Atuagagdliutit - 06.07.1978, Qupperneq 9

pisussutit pivdlugit atautsimérssuarneK . pisussutit pivdlugit atautsimérssuarneK . pisussutit pivdlugit atautsimérssuarneK . pisus
pisussutinik iluaquteqarniarneq nu-
navta inuisalo iluaqutigissariaqarpåt
Sulissartut Kåtuvfiata suju-
ligtaissua, landsrådimut
styringsudvalgimutdlo ilau-
ssortaK OdåK Olsen K’aKor-
tume pisussutit pivdlugit a-
tautsimérssuarnerme aut-
dlarnissutut OKauseKarner-
mine piumassarissanik ar-
dlalingnik sarKumiussaKar-
POK.
piumassarå pisussutinik
iluaKuteKarniarnerme sag-
dlersautitdlugit ineriartorti-
neKartariaKartut inutig-
ssarsiutit pisussutinik umå-
ssusilingnil: kinguågss;ortu-
nigdlo tungaveKartut.
pisussutinik iluaKuteKar-
niarneK kalåtdlinut iluaKu-
téusaoK.
pisussutinik iluaKuteKar-
niarnerup sukåssusigsså
inuiaKatigit kalåtdlit ineri-
artornerånut tamékissumik
nalerKusarneKåsaoK.
iluaKuteKarniardlune a-
kuerssissutine piumassari-
neKåsaoK sulissugssat 60
procenté kalåliusassut.
sulissugssarsiuissarneK
pissåsaoK Kalåtdlit-nunane
Sulissartut Kåtuvfiat avKU-
tigalugo.
pisussutinik iluaKuteKar-
niardlune sutdlivit inutig-
ssarsiortunit avdlanit nug-
terfigineKartariaKångitdlat.
nunane avdlamiut Kav-
dlunåtdlo pisussutinik ilua-
KuteKarniardlune sutdli-
vingnut suliartorsinåuså-
ngitdlat nunavtine sulinig-
ssamingnut akuerineKarér-
simatinatik.
pisussutinik iluaKuteKar-
niardlune sutdlivingne ka-
låtdlit sulissut iliniartineKå-
såput nunavta ilåne avdla-
me åma atorneKarsinaussu-
nik.
igdloKarnerme pissorta-
Karnermilo pissutsit ima
årKingneKartariaKarput ila-
Kutarit inoKatigingnerat a-
serorneKartugssaujung-
naerdlugo — amalo uvdlor-
mut nalunaeKUtap akuneri-
ne 8-ne sulissarneK aulaja-
ngiusimassariaKarpoK.
OdåK Olsen autdlarniner-
me ilåtigut ima OKarpoK:
— Kalåtdlit-nunane uliasiorner-
me, augtitagssarsiornerme erv-
nguvdlo nukinganik iluaKuteKar-
niarnerme sumititsiniarnerit suli-
ssugssaKarniarnernutdlo tunga-
ssutigut ajornartorsiutit erxartor-
neKåsagpata pissariaKarpoK er-
sserKigsåsavdlugo piumassarine-
KartariaKartut pingårnerssåt su-
néusanersoK ineriartortitsineK
taimåitoK autdlarnerneKåsagpat.
tåssame kalåtdlinut iluaKutauniå-
takusinauguvtigo ajornartorsiu-
tit ima angnertutigilisassut uvav-
tinut iluaKutåusanane tauva piv-
figssaKarpugut utandnigssavtinut.
imåitariaKångilarme niorKutigssi-
ornerit inugtaoKatigitdlo niorKu-
tigssiorfingnik autdlartitsivigine-
Karsimassut akornåne soKutigi-
ssat ima åssigingitsigisassut ta-
måna pissutsinik kussanaitsunik
inuiangnut nagsataKåsavdlune.
pissutsit inuiangnut kussanait-
sunik nagsataKartartut nunavtine
takussarérpavut amalo augtitag-
ssarsiornerup ingerdlåneKarnera-
ne issigissarsimarérdlugit, OdåK
Olsen OKarpoK — nangigdlunilo:
misiligtagkat
— nalunaerfigineKarajugtarpugut
sulissut sulianut iliniarsimassut
atorneKartugssaussut amalo sut-
dliviup kalåtdlinik sulissoKaru-
mångineranut pissutaunerpaussoK
tåssaussoK suliamik iliniarsima-
ssusénginerat. kisiånile sujornati-
gut K’utdligssarmiusimagaluartut
augtitagssarsiorfingme sulinermut
sungiussivdluarsimassut sinerissa-
me tamane tamåne iput. Marmo-
rilingmile atorumaneKångitdlat
atorneKaratigdlo.
