Atuagagdliutit - 04.08.1977, Page 15

nunane issigtormiut ilmiartitauneK pivdlugo seminareKarnerat . Det tværpolare uddannelses-seminar ■ nunane fssigtormiut ilfniartita
ilmiartitsissut
kalåtdlit
ilatsTnarpat?
— taimåitoKarpat pissutsit aulajangersimavdluinartut
pissutåusåput, adjunkt AKigssiaK Møller nunane
issigtune iliniartitsineK pivdlugo seminareKarnerme
autdlarniutigssatut oKatdlisigssiamine oKarpoK
— ilmiartitsissut kalåtdlit Kalåt-
dlit-nunåne mérKat atuarfine su-
leriautsinik nutånik perorsainer-
mutdlo tungassunik avdlångutig-
&sanik autdlarniniartOKartitdlugo
ilatslnarpatdlårpat? aperKut ad-
junkt AKigssiaK Møllerimit sar-
KumiuneKarpoK nunane issigtune
iliniartitauneK pivdlugo Nungme
seminareKarnerup uvdluisa ki-
ngugdlersåilfe, tåssane AKigssiaK
Møller autdlarnlssuteKardlune
KuleKutalingmik „iliniartitsissoK
tamånimiuvik — periarfigisinau-
ssai kigdleKarneralo".
iliniartitsissup Kavdlunåp ag-
dlautigisimassånit AKigssiaK ilåti-
gut autdlarniuteKarpoK. agdlause-
rissame tåssane OKauserineKartut
ilait ima navsuiarneKarsinåuput,
uvdluinarne atuarfingme suliner-
me iliniartitsissoK kalåleK ilatsi-
narpatdlåtsiartoK. AKigssiaK aut-
dlarniutigssiamine „iliniartitsi-
ssoK tamånimiuvik" ima isuma-
Kartipå „iliniartitsissoK kalåtdli-
sut OKalUgtOK".
ilatsinarnermut
pissutausinaussut
— ilatsinarnermut OKautigine-
Kartumut patsisaussut kigdleKå-
ngitsumik agssortussutigisinauva-
vut, AKigssiaK Møller nangigpoK,
kisiåne silatusårnerusaoK Kalåt-
dlit-nunåne mérKat atuarfine pe-
riautsit nutåt erKuniarneKameri-
ne ilmiartitsissut kalåtdlit tungå-
nit imånarssuaK soKutigineKarsi-
månginerånut isumat sut pissu-
tausimassut sarKumiutisavdlugit:
1. avdlånguteKartitsinigssamik
kigsautigissat kalåtdlinut inui-
aKatigingnut tungatitdlugit i-
månarssuaK pissariaKartusimå-
ngitdlat.
2. avdlånguteKartitsinigssamik
kigsautigissaKardlune agssortu-
nerit Kavdlunåtut Kavdlunåtdlo
erKarsartausiata iluane inger-
dlåneKarsimåput — iliniartitsi-
ssut kalåtdlit åmalo tamatu-
munga tungatitdlugo inuiaKa-
tigit kalåtdlit Kulautinardlugit.
3. iliniartitsissut kalåtdlit iliniar-
simanerat amigauteKarpoK —
imalunit atuarfingme perorsai-
nerme periautsit atuarfingme
sulilerKårame atugkane aula-
jangiutinarpai imaKa kingu-
singnerussukut sulinerminut
tungatitdlugo ilinianugsimaga-
luardlune.
4. iliniartitsivdlune sulinerme pi-
sinaunerit amigauteKartut ta-
måkununga tungassunik ilisi-
massaKarKalårnermik pissute-
Karsinaussut. tamåna issori-
ssagssarsiunginermik iliniartit-
sinermilo periautsinut nutånut
sarKuminginerunermik nagsa-
taKarsinauvoK.
