Atuagagdliutit - 12.10.1978, Blaðsíða 19

nunavta rådioa pivdlugo erKarsautit
translatør Jens Poulsen er-
KarsautigsséKissumik kalåt-
dlit inuiaKatigit akornåne
radio pivdlugo agdlauseri-
ssauarpoK.
uvdluvtine radio inugpagsuamut
atautsiku) tusardliussiniarångav-
ta atortuvta pingårnerssaråt. tu-
sagagssiat, OKatdlinerit påsisitsi-
niutitdlume radiukordlutik kalåt-
dlit amerdlanerssåinut ångutar-
Put.
sordluna kukuvatdlåsångitsoK
CKaruma radiup (fjersynivdlume)
angnertumik suniuteKarsinaunera
tamavtinit påsineKarérsimassoK
taimaingmatdlo radiukut sulini-
arnerput imatungajak oKautigine-
Karsinaussumik tungaveKartita-
riaKarput: suliniarnivtine angu-
niagkavta sunera nalunatigo er-
Karsautigivdluagkamik tungave-
KartariaKarpugut, nunavtine uv-
dlumikut pissusiussut KanoK itu-
nerat tamatigut nautsorssutigi-
ssardlutigo.
uvdlumikumut radiup anguniar-
niagagsså nunavtine oKatdlisigine-
KarKalåvigsimavoK — ukiut i-
ngerdlaneråne taitdlatsiarneKar-
taraluardlune. uvdlumikutdle ra-
diutorKap nålungiarssugtut ka-
merKåne katarérpai, fjernsynilo
nalinginauleralugtuinarpoK. åma
kalåtdlisut inuiaKatigingnerput
erKarsartauserputdlume inuiag-
ssuarnut erKainarsiariuinarput. i-
sumagissamingnik sagdliutitsiniu-
tut periauserissartagait såkortu-
sigalugtuinarput, åma inuiaxati-
giussugut årKigssussaunerput på-
siuminaitdligalugtuinarpoK. ineri-
artorneK ingmine tatigerKusårner-
mik avdlanitdlume sagdliujuma-
nermik ilaKångitsungilan. kalåt-
dlivut inunerput nuimaneruniu-
nermik akimanerussututdlume i-
ssigineKautausinaussunik pigissa-
Karneruniunermik tåkuvigssaule-
ralugtuinarpoK. pissutsit taimåi-
tut ingmingne inuit naligigsitau-
nerånut atarKingningnermut na-
vianaureKaratarsinåuput, åma
nagsatareratarsinauvåt „inuinå-
nguit" ingmingnut sapiutilerdlu-
tigdlo malingnauniarnigssamut
piumåssusérur.erat, taimalo „ing-
rnikut påsisimassaKardluartunik"
taineKartartut suniuteicarpatdlå-
lerneral.
kalåtdlit uvdluinarne inunerå-
ne avdlångornerit afutut angner-
toKaut, taimaingmatdlo avdlå-
ngornerit „pujagsissortarnerat“
pingårtitdlugo erKaimassariaKar-
Parput. tamatumane inuit atau-
siåkåt påsingningniarnerat isu-
merniarneratdlo imåinåungitdlui-
nartumik piuminaitdlisitarpai.
politikimut tungassut silarssuar-
mut tamarmut tunganeruleralug-
tuinarput, sordlo erKigsivitdlior-
nerit, erKasutigssat åssigissaitdlu-
me nunane nunap åssinga Kiviar-
dlugo ungasigscrssusorinaraluar-
tune pissut sianigingitsussårneK,
soKutigingitsussårneK, ajornarsi-
galugtuinarput. inusugtut isuma-
nik nu'ånik inuiaKatigingnivtinut
inuinaitdlo nålagkersueKataune-
rånut tungassunik ilåne mumisit-
siniarpalångitsungivigsunik sar-
Kumiussissalerput. åma teknikip
ilisimatussutsivdlo tungaisigut i-
ngerdlauseK mardloKiussamik isu-
niaKarfigerKajånarsigalugtuinar-
put: igdluatungåtigut uvavtinut
tuniussagssaKaKingmata Kujagi-
ngitsorsinåungilagut, åipåtigutdle
ånilåmissårutigingitsorsinåungi-
lagut. inungaitdliumissårdluta o-
Kartarpugut tåukununga inugsiå-
ngorata iluaKutiginiarniarivut —
Kanordle pissoKarumårpa? tamå-
na radiuvtaoK eritarsautigssarå.