pingortitap igdlersorneKarnera-
ta tungåtigut misiligtagkavut åma
pitsaviungitdlat. måna nalungilar-
put Marmoriliup kigdlingane ka-
ngerdluk mingugtineKarsimaKi-
ssok amalo augtitagssarsiornermit
piniartut akornusersorneKartar-
tut. augtitagssarsiorfingmigdle
sujulerssuissut pingortitap mi-
ngugtineKarneranut ånilånganar-
tumut KanoK iliuseKarniångitdlat
mingugtitsineK „ulorianardluinar-
tinago". avdlatut oKautigalugo
imåipoK: ajutorneK perérpat ait-
såt KanoK iliuseKartOKarniarpoK
saoK.
GULDKARAMELLER
De eneste rigtige karameller er
Toms Guld Karameller
kukarnårKit tåssåuputToms Guld Karameller
Tom?
— ministereKarfivta Greenexivdlo
tungånit.
taima misiligtagkat OKautige-
rérdlugit OdåK Olsen ima nangig-
Pok:
pigingneKatigigfigssuit
— nalungitdluinarparput inuiait
kalåtdlit nangmingneK ineriartor-
nerisa taima isumavdlutinik ilua-
KuteKarniarneK pilersisimångikåt.
tamånale pissuteKarpoK silarssu-
arme tamarme isumavdlutinik su-
galuartunigdlunit ujardlilersima-
nerujugssuarmik tamånale tå-
ssauvdlune aningaussarsiornikut
ineriartortitsinerup agdliartuina-
vigtugssatut erKarsautigineKartup
kingunera tåssalo aningaussarsi-
ornikut ineriartortitsineK taimåi-
tOK silarssup ilarujugssuane ator-
neKarpoK.
aningaussarsiornermik åndg-
ssussineK taimåitoK pigingneKati-
gigfingnit angisorssuarnit Kula-
ngersimaneKartuvoK — augtitag-
ssarsiornermilo amerdlaKissunik
aningaussalivfigissariaKartume a-
tugkat inerititaKåsagpata, silar-
ssuaK kitdleK pigingneKatigigfig-
ssuarnit KulangersimaneKarpoK.
pigingneKatigigfit tamåko amer-
dlanerssaisa isumavdlutit ilisima-
neKartut ilarparujugssue pigissa-
rinarnagit åmåtaoK augtitagssat
suliarineKaratik piarneKarnerånit
suliarineKardlutik niorKUtigsså-
ngortineKartarnerat nålagkersu-
garissarpåt.
pissutsit taimåitut uvagut uv-
dluinarne atugkavtinut tungåssu-
teKarnerat åssersusiordlunga tai-
låriardlara: mylobdæneKarfingme
iluaKuteKarniarnigssamut akueri-
neKarsimassoK tåssauvoK piging-
neKatigigfik Arktisk Mineselska-
bimik taiguteKartoK — pigingne-
Katigigfik tåuna pigingneKatigig-
fingmit avdlamit pigineKarpoK tå-
ssaussumit silarssuarme molyb-
dænimik niorKUtigssiortut ang-
nerssånit American Metal Cli-
maximit (nailisardlugo AMAX) —
pigingnexatigigfigdlo tåuna mo-
lybdænimik niorKutigssiornermik
sangmissaKåinarane åma sagfiu-
gagssamik avdlamik piainermik
niorKutigssiornermigdlo sangmi-
ssaKarpoK.
Mestervigime molybdæn silar-
ssuarme ilisimaneKartut angissut-
simikut pingajoråt AMAX-ilo
molybdæneKarfigssuarmik avdla-
mik navssårsimångikaluarune
Mestersvigime piainex Kularnå-
ngitsumik Kangale autdlarterérsi-
måsagaluarpå.
tåssalo nunavtine pisussutivta
piarneKarnigssait autdlartineKå-
sagpat pigingneKatigigfigssuit
AMAX-itut itut angmåuneKåså-
put.
