Atuagagdliutit - 24.08.1978, Blaðsíða 32

ATUAGAGDLIUTIT
GRØNLANDSPOSTEN
eKaersarfitoKOK sorpagssuamut atomeKartarsimavon. issigingnårtitsivfiussarpoK nipilerssomermigdlo tusamårtitsivfi-
ussardlune.
Seminariets gymnastiksal blev brugt til mange forskellige ting. Der blev spillet komedier og afholdt koncerter.
Skibscentralvarmeoliefyr
DANSK fremstillet helautomatisk 12 og 24 volt SKIBSCENTRALVAR-
MEOLIEFYR incl. cirkulationspumpe med DANFOSS automatik — ter-
mostat — olie- pumpe og dyse.
HP-stroco
Oliefyr
Forvarmning af diesel-
motorer - opvarmning af
kabiner i busser - spe-
cialvogne samt div.
skibstyper. Godkendt
af Statens Skibstilsyn.
Indtil nu er der ca.
2.000 fyr i drift på
kuttere og busser
i Skandinavien.
Leveres med underspæn-
dingsrelæ. Pris AB Godthåb
8.600,- kr.
Dette oliefyr kan du få plads til i din kutter: Igd. 73 cm - br. 42 cm - h. 32 cm.
Ydelse: 16.000-20.000 kg/cal. svarende til opvarmning af et etplanshus på ca. 110-150 m .
Olieforbrug: 1,6-2,25 kg/tim. Strømforbrug: 6,7 amp. ved 24 volt.
Nærmere oplysninger ved:
Godthåb Elektroværksted A/S
TELEFON 210 62 . BOKS 38 . 3900 GODTHÅB . GRØNLAND
ilagéKarnerup pingåruteKarnera
OKautigineKartarpoK kalåtdlit nålagiarumatårssussut. Kangauneru-
ssordlume taimåipoK, åmame OKalugfik kisinangajangme katerssuv-
fiusinaussarmat. Nup OKalugfia taimane inuisa amerdlåssusiånut na-
lerKiutdlugo mikitångitsoK sapåme nålagiarnerme sujugdlerme uliv-
kårdluinangajagtarpoK. asulume tugsiartut tusarnitdlarålutik, tugdlé-
rigtorssuit. tåssa taimane nålagiat Gute nipimingnik nålangnartitarat-
dlarmåssuk ingmingnutdlo nålagiardluarsauserdlutik.
nålagiarneK sule nuånernerussutut ilivoK Nup OKalugfia 1912-ime
påtagiarssuartårmat, asulume organistia Jonathan Petersen påtat-
dlarKigsorssuvdlune. emaimavara nålagiarnigssaK sujomutingåt-
sianalugo nålagiagssat OKalugfiliåssartut, tauvalo nålagiarnigssap
autdlartlnigssåta utariuså organiste påtagiarssuarssugkanik tusar-
nersunik tusarnårtitsissartoK. amåtaoK erinarssornermik påtagiar-
ssuarssornermigdlo tusarnårtitsineKartarpoK.
Kardlortautit kångusait nungmiunit kingornuneKarput
tåssame taimanile nungmiut nipilerssornermik tusartineKartalerérsi-
måput. Nordlerne KatångutigingniaKaratdlarmat Kardlortautinik
Kardlortartarput pingårtumik nagdliutune, ilanilo avangnardlitik
Kardlortariarfigissarsimavait. ukioK 1900 Katångutigingniat ajoKer-
suissue autdlarmata Katångutigingniatdlo ingmikut ilagigsujungnaer-
mata Kardlortautait nungmiut kingornupait atortardlugitdlo nu-
ngutdlarnermit atorsinaujungnaernerata tungånut.
taimanikut illniarfigssuarme agiarneK påtangnerdlo iliniartitsissu-
tåuput, iliniartut inerdlutik suliagssariligkamingne tamåkuninga ator-
figssaKartitsinerat isumagineruvdlugo. ilåtigut ima pikorigtigilersar-
simåput agdlåt tusarnårtitsisinångordlutik. nipilerssornerup pitsau-
ssussusigssånut sordlo månåkut piumassarineKartut ugtutiginiarna-
git onarsinauvugut taimanikut nunavtine taima nipilerssorsinaussu-
nik tusarnågaKartarsimanerput pigssarsivfiginarnago amåtaoK tai-
måitunik tusagaKarusungnermut kajumigsautigisimagigput.