sunuko tamarmik sukasorujug-
ssuarmik ingerdlalersimassut. ma-
Hngnaujumaguvta KanoK iliusau-
gut? una pigsigdlune ikineK ing-
mine ajornartorssungilaK, pingå-
ruteKartordle unauvoK pisimassut
pingårtortait inunivtinut suniute-
Kartut påsivdlugitdlo isumerfigi-
sinaunerivut.
isumaga maligdlugo radiup a-
nguniarniagagsså pivdlugo ernar-
sauteKåsaguvta tamåkua sianigi-
ngitsussårnavérsårtariaKarpa-
vut.
radiumuna anguniagagsså o-
KausertaliomiarneKarångat o-
Kautsit atugaussartut nalinginau-
ssugajugtut. åmame radiukut su-
liniarnivtine nålagkisårpatdlåså-
ngikuvta avdlatut ajornarunar-
poK.
nunane assigingitsune radiumut
anguniagagssautitat inatsisingu-
gauvdlutik avdlatutdlunime pi-
ssuseKartitauvdlutik suliarineKar-
tartut naitsugajugput amerdlaner-
tigutdlo imaingajagtunik OKau-
sertaKartardlulik: radiup suliag-
ssarai tusagagssaKartitsinigssaK,
påsissutigssaKartitsinigssaK allku-
tagssaKartitsinigssardlo. — suliag-
ssat taimatut OKautigineKartarne-
rat amigauteKaKaoK agdlåtdlume
påsissutigssingitsutut OKautigine-
Karsinaungajagdlunilunit. isuma-
ga maligdlugo OKautsit maKaissi-
nartut ilagait „eKérsaineu", „so-
KutigingnilersitsineK“ åssigissait-
dlume. åma uvdlumikut nunav-
tine atugarissavut tungavigalugit
radiup iliniartitsinerme atorne-
KarnigssåtaoK erKaerKajainarpoK.
soruname suliariniagagssat pi-
ngåruteKartut ingmingnut naler-
Kiutdlugit KanoK angnertutigissu-
mik sangmineKåsanersut OKauti-
gines ajornarpoK. nuname sumi-
lunit radiup KanoK inigsse nang-
minérdlune. navssåriniartariaKar-
på, tamatumane inuiait pissaria-
Kartitsinerat periarfigssarititait-
dlo tungavigalugit, åma kulturi-
mik inuiaKatigissutsimigdlo issi-
gingningneK, nunap pingortitatut
KanoK itunera, inuisa KanoK na-
jugaKartittrnerat aningaussaute-
Karnerdlume nau^scrssutigalugit.
nunane avdlane pissusiussut ine-
riartornerdlume iliniarfigssau-
ssarpume, kisiåne nunavtine ra-
diukut autdlakåtitsissarnerup i-
ngerdlåneKarneranut tungavigi-
niåsavdlugit nåmångitdlat. tamå-
na avdlanit ingmikorniarneru-
ngilaK — åmame nunavtine pi-
ssu':sit pissariaKartitsinerdlo tu-
ngavigalugit åridgssussigaluaruv-
talunit avdlat årKigssussinerånut
c-rKainartortalioratarsinauvu-
gut.
pingåruteKartunik eKiatdlau-
tausinaussunigdlo tusagagssaKar-
titsineK påsissutigssaKartitsiner-
dlc avKutigalugit radiup inuit
nangminerssordlutik erKarsarnig-
ssånut iliuseKarnigssånutdlo tu-
ngavigssanik kajumigsautigssa-
nigdlo tuniussaKarsinauvoK.
cKarsinaugunarpugut kulturer-
put incKativtinigdlume issiging-
ningnerput demokratimik uvdlui-
narne inuinait nålagkersueKatau-
nerånik taissagkavtinik kristu-
miussutsikutdlume kingornussav-
tinik tungaveKartut. inup ingmine
pingårssusianik, inup inardligag-
ssåungissusianik, atarKingning-
neK, åmalo isumanik inuneruv-
dlume KanoK itariaKåssusia piv-
dlugo erKarsautinik åssigingitar-
tunik kamagingningneK, radiup
ingerdlåneitarnerane angnertu-
mik pingårtineKartariaKarunar-
put.
demokratiuna isumaKatiginara-
luaKalune ilåne maligkuminåitar-
toK. piginardlugulo ineriartorti-
tuinåsaguvtigo ilungersuajuarta-
riaKarpugut — åma tamatigut i-
ncKativut puigcrnavårsårdlugit.
