Atuagagdliutit - 08.12.1977, Page 27

Kalåtdlit-nunånut ministere oKauseKarpoK:
»inuit atordlugit avssersuinerit«
inatsisinik uniorKutitsinerusmåuput
folketingime ilaussortap Otto Steenholdtip, Atåssu-
mérsup, akissut nåmaginartmgilå ministerilo aper-
KuteKarfigerKigdlugo
inuit atordlugit avssersuinerit
Kalåtdlit-nunåne inatsisinik uni-
orKutitsinerusinduput pitdlarne-
Kautausinauvdlutigdlo. taima er-
sserKigsaivoK Kalåtdlit-nunånut
ministere folketingime ilaussorta-
mut Otto Steenholdtimut akissu-
mine. Otto Steenholdt, Atåssu-
mérsoK, ministerimut apencute-
KarsimavoK, nalornissornartoKar-
nersoK avssersuinerit taima itut
Kalåtdlit-nunåne inatsisinik uni-
orKutitsinerunersut. Steenholdtip
aperKutånut tunuleKutaussoK tå-
ssauvoK Marmorilingme suliuma-
jungnaernermut atatitdlugit pi-
ssutsit, kalåtdlit sulissartut silåi-
nåkut avKuserdlugo agssartu-
ssuaK unigtingmåssuk Kavdlunåt
sulissartut Kårusungmukarnigssa-
raluånut avKut avsserniardlugo.
tåssalo taimatut iliorneK taine-
nunavtinut ministerip Otto Steen-
holdtimut akissutå tusåinardlugc
ilumorpasigsorujugssuvoK. para-
grafit ardlagdlit issuarneKarput
— taimailiornerup isumaKalersi-
savåtigut ingmikut ilisimassag-
dlit suliagssame matumane suku-
missumik sulisimassut. taimåika-
luartordle akissut avdlamik o-
KauseKarfigisinåungilara taimåg-
dlåt Karssupigtutut åmalo nålag-
kersuinikut pissauneKarneK ator-
dlugo taimåingikaluardlune ilu-
morpasingniarnertut. påsivara
Otto Steenholdt, Atåssut, taima-
tutaoK eiKarsauteKartoK — tå-
ssame ministerimit avdlamik aki-
ssuteKarfigineKarnigssaminik ki-
nuteKarpoK. ministerip akissutå
takeKissoK tusarnårdluaråine er-
Karsautigivdluagåunginera ersser-
KigpoK.
åipåtigut ministere akissumine
CKalugpoK OKatdlisigissap pine-
Kartup iluane nunavtine Dan-
markimilo inatsisit åssiglngissute-
Kangångitsut. avssersuisinaunerit
Danmarkime ilumut inerterKu-
taungmata ministere isumanar-
poK taimailiorneK Kalåtdlit-nunå-
ne åma inerlerKutaussoK. taimåi-
tordle akissume nånerane mini-
stere OKarpoK Mårmorilingme av-
ssersuissoKandsagpat ministere-
Karfivta erKartussivit aulajangi-
siniarumårai. tåssa imåipoK er-
Kartussivit navsuiaisineKåsåput
avssersuineK inatsisinik uniorKU-
titsinerunersoK imalunit unior-
KutitsinerunginersoK. aperisso-
KarsinauvoK: sok ministerip er-
Kartussivit tamatuminga aulaja-
ngisiniarssarisavai isumaKarune
avssersuisinaunerit Kalåtdlit-nu-
nåne inatsisinik uniorKutitsineru-
sut? patsisigalugo ministerip na-
luvdluinaramiuk KanoK iliusav-
dlune taimåitumigdlo erKartussi-
vit ikiortiserissariaKardlugit —
patsisigalugo ministerip naluvig-
kamiuk avssersuisinaunerit Ka-
låtdlit-nunåne inatsisinut ilumut
uniorKutitsinerunersut. nalungi-
saKångitsussårniåinardlunile tai-
KarsimavoK „inuit atordlugit av-
ssersuineK".
— inuit atordlugit avssersuine-
rit inatsisinik uniorKutitsissune-
rat pivdlugo Kalåtdlit-nunåne
Danmarkimilo inatsisit åssigingi-
ssuteKangångitdlat, ilåtigut taima
OKarpoK Kalåtdlit-nunånut mini-
stere Jørgen Peder Hansen. —
taimågdlåt Kalåtdlit-nunåne a-
torneKartugssåuput maleruagag-
ssiat Kalåtdlit-nunåne pinerdlug-
tuliortarnermik inatsimltut, Ka-
låtdlit-nunåne erKartussissarner-
mik inatsimltut åmalo Kalåtdlit-
nunåne politit ilerKorerKussåini-
tut, Danmarkime maleruagagssia-
nut taimaingajagtunut nalerKU-
tut. taimalo inatsisinik uniorKU-
titsivdlune avssersuinerup pit-
dlautigssaKartiniarnigsså pisinåu-
saoK tungavigssaKardlune aulaja-
raa OKalugpoK. taimailiornera i-
natsisit KanoK imaKarnerånik i-
sumaKarnerénigdlo ilumortumik
påsisitsinerunane nålagkersuini-
kut nukigtusårniarnerinauvoK.
