Atuagagdliutit - 11.01.1979, Síða 19

atuartartut agdlagait. læserne skriver
sok angerdluta taissiniartugut
AG-me nr. 50-ime Jørgen Fleischerip
Kularnarnerarpå pitsaussånersoa Ka-
låtdlit-nunåta 1979-ime nangminer-
ssornerulernigsså.
taimatut nularneK sujusingneru-
ssukut kalåtdlinit avdlanit saraumiu-
neaartarpoa isumaaartunit kalåtdlit
inuiait imaaa sule nangminerssorne-
rulernigssamut ineritdluarsimångit-
sut.
kisalo kalåtdlit ilaisa nangminer-
ssornerulernigssaK akerdleråt, isuma-
Karamik Kavdlunåt nunasiauteaarne-
rata nanginerinåsagå.
taimåitumik pissusigssamisusaoa
tungavilersusavdlugo sok uvagut
nangminerssornerulernigssamut
angernigssaa piumavara måko
pivdlugit:
nunavtine nålagkersuinikut
angnertunerussumik oaausigssa-
aalernigssaa anguniarauvdlugo.
aningaussarsiornerup tungåtigut
nunavta ingerdlatinera inutig-
ssarsiutit sussutdlunit piorsaivi-
gineaarneratigut suleKatigigdluta
Lars Møller
Mariitsumut
emeruvdluartoK
Manitsume ukiorpagssuarne ajoaiu-
neruvdlunilo illniartitsissoK decembe-
rip 14-iåne tOKUvOK.
Lars Møller inungorpoa 10. novem-
ber 1911 Manitsume.
Nungme iliniarfigssuarme iliniartu-
vok 1927—32. inerame Nanortaling-
me ukioK atausea ajoKiuvoK, tauvalo
K’asigiånguanut någdlune. K'asigiå-
nguanit Manitsumut nugpoa 1935
taimanimitdlo Manitsume sulInarpoK
timimigut peraigungnaernine tikit-
dlugo, tauvalo pensionerdlune 1975-
ime.
Lårse Manitsume tatigineaardlune
Kumutdlo issigissauvdlune suliv-
dluarpoK. tatigineKarnerata erssiuti-
gai kommuneråditoraane ainigaung-
mat kisalo kommunalbestyrelseaaler-
mat 1951-ime åma ainigauvdlune ai-
nersivingne mardlungne. landsrådi-
mut ilaussortauvoK 1957-imit 1963-
imut.
1952-ime kungimit saraarmiulerne-
KarpoK belønningsmedaljemik.
Lårse Manitsume katerssortarfiup
sujulerssuissuinut ilaussortauvoK.
Manitsume katerssugausivingmik pi-
lersitseaatauvdlune. Brugsenime su-
julerssuissunut ilaussortauvdlune.
mingnerungitsumigdlo nulilo ukior-
pagssuarne peaatigingnianut sujulig-
taissuvdlutigdlo ilaussortauvdlutik
nakoKutausimåput nunamutdlusoa
tarajuvdlutik.
Lårse inuvoa eaiasuitdluinartoa
perugtulerame ajoaiunertut sulitiga-
lune åma aulisartorssuarmik taissa-
riaKardlune. iteriatdloaaoa pingårtu-
mik aussame. ilåne inuit ilåta ima o-
aautigå: »sordlugoK Lårse siningnea
ajortoa«. taimalo nunavta aulisagka-
tigut tunissagssiornerane ukiut inger-
dlanerine tonserpagssuarnik pissa-
aarsimavdlune, sujugdlermik ipui-
naa, kingornalo pujortuléraamik. tai-
måitumik Lårse anersåkut aumut i-
ssigineaåinarane åmale inutigssar-
siornikut tingmiarniarnikut, pingår-
tumigdlo aulisarnikut aumut issigine-
aarpoa ataraissauvdlunilo. angu-
ssuaa imåinåungitsoa toaukut aima-
gupoa.
eraaineaarnera ataraivdlugo.
K. Moller.
aavdlunåjugaluardluta januarip 17-
iåne angerniartugut.
perKutigalugo kalåtdlit politikerer-
pagssue tatigigavtigit, nangminer-
ssornerulernigssamik isumaaartut. i-
sumaaångilagut kukusinåungitsut,
taimåitoa isumaaarpugut naleraune-
rusassut Kalåtdlit-nunåt aausavdlu-
go kalåtdlit kigsautigissait maligdlu-
git.
perKutigalugo kalåtdlit inusugtut
tatigigavtigit ilisarisimalersimagavti-
git ukiune kingugdlerne tatdlimane. i-
sumaaarpugut, inusugtut tåukua su-
liagssartik saperungnaersimagåt — a-
nålagauvfeaatigingnerup iluane
suleaatigingniarneK angnertusar-
dlugo.
kinguligssavta uvavtinik pata-
jåinerussumik ingerdlalernigssåt
avautigssiordlugo månangåa aut-
dlartinigssaa pissariaaarpoa, i-
malunit kingorautsingajagpugut?
