKarfingme nunanar-
fingnilo kommunerne sulianut teknikimut tu-
ngassunut pissortaKarfiup piorsagaunera for-
mandip suleKatauvfigisavå. isumagissagssaisa
ilagait ingerdlatsinerme sanaortornermilo su-
liagssat, tamåkununga ilångutdlugit avKusi-
neKarneK, imeKarneK ernaissoKarnerdlo. tek-
nisk udvalgime bebvggelsesudvalgimilo su-
liaussartut sujulerssornere kommunep tekni-
kerisa tigumissagssåinut ilåuputaoK.
åssigingitsutigut piginåussuseKarfeKartOK
OKautsinigdlo ardlaringnik atuisinaussoK ator-
finigtitsinigssame sagdliutiniarneKarumårpoK.
atorfik akigssauserneKåsagunarpoK GAF-ip
nunavtinutdlo ministereKarfiup formandit nu-
navtine najugairavigsul akigssarsiait pivdlu-
git isumaKatigissutåne § 4 tungavigalugo, tå-
ssa akigssarsiat autdlarKautigssait Ktimutdlo
kigdligssait tugdleringnertik nåpertordlugo
angissuseKåsavdlutik Kåumåmut 3.624,33 åma
4.089,33 kruninik. periarfigssaKarportaoK tåu-
kua saniatigut pikorissusermut tapisiaKartit-
sineKarsinaunigssånut Kåumåmut 200 kr. ti-
kitdlugit.
suliagssat nautsorssutigineKartutut kingu-
singnerussukut angnertunerulisagpata for-
mande taimanikut akigssarsiaKartitauleru-
mårpoK formandit akigssarsiait pivdlugit isu-
maKatigissutine § 3 nåpertordlugo, tåssa akig-
ssarsiat autdlarKautigssait Kumutdlo kigdlig-
ssait tugdleringnertik nåpertordlugo angissu-
seKåsavdlutik 4.309,33 åma 5.874,33 kruninik.
tåukua saniatigut pikorissusermut tapisiaKar-
titsineKarsinåusaortaoK Kåumåmut 300 kr. ti-
kitdlugit.
formandip Kångiutordlune sulissarnigsså pi-
ssariaKartineKåsagpat tamåna akigssarsiaKau-
tigiumårpå akigssarsiat pivdlugit isumaKati-
gissutit maligdlugit.
inigssaKartitsiniarnerme Manitsup kommu-
nea ikiukumårpoK, ineKarnermutdlo akiliute-
KartitsineKarumårpoK maligtarissagssat atutut
nåpertordlugit.
KinuteKaut soraerumérsimanermut ugpter-
narsautit sulivfigisimassanilo nålagarisimassat
nersualårutaisa åssilinerinik ilavdlugo kingu-
singnerpåmik 12. februar 1976 nagsiuterKune-
KarpoK unga:
Sukkertoppen kommunalbestyrelse
Postbox 100 . 3912 Sukkertoppen.
akissugssaunermigdlo misigisima-
ssumik avisimik ingerdlatsivdlu-
tik, aperKutautinago avise pine-
KartoK nålagauvfiup tapivfigi'
ssarnerå tapivfigissånginerålunit!
KALÅTDLIT-NUNÅNE
POLITIMESTERE,
Nuk, 4. februar 1976
J. R. Karlsson.
årKigssuissoKarfiup tamarmiussup
isumaKatigai AG-ime suleKatau-
ssut mardluk akissutait. årxigssui-
ssoKarfik isumaKångilaK siaruar-
terissoKarsimassoK nunavtine po-
litinut pasigdliutinik såkortunik
nikanarsautinigdlo. isumaKarpu-
gut inatsisinik uniorKutitsissut å-
ma nåpertuivdluartumik pineKar-
tariaxartut. isumaKarpugutaoK ki-
kutdlunit avisinut oKauseKarsi-
naussut inuiaKatigingne naKisi-
maneKångitsune.
inugsiarnersumik inuvdluarxu-
ssivdluta
Atuagagdliutit
årmgssuissoKarfiat.
-nutårdlo
atautsip pivå
una KårKussaK
kingornamut erKåissutigssåusa-
SSOK
sujugdlianit.
3. måko ilarpai amerdlaveKåt
nangmineK tåssa misigssorsigik
sumut atugaunere påsisigik,
una KårKussaK
sule pingilaK
ilingnut una tugdluardluaKaoK
sunauneruja?
4. tåuna KanoK takusinauvara
såtukujujungmat porsimassoK
nuånårdlunga angmagagssauvara
sumineme-uko
imaedlit uko?
takukit KanoK påsisinauvagut?
tcringeKissut!
5. ivdlit KårKussaK nauk pigissat
KårKussaK tåuna kingornutavik
KanoK uvane agdlarérsimava?
takusaviuk?
tamånisavoK
taméname KårKussissorérsumut
nikatdlornaKaoK.
6. agdlåsaguvta tamåkerdluta
sut nalunaerdlualårtardlugit
OKautsit ilivsinit pisagpata
tamåna kalaup
sam'ngiveKå?
ilingnut uvavnutdlo tugdluaKaoK
kalålersamut.
Adam Egede.
18