kukuneruvoK
akissutå misigssordluaråine ing-
mikutdlo inatsisinik ilisimassa-
lingnik OKalcKatigingnissutigalugo
tauva ersserKigpoK akissutå oKa-
lungniutåinaunerussoK angnertu-
nerussumik imaKarnane, ministe-
rilo ima påsineKarsinaussumik o-
Karame — Danmarkime avsser-
suisinaunerit Danmarkime pit-
dlaissarnermut inatsit najorKuta-
ralugo inatsisinik uniorKutitsine-
russut — kukuvdluinartumik o-
KarpoK. Danmarkime pitdlaissar-
nermut inatsit maligdlugo avsser-
suinerit erKigsisimavdluinartumik
ingerdlåneKartut — sordlo Mår-
morilingme pissutut — inatsisinik
uniorKutitsinerungitdlat. taima
pissusilersordlune avssersuinerit
inatsisinik uniorKutitsinerunging-
mata åma inatsissartune ilaussor-
tat tamarmik nalungilait tamåna
inatsisinik atortitsinerme ministe-
reKarfiup kisalo pitdlaissarner-
mut inatsisinik sujunersuissar-
tut (straffelovrådet) Danmarkime
pitdlaissarnermut inatsimik ilisi-
massaKardluartunik ilaussorta-
Kartup Kangale ersserKigdluinar-
tumik OKautigerérsimangmåssuk.
Danmarkime avssersuisinaune-
rit inatsisinik uniorKutitsinerung-
mata patsiseKångilaK tamåna pit-
dlaissarnermut inatsime agdlagsi-
mangmat — kisiånile patsisauv-
dlutik kaujatdlaisitåkut (cirku-
lære) Danmarkime politinut ma-
leruagagssatut ilerKorerKUSsame
paragrafimik aulajangersimassu-
mik navsuiausiorsimanerit kisi-
mik. taimåitumik åma kukuneru-
vok ministerip påsitiniånguatsiar-
mago avssersuisinaunerit Kalåt-
dlit-nunåne inerterKutaussut nu-
navtine pinerdlugtuliornermut i-
natsisip paragrafisa 69-iat najor-
ngersagkame, Danmarkime politit
ilerKorerKussåne paragraf 3-mut
nalerKUtume, Jørgen Peder Han-
sen taima OKarpoK.
inatsisinik atuisitsinermut
ministereKarfik aperineKarpoK
Kalåtdlit-nunåne aulajangersa-
gaK taimaingajagtoK imåitunik
OKausertaKarmat: „avKusinerne,
igdloKånginerssane imalunit na-
jugkane avdlanut inuit kikutdlu-
nit tikisinaussåine, sordlo niuver-
tarfit, pissortatigut agdlagfit, nu-
ånårniartarfit, katerssortarfit tai-
maingajagtutdlo, pissartugssåu-
ngitdlat pånerit, nivdlianerit, su-
aortarnerit imalunit nipiliornerit
avdlat, sualugtajårdlune imalunit
narrujumernartumik iliuseKarne-
rit imalunit avdlat, tamatumuna
ordeneKartitsineK akornuserne-
Kardlune, imalunit sanerKUtut er-
Kåmiorissatdlunit ajoKusersorne-
Kardlutik".
— aulajangersagaK tåuna, Ka-
låtdlit-nunånut ministere taima
OKarpoK, inatsisinik atuisitsiner-
Kutaralugo. nunavtine pinerdlug-
tuliornermut inatsisip paragrafi-
sa 69-iata imarissai Danmarkime
pitdlaissarnermut inatsisip ima-
rissainitaoK imaKarpoK — para-
grafile tåuna oKatdlisigineKarna-
nilo erKaineKångitdluinarpoK
Danmarkime pitdlaissarnermut i-
natsisinik sujunersuissartut tamå-
kuninga ingmikut ilisimassagdlit
nuimassut avssersuisinaunerit u-
kiup éipå avigdlugc matuma su-
jcrnatigut isumaliutigssissuteKar-
figingmatigik, tamatumane er-
sserKigsarneKardlune Kavdlunåt
pitdlaissarnermut inatsisaisa pa-
ragrafiat sunalunit maligdlugo
avssersuisinaunerit inerterKutåu-
ngitsut.
