Atuagagdliutit - 27.04.1978, Síða 29

Sisimiune ingerdlåniagaK:
s6k nålagauvfik utarKtnåsavarput?
Sisimiune mugtaussut ilait suliniatårtut ineriartorneK
nunarKatigmgnit aKuneKartoK pivdlugo
mussutigssarsiutitigut ineriartor-
neK nunap nangmineK inuisalo
atugagssarititait najorKutaralugit
'ngerdlassoK. ineriartorneK nu-
narKatigingnit aKuneKartoK, nu-
narKatigit akornåne isumagssar-
siat sugaluitdlunit timitalerniar-
^lugit nunarKatigingne inugtau-
ssut sapingisamik angnerpåmik
atordlugit. naitsumik oKautigalu-
g0: ineriartorneK sut tamarmik
Kulånit pilersineKartarnerånik i-
^ungnik piumåssusiaissaKissumik
igdlua’tungilissoK.
tassa isumat taimåitut tungavi-
galugit uvdlumikut Sisimiune ilu-
ngersortumik suliniartoKarpoK.
suliniarneK tamåna taiguteKarti-
neKarpoK „Sisimiune ingerdlånia-
SaK“. ingerdlåniagkamut piarér-
sautit 1975-ime autdlartiput, må-
nalo tikitdlugo suleKatigigkutåt
ingerdlatsiniartut Kulingiluat pi-
lersineKarsimåput, tåukualo ta-
marmik ingmikut sangmissaKar-
dlutik sulivfiusinaussut inussu-
tigssarsiorfiusinaussutdlo nutåt
misigssusavait piviussungortini-
ardlugitdlo. suleKatigit ingmikor-
iut sulianik atautsimut nåkutig-
dlissuput.
SULIVFIGSSUÅRAK’ tåssauvoK
Sisimiune ingerdlåniagkame pi-
morussamik pilersiniardlugit su-
lissutigineKartut ilåt. tåssame „su-
livfigssuåraK" ilåtigut tåssauvoK
éssiglngitsunik sénaveKarfigssaK
pilersiniagkat avdlat piviussu-
ngcrsinaunerånut tungaviussug-
ssanik, sordlo sanalugtarfigssa-
mut, atissagssiorfigssamut åmeri-
vigssamutdlo.
tamatuma pissariaKartineKar-
neranik piarérsautaussumik mi-
sigssuinerit nåmagserérput. ki-
serngcruput teknikimut tunga-
ssutigut Kanordlo aningaussaler-
sorneKarnigssånut misigssuinig-
ssat.
Samuel Olsen suleKatigingnér-
sok oKalugtuarpoK sulivfigssuåra-
liorniarnerme agssagssornerinar-
mut tungassut erKarsautigineKå-
ngitsut. — agdlagfeKarfigtaKåsaoK
nautsorssutinik, agdlagfigeKati-
gigtarnigssamik åssigissåinigdlo
suleKatigit atautsit sujuarivig-
simåput. tåssa aulisariutinik ava-
tåsiutinik sangmissaKartut. tåu-
kua pigingneKatigigfingmik an-
partsselskabimik „Nataarnaq“mik
taigutilingmik pilersitsisimåput
kilisautitågssåtdlo måne nunaKa-
vigsuinarnik inugtaKartugssaK
decemberime tuniuneKartugssau-
VOK.
åma atuartut
suleKatigigkutåt atautsimut 50
sivnerdlugit ilaussortaKartut suli-
put OKauseKatigit uko tungaviga-
lugit: „avdlat pisinaugpata åma
uvagut pisinauvugut" kisalo „sok
nålagauvfik utarKinåsavarput?".
aulisariutit avatåsiutit erKåiså-
ngikåine sangmineKartut avdlat
måkuput:
ervngup sunut iluaKutiginiar-
neKarsinaunera, inusugtut igdlu-
at, sanalugtarfik, åmerivik, mer-
ssortarfik (atissaliorfik), nutårtu-
gagssaerniarfik, piorérsut nang-
minéruneKalersinaunerånut av-
Kutigssat misigssorneKarnigssåt
kisalo sulivfigssuåraK (industri-
hus).
isumagingnigtugssamik. aulisar-
tu'aoK nautsorssutinut tungassu-
nik sangmissagssaKartaKaut ag-
dlagagssaKartardlutigdlo amer-
dlasutigut GKautsinut avdlanut
nugtertariaKartartunik. tamåkua
pissarissersutauvatdlårKunagit
sulivfigssuårKap agdlagfeKarfia-
nut sågfigingnigtarsinåuput ikior-
tikiartordlutik — agdlåme åma
aulisariutit nautsorssutåinut ing-
mikortortaKarfingmik pilersitsi-
ssoKarsinauvoK, Samuel Olsen
OKarpoK.
