Atuagagdliutit - 11.01.1979, Síða 6

S.I.K. pilersitsfsaoK
aningaussarsiornermut
misigssuissoKarfingmik
— aningaussat tungaisigut
sok ilisimassariaKarparput,
ortåme oKauserissamine
ukiume nutåme suliagssaKaugut,
OdåK Olsen ukiortåme Grønlands
Radiome oKalungnermine ilåtigut
OKarpoK. S.I.K.-mutdlume suliag-
ssaKaKaoK. S.I.K.-p ukiume nutå-
me sullssutiginiarpå nunavtine a-
ningaussarsiornerup misigssorne-
Karnigssånut sujunersuissuliortit-
sinigssaK. sutdlivingne atugarissa-
vut pitsångorsartariaKarput oKar-
tugssaoKataunerputdlo angnertu-
sartariaKardlune. sulissugssarsior-
tarneK nåkutigilertariaKarparput
— sulinertik akilersitdlugo inutig-
ssarsiortut nangmineK nåkutigi-
ssariaKarmåssuk, nunavtinut nu-
navtinilo sulissugssarsiortarnerup
ingerdlarnga.
ukiume nutåme S.I.K.-p sulissu-
.tiginiarpå nunavtine aningaussar-
siornerup misigssornekarnigssånut
sujunersuissuliortitsinigssaK. tåu-
ssuma suliagssarisavå nunavtine
aningaussarsiornerup tamarmiu-
ssup aningaussatdlo ingerdlaortl-
neKarnerisa sukumissumik misig-
ssuivfigineKarneratigut erssarig-
sumik nalunaerssorneKarnigsså. —
aningaussat tungåtigut nuna Ka-
noK isslkoKamerssoK ilisimassa-
riaKarparput, OdåK Olsen, OKar-
poK.
tamåna perérpat tamatuma i-
nernere nunavtine aningaussarsi-
Grønlandske
frimærker
Nye priser
Vi kjøper alt av grønlandsk
frimærkekldpp til 40®/o av den
pålydende verdi. Dette gjelder
for alt Deres frimerkeklipp
uten unntak av stygge stemp-
ler o. 1. Betalingen skjer innen
30 dager efter varens motta-
gelse pr. postgiro eller sjekk,
efter Deres ønske.
NB: Ingen sendinger er for
små, heller ingen er for store.
STEIN PETTERSEN
Maridalsveien 62
Oslo 4 . Norge
Kalåtdlit
frimærke
akit nutåt
pisiarissarpavut kalåtdlit fri-
mærké tamaisa akinut 40°/o-
imik akisunerutitdlugit fri-
mærkiutingnut tamanut tamå-
na atorpoK naKissutinik kussa-
naitdlisarneKarsimagaluar-
patalunit 'taimaeKatainigdlo.
akilertarpavut nagsiussat tigu-
nerånit uvdlut 30 Kångiutina-
git postgiro-kut checkikutdlu-
nit, kigsautigineKartut najor-
Kutaralugit.
NB: nagsiussat ikigtunguit a-
merdlasorssuitdlo åssigigsipa-
vut.
STEIN PETTERSEN
Maridalsveien 62
Oslo 4 . Norge
nuna KanoK issikoKarner-
OdåK Olsen OKarpoK uki-
ornerup, inutigssarsiomerup su-
livfigssuaKarnerup, niorKutigssa-
nik erKussuinerup ånissuineruv-
dlo KanoK ingerdlåtariaKarnerinik
— tamåkuningalo pitsångorsaeru-
sugtunik tamanik OKaloKatiging-
nissutiginiarpavut. taimailiorni-
kut isumaKarpugut nunavtine i-
nuiaKatigit perKingnarnerussumik
ingerdlasinaulemigssåt.
partit pingårnerutitdlugit
uvdloK måna tikitdlugo sungiusi-
mavarput inungnik atausiékånik
Kinersissardluta, OdåK Olsen o-
KarpoK. uvdlumikut aKagulo Ka-
noK inigssisimanerput erKarsauti-
gissariaKarpavut partit Kinigag-
ssångorteKatigitdlunit anguniagait
tungavigalugit. taimailiungikuvta
— Kinigagssångortitardle Kiner-
dlutigo inugtut piginéussusé ki-
sivisa tungavigalugit, politikikut-
dle suna isumaginerå anguniaga-
rinerålo OKimailutartinago — tau-
va kukulugtusaugut. politikikut
anguniagaK Kinigagssångortitar-
dlo tamatuminga anguniagaKartoK
CKimaeKatigigsårtariaKarput, O-
dåK Olsen OKarpoK.