5. iliniartitsissoK kalåleK iliniar-
titsissutut sulinerpiame avatå-
tigut ima suliagssaKartigivoK
perorsainerme ineriartortitsiv-
dlune sulinerme peKataunig-
ssamut pivfigssaKamane.
ingmikut periarfig-
ssausinaussut
iliniartitsissup kalåtdlip Kalåt-
dlit-nunane mérKat atuarfiåne
ingmikut periarfigssarisinaussai
pivdlugit AKigssiaK Møller ilåti-
gut ima OKarpoK:
— méntat 7-inik ukiugdlit ilu-
mut tamåkerdlutik sumik angu-
niagaKartarput — ama atuarsi-
naulernigssamik agdlagsinauler-
nigssamigdlo. perusungnerup tåu-
ssuma sujuarsarneKarniarnigsså,
ingerdlatineKarnigsså aserutsaili-
neKarnigssålo iliniartitsissup su-
liagssaisa sujugdlersarissariaKar-
påt. tåssunga tungatitdlugo ilini-
artitsissup kalåtdlip Kalåtdlit-
nunåne mérKat atuarfiåne periar-
figisinaussai kigdleKångitsusori-
narput.
åmalo iliniartitsissup kalåtdlip
atuartut inungutsimingnit oKausé
atorsinaunerisigut iliniartitsiner-
milo tåukuninga atuisinaunermi-
gut pitsaoKutai AKigssiap sarKu-
miupai. — kisiåne iliniartitsissoK
kalåleK iliniartitsinerup nalingi-
naussup saniatigut åma avdlanik
pingårlussunik suliaKarpoK. atu-
artitsinerup KanoK anguniagaKar-
fiunigsså suniuteKarfigå, iliniar-
titsinerme atortugssanik kalåtdli-
sut OKausertalingnik sananigssa-
mut periarfigssaKarpoK åmalo a-
tuartut nangmingneK ingminer-
mingne ajomartorsiutait iluarsi-
niarsinauvai.
— aulajangissussutigut tåuku-
nunatigut iliniartitsissoK kalåleK
pingåruteKardluinartuvoK miki-
ngitsumik akissugssåussusilik, ta-
matumingalo pissuteKartumik i-
nuiaKatigingnut nalilerneKarne-
russariaKarpoK uvdlume issigine-
Karneranit anginerussumik.
ingmikut kigdlenarfigissat
iliniartitsissup kalåtdlip periar-
figssarisinaussai kigdleKarfigissat.
pivdlugit AKigssiaK Møller OKar-
Pok:
— iliniartitsissoK kalåleK mar-
dlugtigut suliaKarpoK. „kulturit
nåpinerat (Kalåtdlit-nunåta Kav-
dlunåt-nunnåtalo akcrnåne). pi-
ssarnertut sivnissuvfigå. pisinåu-
ssusé pivdlugit inuit angisumik
neriugfigåt — iliniartitsissutut pt-
narnane, åmale Kavdlunåtut ka-
låtdlisutdlo OKalugtut akornåne
akunermiliututut (naligigsitsi-
ssugssatut). atuarfiup ingerdlane-
rane inugtut pingåruteKartutut o-
KautigineKartarpoK OKauseKa-
riauseK atordlugo, piviussusermi-
le KanoK-itunera pingåruteKarne-
ralo navsuiaruminaitsuput. inu-
ssutsimut kultureKarnermutdlo
tungatitdlugo atuarfingme nang-
minerdlo inunermine periautsit
nautsorssutigineKartartut malig-
dlugit pissuseKarnigsså neriutigi-
neKarpoK, periautsitdle nautsor-
ssulaussartut tåuko akornåne å-
ssigingineKangåtsiaKingmat ili-
masugfigineKarnine timitalisav-
dlugo artorssautigissarpå.
isumagssarsiarpagssuit...
OKautigineKartarpoK iliniartitsi-
ssoK kalåleK iliniartitsinerme a-
jornartorsiutit pivdlugit iliniar-
titsissoKatiminik atuarfiuvdlunit
pissortånik KaKutiguinaK OKalo-
KatigingnigtartcK. tåssunga tu-
ngatitdlugo erKaimassariaKarpoK
inungnit åssigingitsorpagssuarnik
KanoK-inikutdlunit Kalåtdlit-nu-
nånit autdlartunit isumagssarsi-
agssarpagssuarnik sarKumivfigi-
neKartarnera. tamatumingåinar-
dlunit pissuteKartumik iliniartit-
sissup kalåtdlip periautsit avdlå-
ngutigssatdlo nutåt soKutigiung-
nailertorsinauvai. isumagssarsia-
ritiniagkat tamåko issigiumaler-
sinauvai tåssaussut perorsainikut
KanoK-iliutsit aKago pisoKalerér-
sugssat.