sulivfigssuårKame avdlarpag-
ssuit akornåne åma aulisartut
iluarsaissarfeKarsinåuput ånrig-
ssugagssanut angnertungitsunut.
tåssame periarfigssaileKineK pi-
ssutigalugo årKitagssat mikissua-
lugaluartut pissariaKångikaluar-
lumik sivisussusilingmik amutsi-
vingmititsissarsinaussarput ani-
ngaussartornaKissumik.
s.
januarime 1977-ime suleKatigig-
kutåt pilersineKarnerånut ilagi-
titdlugo tamanut angmassumik
atautsimisitsissoKarpoK isumag-
ssarsioKatigigfiussumik — taima-
lo isumagssarsiarpagssuit sarKU-
miussuneKartut ilåt piuminarne-
russut pingårnerugatdlartutdlo ti-
gorarneKardlutik.
åma atuartut angajugdlit isu-
magssanik katerssueKatausimå-
put. ilalo isumagssarsiait amer-
dlåssusé — sordlo arferit puissit-
dlo orssuinik nanerusiorneK, arfe-
rit saorninik pingussiorneK, nu-
navta tingmiaisa tinguinik tingu-
araliorneK, avdlarpagssuitdlo. nu-
navta pisussutainik iluaKutiging-
ningniarusugtunik isumagssarsi-
orfigeriåinait!
utarKinartut
Sisimiune ingerdlåniagkap aut-
dlartinigsarneKarnerane Knud
Rasmussenip Højskolia peKatauv-
dluarsimavoK agdlagfeKarfigtut-
dlo atorneKardluardlune højsko-
lip sujuligtaissua Karl Elias Olsen
pissortaralugo. suliap ingerdlane-
ranik nalunaerusiaK perKigsåru-
taK agdlagfeKarfiup ungasingitsu-
kut sarKiimersipå.
sujuligtaissoK Karl Elias Olsen
Kularnane OKarpoK suliniarnerme
tamatumane isuma tungaviussoK
åmåtaoK avdlane atorneKartaria-
KartoK.
— isumaKarpunga nalunaerusi-
arput atuarneKardlunilo påsivdlu-
arneKarune agdlåt ima suniute-
KartigisinaussoK inuit tamanik
utarKinartutut pissuseKalersima-
nermingnik Kångerniaineråne i-
kiutausinauvdlune, Karl Elias
Olsen OKarpoK. ingerdlåniagkav-
tinime pineKarpoK inuit nangmi-
nérdlutik sulinialernigssåt piviu-
ssungortitsiniarnigssåtdlo.
Sisimiune ingerdlåniagkap aut-
dlartineKarneranut tungaviussut
pissutaunerpåtdlo ilagåt måne u-
liasiornigssame pilersuiveKaler-
nigssamik aulajangineK akuerine-
KalertoKissoK — tamåna igdlua’-
tungilerniardlugulusoK. åma ma-
lugisimagavtigo kommunime pi-
ssortaussut avatånit pissugssat
utarKinartaråt sulivfigssatigut pe-
riarfigssat nutåt pineKalerångata.
pigingneKatigigfigtigut
Danmarkime Teknologisk Institut
piarérsarnerme ikiutdluarsima-
vok. Danmarkime Næstvedip
kommuniane Sisimiune ingerdlå-
niagkap åssipaluanik suliniarto-
Kalermat åma institute tåuna pe-
Sisimiune ingerdlåniagaK:
sulivfigssuåraK
Sisimiune ingerdlåniagaK:
kilisaut sujug-
dleK pisavåt
Sisimiune ingerdlåniagkap ineri-
titå sujugdleK decemberime Sisi-
miunut tikisaoK. tåssa kilisaut,
aulisariutit avatåsiutit pivdlugit
suleKatigit pilersisimassåta pi-
gingneKatigigfiup (anpartsselskab)
Nataarnap pigssarsiariniagå. kili-
saut Esbjergime sananeKarpoK.
pigingneKatigigfingmuf, suleKa-
tigingnutdlo sujulerssuissussoK
maskinmester Niels Olsen oKar-
Pok mingnerpåmik inuit 15-it ki-
lisåume suliagssaKarumårtut. a-
ngatdlatip inugtagssai tamarmik
pigssarsiarineKarérput — tamar-
migdlo igdloKarfingmérsuput, nå-
lagagsså ilångutdlugo. tåuna ki-
sime maskinchefigssaK igdloKar-
fingmioKatigit akornåne navsså-
riuminåipoK.