nunavtine pisussutit isumav-
dlutaussut KanoK soKutigineKarti-
ginerat Kuånerssuarne takussu-
tigssaKartiparput nålagauvfiup
aningaussartutigssame 300 °/o-iat
EF-imit tapivfigititdlugo Kivdleri-
ssaKåtårtitsiviane, OdåK Olsen
OKarpoK, Isukasialo pivdlugo ima
ilåtigut nangigdlune:
Isukasiane pilerssårutit
— Isukasia erxarsautigalugo piai-
nigssamut niorKutigssiornigssa-
mutdlo pilerssårusiorKårtoKarsi-
mavoK nautsorssutigineKardlune
pilisagpat nutåmik igdloKarfilior-
toKåsassoK 10.000-nit 12.000-nut
inulingmik.
uvane pilerssårusiat — Greenex
ilångutingikaluardlugo — erKar-
tugkåka Kimerdloruvtigik taku-
savarput ima angnertutigissut
autdlartineKåsagunik ajornartor-
siuterpagssuarnik tagpitdliorfigi-
neKarsinaussunik nagsataKartug-
ssauvdlutik.
pingortitap igdlersorneKarnig-
ssåne ajornartorsiutaussugssat
ilisimarérneKarsinåusångitdlat pi-
ssutiginaraluaråinilunit sagfiu-
gagssat åssiglngitsut katerssor-
Kårtarnigssåt. sordlo OKautigine-
KarérsoK sagfiugagssat augtitag-
ssanik avdlanik akoKartarput. a-
kugineKartut tamåko ima angner-
tutigingigpata iluaKutiginiarnig-
ssåt akilersinauvdlune tauva a-
merdlanertigut piaivfiup avatånut
nunamut avdlamut sivnikutut Ki-
magarneKartarput amerdlanerti-
gutdlo ukiut ingerdlanerine arror-
sarneKartardlutik tatsine, kungne
kangerdlungnilo mingugtitsissu-
ngortardlutik.
kalåtdlit sulissartut kisisa er-
Karsautiginagit kalåtdlitdle ta-
maisa erKarsautigalugit pilersså-
rutigineKartutut Isukasiane igdlo-
KarfiliortOKåsagpat tamåna inui-
angnut kalåtdlinut åssigingitsunik
nagsataKartugssauvoK.
igdloKarfiliarineKagssamårtup
nåpatigssarå saviminigssamik pi-
aineK, katerssuineK autdlarussui-
nerdlo tåssaussoK sulivfigssuaKar-
nikut niorKutigssiorneK atausi-
narmik niorKutigssiaKardlune tai-
måitumigdlo silarssuarme savimi-
nigssamut akigitineKartunit —
akit agdlissarnerisigut migdlissar-
nerisigutdlo — angnertorujugssu-
armik sunersimaneKartugssaK. ta-
matumunga peKatigititdlugo suli-
sitsissugssat piainermik suliaxar-
titsissugssat kigdleKångiussartu-
mik pissauneKåsåput sulissut a-
kigssarsiaisa avdlatdlo sulinerme
pingitsaillssutitut atorsinaunig-
ssånut — tamånalo takuvdluarsi-
nauvarput Danmarkime uvdlune
måkunane ingerdlaneK ineriartor-
nerdlo Kimerdloruvtigik.
igdloKarfit inuerutineKartarne-
risa inungnut sut suniutigissarait
K’utdligssat erKarsautiginardlugit
nalungitdluinarpavut, OdåK Olsen
taima oKarérdlune pisussutit u-
måssusigdlit iserfigai:
pisussutit umåssusigdlit
— augtitagssanik piaissoKåsava?
piaissoKåsagpat augtitagssat sor-
dlit piarneKåsåpat — KanoK
ilivdlutik iluaKutiginiarneKåså-
pat — tamåna Kaxugo pisava?
pisussutit umåssuseKångitsut
iluaKutiginiarneKåsagpata tamåna
aitsåt pissariaKarpoK inuiait ka-
låtdlit ineriartornerat tamarmiu-
ssok sianigalugo ingerdlaKatiga-
lugulo. matumanilo isumaKarpu-
nga inutigssarsiutit ineriartorter-
Kågagssat umåssusilingnik tai-
måitumigdlo nutångorartuarsi-
naussunik tungaveKartut nåpate-
Kartutdlo. tåssalo imåipoK ineri-
artortitagssavut sujugdlit tåssåu-
put nunaKarfingne igdloKarfing-
nilo tunissagssiorfit aulisarnermit,
piniarnermit, savauteKarnermit
éssigissåinitdlo autdlåveKartut. —
nunavta pisussutainik umåssuse-
Kångitsunik iluaKuteKarniarnerup
ineriartorneK taimåitoK akornusi-
sångilå.
