Atuagagdliutit - 24.08.1978, Blaðsíða 15

GRØNLANDSPOSTEN
ATUAGAGDLIUTIT
dluariardlugo Kapiarfigssuitdlo tingerdlautigssiarssuarmik uligsoriar-
dlugit inugpagssuit isersimaleriarångata ilua kissagtarpoK måssa ki-
ssarssdteKångikaluardlune.
nuånersoruj ugssussarpoK utorKait ilagissaratdlaravtigik sfirdlo na-
KiterissorssuaK Araaluk, Lars Møller. Kitagtartorssuput unuarssuan
Kupmardlugo, piumassutdlo nåmagtitivigdlugit niuvertup imertitar-
pai.
igassOK punsiliortarpoK imermik romiligkamik pikunartorujugssu-
armik. uvagut indsugtut igarssuit punsimut pdrineKartartut aissarav-
tigik igassOK punsiliortOK issigingnårtarparput. igarssuan Kalaleriar-
toK kuerartarpå puiaussanik rominik ingnermigdlo dKåtårtarpå. Kåva
tungujortorssuarmik ikuatdlagtalerune tåssa punse inerpoK. titorfing-
nik Kalutåinardlugo pissarpåt, imiartorfit atorneKångingmata.
igfiap agfå anitsinermut
imeKarnerup emagkatdlo tungaisigut ineKarnikutdlume taimane ind-
nea månåkornit kinguarsimaneroKaoK. Kavdlunåt aavsikagtånguit ta-
marmik ingmlkut angumik kivfaaarput imertartartunik emagkanig-
dlo isumagingnigtunik, imeKarniarnerdlo ilungersuanartarpoK.
Kdgssuaa pamerångat imenalersarput Ndrdlerne puinerssuarmit,
måna ilivenarfiussup kujatåmtumit, tåunalo ajornarsigpat Nar-
ssarssuarmit. kingugdliutdlugo Sarfånguanit, ingnåtdlagialiorfigtår-
ssdp timånit imertartalersarpugut. nåpartaK Nålagkap-Kåaåta atånut
piseriardlugo KåKat erssutinik ituvssutardlugit Sarfånguanit imertar-
parput. ilånilo majuarniaraluardlune ordluvdlune kuigåine kisiåniuna
uterdlune.
kivfångomåt suliagssarissarpåt niuvertukut anartarfiata anlnigsså.
nåpartap klparssua ulivkårdluinarångat aitsåt anlnenartarpoK sapå-
tip akuneranut atausiardlugo. åmale indsugtuarnat kivfåungikaluit
anartarfilerisitarpavut akigssarsiarissarpåtdlo igfiap agfå mardld-
tagssartik.
Hans Egedep igdlua, niuvertup igdlugisså Hans Johnsenip nalåne. uigua mardlungnik igalålik tåssa niuvertukut igavfl-
at, igassup Hans Josef senip nålagauvfigisså. igdlorssup Kaliata nalåne ersslpoK Nup oKalugfemåva 1765-ime sdnåx, 1920-
kune atomenartoK materialitut. tåussuma encåne tornavigssamik agssaititdlutik Hans Johnsenlkut Kulaersimavåt Nup
iliveKarferKåva. åsseK 1925 nalånérsuvoK.
ikingutigiginaugatdlarmata
indsungnerma nalåne Ndk inoicarpoK 300 sivnilårdlugit igdlutdlo ikig-
tuarakasiuput. nunamatigit ima ilisarisimatigaugut kfkut tamarmik
mérKanut agdlåt indvé nalunatigik. indneK nuåneKaoK nunamatigit
ikingutigiginartut ikamik, indsugtut utomaitdlo tamarmik ikioKati-
gigdlutik. tigdligtOKåsananilo perssugtaissoKartångilaK, taimåitu-
ningme emaimassaKångilanga.
indneK avdlarujugssdvoK emigsinarnerujugssdvdlune, ikinguti-
gingneK ikioKatigingnerdlo kisime kalåtdline atoratdlarmata. inuit
pajugtortuput nunarKatimingnut. piniartut puissisimagunik amer-
dlasdnigdldnit aulisagarsimagunik taima pajugkåtigut. uvagut kivfat
Kåumat autdlartikångat aningaussarsigångavta sunguanik akiniartar-
pavut uvdluinarne pisinåungisåinik. taimaingmat Katångutigigtut
itarpugut, Hans Johnsen naggasivOK.
80-inik ukionaraluardlune Hans Johnsenip nåparsinen taimaiteniajångilå.
Skønt 80 dr har Hans Johnsen ikke lagt bødkerfaget på hylden.
Hans Egedes hus, der var kolonibestyrerbolig i Hans Johnsens tid Tilbygningen med de to vinduer rummede køkkenet,
hvor kok Hans Josef sen residerede. Næsten parallelt med boligens tag ses Nuuks første egentlige kirke fra 1765, der var
materialhus i 20-erne. I nærheden af det afdækkede Hans Johnsen og hans kammerater i forbindelse med nybyggeri —
Nuuks første kirkegård
Billedet stammer fra omkring 1925.