inuiaKatigingne demokratiskiu-
ssune inugtaussut atausiåkåt ki-
sitsumik oKauseKarsinautitauv-
dlutigdlo pissu^igssaKarsorigå-
ngamik nålagkersuissumingnik i-
ssornartorsiuisinautitaunerat pi-
ngårtcrujugssuartut issiginexar-
tarpcK. radiup pisinautitauneK ta-
måna atandssariaKarpå naKisi-
maniarnavérsårtariaKardlugulo.
radiup Kancic ilissukutdluni+ oKi-
maeKatigigsitsiniardlune inuiaKa-
tigingne pissusiussut tarrarssuti-
tutdlusoK itdlune takutiniagagssa-
rai — tamatigortumik igdluinar-
sior^ungitsumigdlo.
isumaga maligdlugo atausinar-
migdlunit aperKuteKångilaK ra-
diume erKartorneKarsinåungitsu-
mik — erKartuineK pissuserigsår-
nigssamut akerdliunginarpat. a-
jungilaK akerdleringnerit autdla-
kåtitagssiat ilåine såkortuvdlu-
tigdlo akerKusåru‘aussaraluaru-
nik. radiup Katsunardlunilo, na-
vianåssuseKaranilo najangarnar-
patdlårnigsså sapingisamik inga-
langniartariaKarpoK.
isumale tamåna aitsåt piviu-
ssungorsinauvoK autdlakåtitag-
ssanik årKigssussissarnerme pi-
ssortaussut pissortanit åmalume
ingmikut soKU+igissalingnit kiku-
nitdlunit nålagauniarfigineKaratik
ingerdlatsisinautitaugpata. tauva
åma radiup sulissuisa ping årti-
tagssat tungaviussut akornavtine
tamanut åssigingmik atutut inui-
nait nålagkersueKataunerånut
(demokratimut), inuiaKatiglssutsi-
mut inugtutdlo pissuseKarnermut
atassut atarKivdlugitdlo igdlersu-
gagssamigtut issigissariaKåsavait.
pingårtitagssat demokratimut
tungaviussut tåssåusåput demo-
kratip imarisså kigdlingilo piv-
dlugit isumat KanoK ilissukutdlu-
nit taimåitussutut akuerineKar-
tut. sunerat OKa'dlisigineKartuar-
tariaKardlunilume, kisiåne kuku-
gunångilanga OKaruma tåukua i-
lait uvdlumikut ukussut: kigdli-
lersugåungitsumik OKauseKarsi-
nautitauneK, erKarsarsinautitau-
neK ugperissaKarsinautitaunerdlo,
inatsisit nåpertordlugit inardlit-
sailir.eKarneK, Kinersinerit pingit-
sailissutåungitsut avKutigalugit
aulajangisinautitauneK, kiser-
måussivdlune nålagkersuinermut
Kunutitsinermutdlo någgårsinau-
titauneK åssigissaitdlo.
pingårtitagssat inuiaKatigissut-
sime tungaviussut imarissåt kig-
dlingilc téukualo avdlångorautait
soKutiginauteKaleralugtuinarput,
åma silarssuair tamåt pivdlugo
akissugssaoKatigingnivtinik isu-
map påsineKaleriartorneratigut.
taimåikaluartordle radiup tunga-
vigisimassamine nangmineK nu-
nagissaK pivdlugo misigissutsit
nunamigdlo asangningneK, kisalo
inuiaKatigissutsimik misigissutsit
ingassagtajårtungitsut åmalo su-
julinit kingormissarsiat iluating-
nautigdlit atarKissariaKarpai.
pingårtitagssat inugtut pissuse-
Karnermut tungaviussut sunerå-
nik OKautigingningniarneK nav-
suiainiarnerdlo isumaga malig-
dlugo ajGrnakusorneruvoK, ima-
Kale ilåtigut måko taineKarsinéu-
put: inup erianåssusianik atar-
KingningneK, akårigtarneK ungåi-
nåungitsumutdlo issigineK tauva-
lo mérKat inuitdlo åssigingitsu-
nik pissuteKardluiik sångitsussut
ingmikut assagtutariaKarnerånik
påsingningneK åmame måkua su-
supaginarsinaugunångilagut:
nangminerssorsinaussusenarneK,
ikioKatigigtariaKarnermik misigi-
neK, inersimåssuseK, tamanut å-
ngåginartungineK, soKutigigtar-
neK, unerKarigsuneK issertuångit-
sunerdlo.