uvdlumimut pissutsit tamåko
angnikipatdlårtumik mianerine-
Kartarput. Kavdlunåt nålagauvfia-
ta isumertarnera tamarmiussoK
erKarsautigalugo — augtitagssar-
siornermutdlo inatsit ingmikut er-
Karsautigalugo — nunane tamane
pigingneKatigigfigssuit uvdlumi-
kut piginautineKarput piumasså-
nguamingnik nunavta pisussutai-
nik iluaKuteKarniarnigssaming-
nut.
ineriartorneK taimåitoK inger-
dlåinarpat pisussutivtinik ilua-
KuteKarniarneK nunane tamane
pigingneKatigigfigssuit aningau-
ssarsiornigssamingnik soKutigi-
ssaKarnerånit aulajangerneKar-
tugssauvoK inuiait kalåtdlit soku-
tigissait pissariaKartitaitdlo aula-
jangissunatik, OdåK Olsen taima
OKariardlune nangigpoK:
siikåssusigssaK
— aitsåtdle ukiune kingugdlerne
nunavtine nunavta pisussutaisa
aulajangivfiginexarsinaunerånut
tungassumik inerititaKarfiusinau-
ssumik OKatdlineK autdlarnerne-
KarpoK månalo pivfigssångordlui-
narpoK augtitagssarsiornermut
inatsisip avdlångortfneKarnigsså
agdlagfeKarfigtigut suliagssartai
ilångutdlugit, taimailivdluta a-
ngusinaugavtigo sorpiait piuma-
ssarineKåsanersut ersserKigdlui-
narsisineKarnigssåt åmalo pisd-
ssutinik iluaKuteKarniarnerup nå-
kutigineKarnera pitsaunerussumik
ingerdlåneKarsinaulerniåsang-
mat.
sujunigssame pisGssutinik ilua-
KuteKarniarnerup sukåssusiata å-
malo KanoK ilivdlune iluaKutigi-
niarneKarnerisa inuiaKatigit ka-
låtdlit - nunamingne ineriartorne-
rat tungavigisavå najorKutarisav-
dlugulo. imåingitsoK pisussutinik
iluaKuteKarniarnerup inuiait ka-
låtdlit ineriartornerat aKusagå,
OdåK Olsen taima OKarérdlune
sulissartoKarnermut tungassut
angnertunerussumik sangmiler-
pai.
60 procenté kalaliusåput
Sulissartut Kåtuvfiåne sujuligtai-
ssutut såruname ingmikut soku-
tigalugit lssiginiarsimavéka mi-
sigssuerKårtarnerne, misigssui-
vingnerne iluaKuteKarniarnernilo
sulissugssaKarniarnermut tunga-
ssut.
månåkut nalungitdluinarparput
sulissugssat pissariaKartineKartut
nunavta nangminérdlune tuniusi-
nåungikai. ingmikut ilisimassa-
KarfeKarnerit pissariaKartineKar-
tarput uvdlumikut uvagut soriar-
sinåungisavut — sujunigssamile
akuerssissuteKartarnigssane Kulå-
kérsimassariaKarpoK sulissut av-
gornerisa ilait — sordlo 60 %-iat
— kalåliusassut. Kalåtdlit-nunav-
tine pisussutinik iluaKuteKarniar-
dlune sutdlivit kalåtdlinit suli-
ssugssaKartineKéngigpata sutdli-
vingne avdlane sulissorérsut ava-
taisigut tauva niorKutigssiornerit
taimåitut autdlartineKåsångitdlui-
narput, tåssame taimåisimagpat
pivfigssame taimailissume tamåko
nunavtine atorfigssaKartisimåså-
nginavtigik, OdåK Olsen OKarpoK
ingerdlarxigdlunilo:
sulinigssamut akuerssissutit
sulissugssaKarniarnermut politike
taimåitoK malingneKarKUvdlugo
sulissugssatdlo inutigssarsiutinit
avdlanit tiguneKartarKunagit er-
sserKigdluinartumik agdlagsima-
ssoKåsaoK sulissugssarsiussissar-
(Kup. 10-me nangisaoK)
9