kisalo Danmarkime politit su-
linermingne maleruagagssåne pa-
ragrafe Danmarkime avssersuisi-
naunernik inerterKutigingniler-
sitsissoK Omånap kommuniata
politinuj maleruagagssåningilaK.
ingmikorput
matumane erKartorneKartut på-
siuminaitsorujugssuput taimåitu-
migdlo påsisinauvdluarpara mini-
stere paitsungasimangmat — tai-
måitumigdle påsingisane OKause-
Karfigissariaicarsimångikaluar-
pai. kisalo tungaviatigut ajussår-
nardluinartutipara ministere sup
inatsisinik uniorKutitsinerunera-
nik suvdlo uniorKutitsinerungine-
ranik aulajanginialermat. tamå-
name suliagssaringilå. inatsisili-
ortut — tåssa nålagkersuissut —
åmalo erKartussivit suliagssait
ingmikorput. taimåitumigdlo i-
måipoK erKartussivit tåssauvdlu-
tik sut inatsisinik uniorKutitsine-
runersut aulajangissugssat — tai-
måitumigdlo ministerip akissutå-
ta åma direktør Erik Sprunk-
Jansenimik nikanarsautaussunik
GKauseKarsimaneraivdluta erKar-
tussagssångortitsiniarnerput av-
dlångortingilå.
isumaKarpugutdle aitsåt taima
pissariaKartigilersimassoK erKar-
tussivingnit sukumissumik nalu-
naerutigineKartisavdlugo avsser-
suisinaunerit Kalåtdlit-nunåne i-
natsisinik uniorKutitsinerungit-
sut, taimailivdlune OKatdlineK
måna inerneKarniåsangmat.
OdåK Olsen
Kalåtdlit-nunåne Sulissartut
Kåtuvfiata sujuligtaissua.
mut ministereKarfingmit isuma-
KarfigineKarpoK atortussoK pi-
ssutsinut, tåssa inuit atautsimor-
tut imatut iliordlutik inigssisi-
mavdlutik, inugtut najunerinar-
mikutdlunit avssisimassutut su-
niuteKardlutik.
„igdlume erKigsisimajungnaer-
sitsineK"
ministere nangigpoK:
— najugkane politit ilerKorer-
Kussåta atortunera nalornissoru-
tigineKarsinaugångat, pissutsit
nåpertordlugit tåssausinåuput na-
jugkame privatiussume inatsisi-
nik uniorKutitsivdlune najuneK
imalunit „igdlume erKigsisima-
jungnaersitsineK11. pissutsitdlo ta-
måko Kalåtdlit-nunåne piner-
dlugtuliortarnermik inatsime pa-
ragraf 69 maligdlugo inatsisinik
uniorKutitsinerusmåuput, tåuna
imatut OKausertaKarmat „igdlume
erKigsisimatitsiungnaemeK piv-
dlugo erKartuneKåsaoK kinalunit
nakuserdlune isertoK igdlumut
takornartamut, igdlup initånut
imalunit umiarssuarmut imalunit
nalinginaussumik tikitagssåungit-
sumut avdlamut, imalunit najug-
kaminit KimaguterKuneKaraluar-
dlune pinaisertoK".
— aulajangersagkanik tåukuni-
nga uniorKutitsineK politinit ma-
lerssorneKartugssauvoK, tåssa
Kalåtdlit-nunåne erKartussissar-
nermik inatsime paragraf 17-ime
pclitit perKuneKarmata isumang-
nåissuseK erKigsisimaneK ordene-
Karnerdlo ataterKuvdlugit, inatsi-
sit ilerKorerKussatdlo maleruar-
neKarnerat nåkutigerKuvdlugo, å-
malo pissariaKartumik iliuseKar-
Kuvdlugit pinerdlugtuliornerit a-
kornusernigssånut åmalo piner-
dlugtuliornerit påsiniarneKarnig-
ssånut malerssorneKarnigssånut-
dlo.
— inuit atordlugit avssisima-
nermik taineKartartOK, sutdli-
vingmukarniarnermik akornusi-
ssok imalunit sutdliviup Kimåni-
arneKarneranik akornusissoK, tai-
maisivdlune pitdlaissarnermik
inatsisiliornermut akerdliusinau-
vok, Jørgen Peder Hansen isuma-
minik taima eKikaivoK.
ministere aperineKarKigtoK
— Kalåtdlit-nunånut ministerip
akissutå nåmaginartingilara, Otto
Steenholdt taima OKarpoK. tai-
måitumik aperKuteKarKigfigisi-
mavara. ministere Ki'nuvigisima-
vara navsuiarKuvdlugo måna Ka-
noK iliulerssårnersoK, erssencig-
sarneKarérmat inuit atordlugit
avssersuinerit Kalåtdlit-nunåne
åma inatsisinik uniorKutitsineru-
ssut.