— kilisautinik aulisartarneK
kalåtdlit aulisartuinut nutåjuvoK.
taimåitumik kilisaut tigutinago
inugtagssai kursuseKartitugsså-
ngcrpavut Påmiune aulisarnerup
tungåtigut atuarfingme. åmame
pissariaKarpoK inugtagssat ikiti-
natik kilisautip atcrtuinut nutå-
liauvdluinartunut påsissaKarér-
nigssåt.
pigingneKatigigfik NataarnaK
aulajangisimavcK pigingneKati-
gigfiup sivneKartorutigissarumå-
gagssaisa ilåt angnertoK inussu-
tigssarsiutinut ineriartortiniagka-
nut avdlanut atomeKartåsassoK.
Knud Rasmussenip Højskoliata su-
juligtaissua Karl Elias Olsen.
Forstander af Knud Rasmussens
Højskole, Karl Elias Olsen.
KatauvoK. tagpavane måna suliv-
fit Kulit sivneKartut pilersineKa-
rérsimåput sulivfigssarpagssua-
Kalersitsivdlutik. sulivfit tåuko
pigingneKatigigfingnit aktiesel-
skabinit imalunit anpartsselska-
binit ingerdlåneKarput.
Sisimiune ingerdlåniagkap pi-
gingneKatigigfit andelsselskabinit
anpartsselskabitdlunit tungavigi-
niarneKarput.
ingerdlåniagkap piarérsarnera-
ne suliniutaussut Kalåtdlit-nunå-
ne inussutigssarsiutitigut iliniar-
titsinermut pissortaKarfingmit a-
ningaussalersorneKarput. atautsi-
mut 120.000 kr. migssiliortut ator-
neKarsimåput. Teknologisk Insti-
tutimik ikiorteKarneK aningau-
ssartutaunerpånut ilauvoK. Karl
Elias Olsenivdlo OKautigåt taimåi-
kaluartoK aningaussat tåuko ug-
gorissagssåungitsut, tåssame Tek-
nologisk Institut misiligtagartu-
nerssuarminik iluaKutigssingmat
isumagssarpagssuarnigdlo tunio-
raivdlune.
inusugtut kursuseriar-
titdlugit
— ingerdlåniagaK takuneKarsi-
naussunik inerititaKajårnerusag-
pat uvdluinarne ingerdlatsissug-
ssamik konsulenteKarnigssaK ag-
sut pingåruteKarpoK, Karl Elias
Olsen OKarpoK. tamånale nåmag-
sisinåungilaK. inussutigssarsiutiti-
gut iliniartitsinerme pissortaKar-
fiup itigartitsineranut pissutaugu-
narpoK kommune atausinaK ta-
matumane pineKarmat. taorsiut-
dlugule aulajangiuneKarpoK ka-
låtdlit inusugtut 15-it Danmarki-
liartineKarumårtut sungiusartiki-
artordlugit taimatut ingerdlatsi-
niarnerme nunarKatimingnut su-
junersuissartugssatut ikiutartug-
ssatutdlo.
— sulinerse KanoK sivisutigi-
sava?
— KaKugorssuarmut. aitsåt aut-
dlartipugut. sulineK nautsorssuti-
gissaraluamit sukåinerugaluar-
pcK, tamånale ajortutut issigissa-
riaKångilaK, ajortutut issigilisa-
galuaruvtigo nukigssaerutisagav-
ta.
Sisimiune ingerdlåniagaK pi-
sscrtanit malingnauvfigineKarta-
riaKarpoK issiginiarneKartaria-
Kardlunilo, tungavingmigume av-
KutigssauvoK Danmarkimit aKu-
neKarnerup angnikitdlisikiartui-
narnigssånut. sulivfigssuit nåla-
gauvfiup ingerdlatai måne nuna-
Kavigsunit tiguneKartariaKarput
kaussarfingmiunik ikilissutausi-
naugaluarpatalunit. tåssame ait-
såt sulissut misigigunik sulivfiup
ingerdlaneranut nangmingneK a-
kissugssauvdlutik tauva inuiaKa-
tigit perKingnerussut pilersinau-
galuarput, Karl Elias Olsen OKar-
poK.
s.
Annoncér
GRØNLANDSPOSTEN
Mænd ryger Manne.
Manne-una sikåminikutdlagssuaK. i
, isua kisime amigautauvoK. rR f

K
i'miåraK
kimikitsoK
inumaringnartOK
-------------------►
en let
og behagelig
pilsner
morKutigssiarKik Carlsberg-imérsoK
et kvalitetsprodukt fra Carlsberg
29