tamåkuaie pinermif puigusångi-
larput radiup inuit ilåne umina-
ngajagtumigdlunit påsiniaerKig-
sårusugtartut, tamanik Kulaersi-
ssartut påmingnartutdlo itigarti-
tagssaringingmagit. radio enér-
saisinauvdlunilo kajumigtungor-
titsisinåusagpat ilåne akereusår-
neK, mamiatsagtitsineK uivssumi-
sitsinerdlume pissariaKartåsåput.
radio pissugssauvdlunilo pisinau-
titauvoK inuiaKatigingnik tamati-
gor'.umik misigssuinigssamut, tai-
maingmat isumat eriagineKartu-
galuitdlunit aperssusersinauvdlu-
gitdlo aperKutit akerdlerlssutau-
sinauvdlutigdlc ilåne mianernar-
sinaussut inuitdlo ilaisa nipangi-
utdluåinartariaKarscrissaralue er-
KartorsinaussariaKarpai. radiup
taimailiorneK ajortup kalålivut
ajornartorsiuteKartugut soKutigi-
ngitsiissåsavåtigut.
soruname ima isumaKångilanga
autdlakåtitagssiat tamaussavig-
ssuarmik nutårsiagssanik pingår-
torssuarnik ilåne ånilårnarsi-
nauvdlutigdlo nakeriatdlangnar-
sinaussartunik imaKåsassut, ki-
siåne ersserKigsartariaKarsorinar-
poK anguniagkap sunerata erKai-
majuarnigssåta KanoK pingårute-
Karfiginera.
nangminerssorneruleruvta nå-
lagkersuissortåvut kisermåussiv-
dlutik Kalåtdlit-nunåta radiua
avKutigalugo radiumik ingerdlé-
ssaKartugssautitauniarput. tama-
tumane tungavigineKarpoK isu-
maKartoKarnera nuna tamåt naut-
sorssutigalugo pitsaunerpåmik å-
malo teknikikut aningaussaute-
Karnikutdlo periarfiusinaussut a-
tcrdluarniardlugit kisalo kigdli-
lersugåungitsumik OKauseKarsi-
nautitauneK tungavigalugo inger-
dlatsineKåsagpat årKigssussineK
taimåitoK atutariaKartoK.
sujugdlermik Kalåtdlit-nunåta
Radiua tåssaussariaKarpoK ator-
faKarfik nangminerssortoK demo-
kratiskiussumik nåkutigineKar-
toK. åma nangminerssortunerata
nålagauniarfigineKångitsunera-
talo isumå påsisimassariaKarpar-
put. tamatumunga tungatitdlugo
aperKutauterKågagssaK unaugu-
narpoK: radiup kisermåussisinau-
titaunera kigdlilersugåungitsumik
isumaKarsinautitauvdlunilo oKau-
seKarsinautitaunermut navianau-
teKarpa? — uvanga isumaga ma-
ligdlugo radio tamatuma tungåti-
gut navianauteKartariaKångilaK
nålagkersuissuvta tungånut ig-
dliukumananilo akerKiukumångi-
ssuseKarune. radio tåssåusångilaK
nålagkersuissut nikerartut politi-
kilunime pivdlugo aulajangersi-
massunik isumaKartut sordlit-
dlunit suaorutåt, igdluatungåti-
gutdle radio sulivfeKarfigtut issi-
galugo pissortavtinut demokra-
tiskiussumik Kinigkanut akerdli-
lersuissusångilaK åmalo autdlakå-
titagssianik årKigssussissarnine
atordlugo tåukua sunemiagagssa-
rinagitdlunit naKisimaniagagssa-
rinagit.
radiup, atorfeKarfigtut issigalu-
go ,aperKutit isumaKatigingissu-
taussut. isumerfigissagssaringilai.
radiuna pingårtumik tusardliu-
ssuissussugssaussoK. radiumile
sulissussoK kinalunit soruname
inugtut avdlatutdle nangmineri-
ssaminik isumaKarsinautitauvoK
nangminerdlo autdlakåtitagssia-
mine isumaminik anitsisinauti-
tauvdlune. sunalunit pivdlugo
navsuiauteKarnermine avdlatut
ajornartumik KanoK issusersiui-
ssariaKartarpoK, åma erKarsarneK
atordlugo suliaKartugame kigdli-
lersugåungitsumik piliorsinauti-
taussariaKarpcK, måssale radiu-
me suliaKartungmat suliai tunga-
veKardluartusassut piumassari-
ssariaKardlune.