PeKatigingniat
seminariap pingåruteKarnera
OKautigerigkåka atautsimut katitdlugit onarsinausoraunga taimani-
kut Nungme kultureKarnerup pilersitainik pitsuviusimångitsugut,
asulume amerdlanerit nunap nangmineK inuinit pilersitaugivdlutik.
pilersitat tamåko nåikaluartumik erKartornerånut naggasiutdlugo
iliniarfigssup Nungmut inuinutdlo pingåruteKarnera emartortariaKar-
tipara.
iliniartut iliniartitaunerat nungmiut anersakut ineriartutigssarsivfi-
gissarpåt sordlo iliniartunik (iliniartitsissunigdlo) OKaloKateKartarner-
mikut åmalo atuagkanik iliniutåinik atuartarnermikut.
PeKatigingniat
kalåtdlit erinarssutait iliniarfigssuarmit pissutut OKautigineKarsinåu-
put. taigdliortut tåssauneruput illniarfigssuarme iliniartitsissut ilini-
artusimassutdlo iliniartussutdlo, erinarssutitdlo avåmut siaruartarne-
rånut nungmiut peKataussarput.
illniarfigssuarme init atuarfiussut pingårtumik penatigingnianit
atautsimivfiussarput, taimanilo OKausiussartoK »iliniarfigssualiar-
neK« isumaKarpoK penatigingnianut atautsimlkiarneK. penatigingniat
autdlarnerneKarneråne iliniarfigssuaK iliniartitsissumigut peKatauv-
dluarsimavoK.
eKaersårfik »kulturip igdlutå«tut
atautsiminerne avdlane, sordlo ama oKalugiarnerne, eKaersårfik ator-
nenartarpoK amerdlasunit katerssuvfigssatut atorneKarsinaussutuau-
game nauk atortorigsårutinik måna piussunik amigauteKaraluardlune.
iluaKutaussaKaordle. tåssane 1921-me filmimik takutitsissoKamår-
poK, tamatumalo kingorna filmertarfigtut atorneKardlune Nup kater-
ssortarfigtårnera tikitdlugo. ilåtigut taerigkavtut issigingnårtitsiv-
fiuvdlunilo tusarnårtitsiviussarpoK, iliniartutdlo ilånikoriardlutik Ki-
tigfigissarpåt nungmiut niviarsiartåinik Kinigkanik arnartalerdlutik.
åma landsrådip ilånikut eKaersårfik atautsimivfigissarpå 1950 inger-
dlanerane atautsimitarfigtårnerme tungånut. åma avdlanik taissag-
ssaKarsinaugaluarpoK.
igdloKarfiup OKalugtuarissaunerane uvdlut pingårutilingnik pisima-
ssoKarfiussut
1960 autdlartinerane iliniarfigssuaK agdlineKarnialermat pilerssåru-
tausimagaluarpoK eKaersårfik piginarniardlugo. kisiåne taimailiorne-
KångilaK Nup kommunalbestyrelsia nungmiunit tapersersorneKardlu-
ardlune akerdlilingmat. taimailivdlune igdlorssuit tåuko kussanartut
sananeKarKårnermingnitdle ingmingnut atanatigit atåinarput, må-
nalo napåput erKainiutauvdlutik ukiunut Nup OKalugtuarissaunerane
anersåkut kulturikutdlo ineriartornermut pingårutenardluarsimassut
ilåinut.
tauvalo ama iliniarfigssuaK atarKinarsisineKarpoK Nuup kommu-
niata nalunaerKutånut ilånguneKarnermigut.
Frederik Nielsen