— S.I.K. Kinersinigssamut nang-
minérdlune kåtusseKatigigdluni-
lo KinigagssångortitsisaoK, parti-
nigdlo imalunit politikikut suli-
niaKatigigfingnik suleKateKarnig-
ssaK akornutigisångilå tåukua a-
nguniagait aperKutine pingårner-
påne angnertunilo S.I.K.-p angu-
niagaisut itusimagpata, ilåtigut
OdåK Olsen OKarpoK. OKalugiar-
nermilo naggasiupå 17. januar-
ime taissinigssamut Kinersissartut
tamaisa kajumigsårdlugit nang-
minerssornerulernigssaK akuer-
ssårdlugo taisserKuvdlugit.
åma Kavdlunåt
hjemmestyre
akuerissariaKarpåt
kikut tamarmik nangminefssor-
nerulernigssamut KanoK isuma-
Karnera nalujungnaerérpåt, ataut-
simititsissarnerpagssuarne, u-
kiortåme OKalugiautivne ukior-
tåmutdlo atassumik OKauseKau-
tivne åssigingitsune angernigssa-
mik kajumigsårinika nalujung-
naerérpait.
taimåitumik matumuna nunav-
ta inuisa ilait aulajangersimassut
sågfiginiarpåka. malungnarpoK
nunavtine Kinersissartut Kavdlu-
nåt aperKumut matumunga aku-
lerunigssamingnut nangåssute-
Kartorujugssussut. tåuko issåinit
issigalugo erKortusinauvoK er-
Karsåsagpata tamåna kalåtdlit
nangmingneK aulajangigagssari-
gåt, peKatåunginermikutdlo ka-
låtdlit nangmingneK aulajangi-
ssugssaunerat atarKisagigtik.
isumaKarpungale tamåna erKor-
tungitsoK paitsorneruvdlunilo.
KinersissartoK kinalunit pisinau-
titauvoK pissugssauvdlunilo tai-
sseKataunigssamut.
nunavtininaK taissineKåsang-
mat tamåna isumaKångilaK Kav-
dlunåt nålagauvfeKativutdlunit
aulajangéKatausinåungitsut; Dan-
markimile Kinersissartut peKatåu-
ngingmata pissuteKarpoK aperKut
uvagut nunap inue nangmineK
aulajangisineKåsagavta, Dan-
markime Kinersissartut peKatåu-
sagaluarpata uvagut taima iking-
nerutigaluta taissinivut aulajangi-
ssujungnåisangmata Danmarkimi-
le taissinerit aulajangissusavdlu-
tik.
nangminerssornerulernigssaK
åma Kavdlunåt nunavtine uvdlui-
narne inuneranut suniuteKartug-
ssauvoK. taimåitumik igpingnar-
tugssaKånåitdluinarpoK Kavdlu-
nåt taisseKataunigssåt, taisseKa-
taussariaKardlutigdlo.
nangminerssornerulernigssamut
akerdliussut — sordlo Inuit Ata-
qatigiit — någgårKussinermingnut
patsisiginiarpåt nangminerssor-
nerulerneK nunasiaKarniarnerme
pissutsit nanginerinåsangmåssuk.
taisseKatåungitsup tåuko ilumor-
nerardlugit ikiusavai.
Kavdlunåt Kinersissartut kalåt-
dlit nangminerssornerulernigssar-
put kigsautigiguniko angeKatau-
ssariaKarput, tamåna kialunit ku-
kussutut issigisinåungilå.
Kavdlunåt taisseKataujumångi-
kunik måne nunaKartutut ing-
mingnut issigisimåsångitdlat, tai-
sseKatåunginermikutdlo taississut
procentiat agsut åpartitugssauvåt,
tamånalo nuåniséngilaK aulaja-
nginiarnerme taima pingårtigi-
ssume.
taimåitumik Kavdlunåt Kinersi-
ssartut taisseKartaunigssånut kå-
magtorumavåka — angernigsså-
nigdlo kajumigsårdlugit.
aulajangéKataunigssamingnutdle
akerdliujuartoKåsagune ajungine-
ruvoK taissivingmik agdlagfigine-
Kångitsumik ikissigunik pingit-
sornermit.
Lars Chemnitz.
Walter J essen&Ccts
Hårdttræ — Trælast — Krydsfiner — Isole-
ringsplader — Plasticplader — Branddøre m.v.
mångertumernit — Kissuit åssigingitsut
krydsfinerit — pladerssuit plastikiussut
ikuatdlalernigssamut matut avdlatdlo.
SDR RINGVEJ 27. 2600 GLOSTRUP
TELEX 33224
åsseK KaKutigordluinartoK una ilånguneKarsimavoK rusit atuagag-
ssiåne Kavdlunåtume taigOteKartume „Fakta om Sovjetunionen",
angut nånumik nerdlersuissoK ateKarpoK Nikolaj Matjulak najuga-
Karpordlo Smithip nuane Sibiriap avangnamut sineriåne Inuit ig-
dloKarfiånit Uelenimit Beringip ikerasånitumit 500 km-inik kangi-
singnerussume.