radio sulivfeKarfigtut issigalugo
iligssarsiortunanilo sapingisami-
nik tungaveKardluartunik tusa-
gagssiortåsassoK isumanigdlume
CKimaeKatigigsårikånertåsassoK
kigsautiginarnerarérpara. taimåi-
kaluartordle radio anguniagagssa-
minik aulajangiussinermine i-
ngerdlatsinerminilume isumanik
tungaviginiagkaminik peKartaria-
KarportaoK. tamatumane tungavi-
gissariaKarput sut pingårtitagssat
ilåtigut taerigkåka demokratimut,
inugtut inunermut ilerKorigsåmi-
arnermutdlume atassut ilåtigut
måkussut: kigdlilersugåungitsu-
mik isumanik anitsisinautitauneK,
piumassamik ugperissaKarsinaut i-
tauneK, inungnik kikunigdlunit
åmalo inugtut pisinautitauvfing-
nik atarKingningneK åmalo ino-
Katigigkutåt (gruppit), navguve-
Katigit isumatdlume pingårtinar-
tut naligigsitauvdlutik pineKar-
nigssånik igdlersuineK.
radio åma kulturimut tunga-
ssumik akissugssåussuseKarpoK.
ukiune aggersunisaoK radio tå-
ssaujumårpoK kulturip ajungit-
sorsiagssautitainik inungnut ta-
manut ångussuissut pingåmer-
ssåt. taimatut radiup ångussornia-
gagssai åssigingeKaut: ilait imåi-
naK påsineK ajornartut „akima-
såtdlo", avdlat inuinarpalårtut
tamanitdlo sungiusimaneKardlu-
tigdlo nuånarineKartut. tåssa i-
nuiaKatigit kalåliussugut akor-
navtine kulturikut avigsårutausi-
naussut radiup ingmingnut atå-
ssusersorniagagssaråitaoK.
soruname radio ersserKigsumik
OKausertaliugkamik anguniarnia-
gagssaKartariaKarpoK. inuiaKati-
giussugut radio sumut atorniar-
nerivput isumaKatigissutiginiarta-
riaKarparput. åma radiup pissor-
tavtalume inuit Kinigaisa ing-
mingnut KanoK pissuseKarnigssåt
isumaKatigissutigniartariaKar-
parput — åmame pingårtumik ra-
diume sulissussut tungaviginia-
gagssaKardlutigdlo igdlersome-
Karnigssåt. radiup nangminerssor-
neruleruvta nålagkersuissortåg-
ssavtinut atatineKarnigsså ingmi-
ne issornauteKångitsutut issigi-
ssariaKarpoK.
radiup sukutdlunit KanoK issu-
sersioriarfigssaKarnigsså pingår-
tuvoK. autdlakåtitagsiat ilaKar-
tuåsåput ajungitsunik ilånilo nå-
måinavigsunik. KanoK issusersiui-
ssarneK iliniutauvdlunilo peror-
sautåusaoK åmalo pitsaunerussu-
nik nåmagsissaKartarnigssamut
avKutauniåsavdlune. KanoK issu-
sersiuinerdlo autdlakåtitagssia-
mut atautsimut tungassoK tauva-
lo KanoK issusersiuineK radiume
anguniagariniagkatut aulajangiu-
ssamut tungassoK åssigingitsuput
ingmikortisimaniartariaKardlu-
tigdlo.
inuiaKatigigtut issigaluta na-
kernaitsungusångikuvta — tåssa
åssigigsaerinerssuaK inuitdlo a-
merdlanerssaisa sorusoKaratik i-
noKatauginarnigssåt ingalangniå-
saguvtigik — sapingisavtinik isu-
ma'igut eKérsaineK timitaliniaru-
sungnerdlo sulissutigissariaKarpa-
vut. tamåna tåssaoratarsinauvoK
radiup suliagssaisa pingårnerssåt.
Annoncér i
GRØNLANDSPOSTEN
IBSEIMS HOTEL
Julianéhåb
20 hyggelige værelser.
Moderne toilet og
badeforhold.
Rimelige priser.
Tlf. 3 82 82.
TELEGRAMADR.
IBSENHOTEL
19