iliniartitsissuvdle kalåtdlip kig-
dligssaKarfigissatut misigivfia a-
jomerussoK iliniartitsinerup Ka-
noK årKigssuneranipoK. kalåtdli-
nit inuiaKatigingnit piumassari-
ssat ima angitigisinåuput iliniar-
titsissup kalåtdlip ingminut atar-
Kineranik naleKarssutsiminigdlo
misigineranik migdlisaisinauv-
dlutik tåukulo amigauteKåssuser-
mik misiginermik taorserneKar-
dlutik.
atauseK pissutisavdlugo
kukuneruvoK
tåssane pissussutaussoK inung-
mut atautsimut tugtisavdlugo ku-
kunerusaoK. tåssunga tungatit-
dlugo pissutsit mardluk uko er-
Kaimassagssåuput:
1. atuarfik issigissariaKarpoK i-
nuiaKatigiussutsip nangmineK
ilagissåtut, tåunalo atuarfiup
ingerdlatineKarnerata, atuar-
fingme anguniagagssat iliniar-
titsissuvdlo sussagssaKarnerata
avdlånguteKartineKarnerati-
gut najorKutarineKåsavdlune.
2. iliniartitsissunik kingunigssa-
Kardluartumik iliniartitsineK
iliniartitserKigtuarnerdlo i-
ngerdlåtariaKarput — iliniarti-
tauneK inuiaKatigingne kalåt-
dline sunik pissariaKartitsiner-
mik tungaveKartoK.
nutångorsaineK taimatut
pilersineKarsmauvoK
AKigssiaK Møller atautsimut iner-
nilivoK:
— ugperåra atuarfingmitdlo i-
nuiaKatigingnitdlo piumassarine-
Karlut angisut iliniartitsissup ka-
Karl Kristian Olsen, Knud Rasmus-
senip højskolia, oKalugtoK.
Karl Kristian Olsen, Knud Rasmus-
sens Højskole, på talerstolen.
låtdlip sapingikai. ugperåra uv-
dlumikut KanoK-issuseK avdlå-
nguteKartineKarsinaussoK kalåt-
dlit inuiaKatigit pivdlugit suku-
missumik iliniartitsissunut påsi-
ssutigssissarnikut — inuiaKatigit
taimanernisaussut, uvdlumikut i-
nuiauatigit sujunigssamilo inuia-
Katigiussugssat pivdlugit.
sujunigssame atuarfiup pingår-
tortagssai tåssaussariaKarput a-
tuartoK iliniartitsissordlo. Kalåt-
dlit-nunåne mérKat atuartut i-
nugtut pingitsorneKarsinåungit-
dluinartutut kulturimutdlo tu-
ngassutigut kingornussarsiait
nangmingneK pigissait ilångut-
dlugit atuarfingmut peKatautine-
Karsinaugpata åmalo iliniartitsi-
ssut uvdlumikornit anginerujug-
ssuarmik atuartut atuartitsissuti-
ningarnit pingårtineruvdlugit
sangminerulerpatigik, tauva Ka-
låtdlit-nunåne mérKat atuarfiat
ingminut nutångortisavoK...
H.
GRØNLANDSPOSTEN niTTyrJ
• landsdækkende
GULDKARAMELLER
De eneste rigtige karameller er
Toms Guld Karameller
kukarnårKit tåssåuputToms Guld Karameller
hjælpeaggregater
Marinediesel A/S er importør af hjælpe-
motorer fra Lister Marine Ltd., som har
årelang erfaring i udvikling og produktion
af motorer. Det garanterer et kvalitets-
produkt og en omfattende service.
Hjælpeaggregater leveres med såvel
luft- som vandkølede dieselmotorer.
De kan leveres sammenbyggede med
jævnstrømsdynamoer - vekselstrøms-
generatorer - ballastpumper etc. etc.
Forlang yderligere oplysninger.
Et Hawker Siddeley produkt
TomT
frib.
Pedershaab Maskinfabrik A/S Frederikssundsvej 123
9700 Brønderslev 2700 Brønshøj
Tlf. (08) 8202 55 Tlf. (01) 608111
Telex 69697 Telex 27065
15