OKautigineKarpoK Matjulak ilånériardlune nånunut ornigutartoK
Imungnik panertunik nerdlersoriartordlugit piarKatdlo pfnguaKati-
giartordlugit.
Dette usædvanlige billede er fra det dansksprogede russiske tids-
skrift „Fakta om Sovjetunionen". Manden, som giver bjørnemor
mad hedder Nikolaj Matjulak, og han bor på Smith-næsset i Nord-
sibiriens kyst, omkring 500 km øst for Inuit byen Uelen ved Bering-
strædet.
Inuit AtaKatigTt:
inuiåussuserput igdlersoruk
hjemmestyre någgåruk!
hjemmestyrep erKuniarneKarne-
ranut akerdliunerup tungavé er-
Kortut 13-it:
1. kalåliussugut inuiagtut akue-
rineKångilagut.
2. nunap inuvisa nunamingnik
pigingnigtunerat akuerssårneKå-
ngilaK.
3. OKautsivta pissortaKarfigti-
■ gortumik sagdliutineKarnigssånik
aula j angersagaKångilaK.
4. hjemmestyre „nålagauvfeKa-
tigingnerup" atåinamigssånik su-
junertaKarpoK.
5. nunanut avdlanut politike
niuvernerdlo hjemmestyrep oxau-
sigssaKarfigingångilai.
6. augtitagssanik ujåssinigssa-
mut piainigssamutdlo akuerssissu-
tacrérsut hjemmestyrep oKausig-
ssaKarfigingilai.
7. autitagssarsiorneK pivdlugo
igdlugigdlune någgårsinautitau-
nerup kingunerå kalåtdlit aulaja-
ngigaisa danskinit atorungnaersi-
neKarsinaunerat.
8. hjemmestyrep sanaortortitsi-
neK pilerssårusiornerdlo angner-
tunerussumik suniuteKarfigisi-
nåungilai.
9. hjemmestyrep taimågdlåt tu-
nissagssiornerup ilamerne OKau-
sigssaKarfigilisavå.
10. hjemmestyre nunavtine a-
kigssarsiatigut akitigutdlo ingmi-
kut årKigssussinigssamik periar-
figssingilaK.
11. Kavdlunåt kalåtdlitdlo akig-
ssarsiamikut ingmikortineKarne-
rat avdlångusångilaK.
12. hjemmestyrep kalåtdlit pi-
gigsårtortait periarfigssipai sule
angnermik pissortaKarfigtigut pi-
ssauneKalersitdlugit.
13. hjemmestyre tåssauvoK nu-
nasiaunerup nutåmik åreigssor-
neKarnera.
hjemmestyre nangminerssorneru-
lersitsingilaK.
nunavtine hjemmestyrep erKU-
neKarnigssånut akerdliuneK ang-
nertusiartuinarsimavoK. akerdliu-
ssutdle mardluvingordlugit ing-
mikortineKarsinåuput. ilaisa ka-
låtdlinik nikagingningnertik tu-
ngavigalugo kalåtdlit nangminér-
niarnerat agssortorpåt. avdlatdle
kalåtdlit nangminérsinaunerånik
tatigingningnertik tungavdgalugo
hjemmestyrekommissionime a-
ngussat sugdlugalugit akerdliuput.
Inuit Ataqatigiit hjemmestyrep
erKuneKarnigssånut akerdliuner-
mingne Kulåne taineKartut tunga-
vigivdluinarpait. hjemmestyre-
kommissionip avdlaoKutigå G-70-
imik taineKånginine nauk G-50-e
G-60-ivdlo pilerssårusiornerinik
nangitsissuinaraluardlune. inui-
angnut kalåtdlinut apencutit pi-
ngårdluinartut danskit nålagker-
suissuisa sujorasårinerisigut ka-
låtdlit kommissionime ilaussortai-
sa nåkåinarfigissarsimavait. tai-
måitumik någgårnivtigut takuti-
niarparput inuiangnit avdlanit
KunusårneKardluta isumaKatigl-
ssuteKarfiginiarneKarsinéungitsu-
gut inuiåussusernut nangminerdlo
nunaKarnerput igdlersorumavdlu-
g°- .
Inuit Ataqatigiit Kitiussumik na-
kutigdlissoKarfiat.
Umåname kommunalbestyrelse ja-
nuarip pingajuåne aulajangerpoK
kommunime tamarme imigagssamik
niomuteKarneK Kåumat atausen ma-
tuniardlugo. kommunalbestyrelsip ta-
matumunga pissutigissamisut taivå i-
migagssamik atornerdluineK pissuti-
galugo politit suliagssaKarpatdlåler-
simanerat.
tamatumunga pissutaussut ilagi-
gunarpåt arnaminik toKutsinen, U-
måname angutip 36-nik ukiugdlip au-
lakortup arne autdlaisip ernuanik a-
naulerdlugo tonungmago.
6