— aperKuteKarnivne sujunerta-
ringivigpara kalåtdlit sulissartut
Marmorilingme avssersuinerme
peKatausimassut erKorneKarnig-
ssåt. suliagssaK tåuna nåmagsine-
KarsimavoK. kisiåne Atåssutip
gruppiane suliagssaK tamåna o-
Kaluserisimavarput, isumaKati-
gigpugutdlo taima itunik pisso-
KarKigtariaKångitsoK. Kalåtdlit-
nunåne inatsisinik uniorKut'itsine-
rit ilaginåinarsinåungilavut. må-
nalo påsivdluarsimavarput, inuit
atordlugit avssersuinerit inatsisi-
nik uniorKutitsissunginerat ima-
lunit uniorKutitsissunerat aker-
dlerissutigineKartitdlugit, tauva
ministeriap påserérsimasimagu-
narpå Marmorilingme avssersui-
neK inatsisinik uniorKutitsineru-
SSOK.
— neriugpunga Kalåtdlit-nunå-
nut aperKuteKarKingnerma nag-
satariumårå akissut, tamatumuna
Danmarkime åmalo Kalåtdlit-
nunåne tamanut ersserKigsivdlui-
Otto Steenholdt
nåsavdlune, inuit atordlugit av-
ssersuinerit Kalåtdlit-nunåne
inatsisinik uniorKutitsinerussut.
sulivfigssaKartitsinigssaK
pissutigalugo
Otto Steenholdtip oKautsine ila-
vai:
— sutdlivingnuf imalunit i-
nungnut Kalåtdlit-nunåne sutdli-
vingnik autdlarninigssamik isu-
maliutigingnigtunut torKigsisima-
nartunaviångilaK inuit atordlugit
avssersuinerit inatsisinik unior-
Kutitsinerusångigpata. Kalåtdlit-
nunåne amerdlanerussunik sut-
dliveKalersitsiniardluta tamatu-
munalo angnerussumik sulivfig-
ssaKalersitsiniardluta suliniarniv-
tinut tamåna akornuséKatausl-
nauvoK.
tamatumunga atatitdlugo Otto
Steenholdtip sianigencuvå, Kalåt-
dlit-nunane uvdlumikut sulivfig-
ssaerutut 5.000-inut migssiliut-
dlugit sujornatigut OKautigisima-
ssane kukunerussut. — ungasig-
sumut tungatitdlugit migssinger-
sume kisitsisit pårdlåusimavåka,
taima OKarpoK.
Steenholdtip Kalåtdlit-nunånut
ministere Kinuvigisimavå aperKii-
ne autdlarKautåne oKaluinardlune
akerKuvdlugo (tamatumuna suli-
agssaK tamåna pivdlugo folke-
tingime oKatdlinigssaK ajorna-
rungnåisaoK. årKigss.), kisiånile
kingusingnerussukut avdlångorti-
simavå agdlagångordlugo akissu-
tisinigssane kigsautigalugo.
— SOK?
— pissutigalugo ministerip aki-
ssune tuniugpago 30. november
folketingime najusinåunginama,
Otto Steenholdt akivoK.
Canadamrt
nunavtfnut
torKåinardlugo
avKirt
måna neriunartoKalinguatsiarpoK
nunavta Canadavdlo akornåne
torKåinartumik tingmissartortitsi-
ssalernigssaK. ukiut 12 ukagag-
ssausimanatik Canadame nålag-
kersuissut måna akueråf tamatu-
ma ministerinit OKatdlisigineKar-
nigsså. sapåtip akunerane ki-
ngugdlerme Canadamut tikerår-
nermine statsminister Anker
Jørgensen apeiKumik tamatumi-
nga sarKumiussivoK Canadame
ministerit Kutdlersånut. tåuna
aulaniavigsorpoK statsministerer-
putdlo neriorssordlugo Canadap
angatdlånikut ministeria Otto
Lang Skandinadiame ministerinik
alautsiméKateKåsasscK nunitar-
nigssamut akuerssinigssat pivdlu-
git.
torKåinartumik avKuteKalernig-
ssaK pingåruteKåsaKaoK ukiune
kingugdlerne Inuit suleKatigiler-
nerånut, tamånåtaoK takornariar-
titsinermut suniuteKartugssauvoK.
ministere erKartussissungilaK
— erKartussivit tåssåuput sut inatsisinik uniorKutitsi-
nerunersut aulajangissugssat, Kalåtdlit-nunåne Suli-
ssartut Kåtuvfiata sujuligtaissua, OdaK Olsen, mini-
sterip Otto Steenholdtip aperKutånut akissutånut
OKauseKauteKarnermine OKarpoK
27