uvagut inuiånguit kalåtdlit uki-
orpagssuit napasimavdluta nalu-
ngilarput, taimatutaoa: nalungi-
kujarput nunarssuarme ineriar-
tornerup sukaaissup atugagssari-
titåinut pissugssaoaatalersima-
nerput.
taimåitumigdlo unigtugssåungi-
kuvta pissariaaarpoK månamit
nangminerssomerulernigssaa er-
KuterKåruvtigo.
nalungilarpume uvdlumikut i-
ngerdlatsinea imailiatdlåinardlu-
go nangminerssulernikut tigusa-
guvtigo nukigssaKarfiginatigo nå-
magtumik.
åssersusiulåriarta. landsråde a-
ningaussagssaKarniarnermigut a-
jornartorsiulemine tungavigalugo
méraanik paoraingnigtarfingnut
taplssutigissartagkane migdling-
magit aanoK kommunit ilanut su-
niuteKartoa. agdlåt paoraingnig-
tarfit ilåt matuinartariaaalersut
tusarpavut.
åle Inuit Ataaatigit nangminer-
ssulerumassut, tåunåinardlunit
tutsiungmat upissussilerput. ta-
matumuna oaausitoKaK una "ilu-
mussusia ersserpoa: „anersåa ka-
jumigkaluarpoa, uvinigdle sångi-
poa“.
åipagssånik åssersusiulåriarta.
nunap pisussutai uvagut pigissa-
vut atorniångikuvtigik sumut i-
luaautåusava?
uvdluvtine ulia pingitsorsinau-
jungnaivigkavta ilagåt. angatdla-
tit sutdlunit ingerdlåneaarsinåu-
ngitdlat uliaaångikunik, taima-
tutdlo uvdlumikut amerdlanerpåt
kialårsinåungitdlat åmalo aåu-
marauteaarsinåungitdlat uliaaå-
ngikunik. taimåiportaoa augti-
tagssat sutdlunit pigissavut er-
dligiuåsaguvtigik. atortorigsårutit
uvdlumikut pigilersimassavut a-
kigssaaartingilavut taimatut i-
ngerdlåinåsaguvta. nalungilarput
nunavta nåpatå aulisarnea aanoa
uvdluvtine ilungersunartigissoK.
taimåitumik kiavdlunit eraarsa-
lårsinaussup påsisinauvå.
tåunåinaa isumavdlutigalugo
uvdlumikut ingerdlatauvugut.
nangminiginardluta ingerdlasi-
nåungilagut. taimåitumik pivfig-
ssångorpoa nangminerssorneru-
lernigssaa erautisavdlugo, imåi-
nane nangminerssornerulernea.
tåssungame sule akigssaaångila-
gut.
inuvdluaraussivdlunga
Thomas Paulsen, Sisimiut.
malo suliagssamingnut pikorigsiartu-
sassut.
perKutigalugo isumaaaravta kalåt-
dlit inuiait aitsåt inerislnaussut nang-
minerssornerulernigssamut nangmi-
nerssornerulerunik. nangminerssor-
nerulernigssaa pissariaaardluinar-
mat ineriartornermut ilåusavdlune —
åma nangminileriartornermut, tauva
kalåtdlit inuiait nangminérdlutik aa-
noa atugaaarnigssartik aulajangi-
sangmåssuk.
perKutigalugo isumaaaravta., silar-
ssuarmioaati^t inuit pisinautitaune-
rånut atassumik nalunaerutåt suju-
nertaaåsagpat tauva kalåtdlit inuia-
aatigit nangminérdlutik aanoa pinig-
ssartik aulajangertariaaaråt.
perKutigalugo savalingmiormiut
nangminerssornerunermik misiligta-
gaaartut Kalåtdlit-nunåt taimailior-
auvdlugo inangmåssuk.
perautinik amerdlanerussunik tai-
guissoaarsinauvoa, kisiåne kingug-
dlertut tainiarpavut præsident Nyere-
re-p Tanzania-mérsup oaausé:
>>. . . taimatut inuk ineriartusaoa,
nangminérdlune ingminut ilaautanilo
pilersorunigit, ineriartuséngilaa i-
nungnit avdlanit tamåko pisagunigit.
ineriartusaoa iliniarsimanine pitså-
ngorsardlugo, taimaisinaviarnanilo i-
liniarsimanerussumit peraussutit ma-
linarunigit påsinago soa taima perau-
neaarnerdlune. ineriartusaoa kigdli-
lersugåungitsumik oaatdliseaatau-
nermigut nutåmik pilerssårusiorner-
me imalunit pilersitsiniarnerme åmalo
peaataunermigut tamatuma kingune-
ranik aulajanginerme. ineriartusångi-
laa nerssutitut nusukarneaardlune
Påmiune kigutilerivingmit Augpilag-
tume mamakujungnut sukulingnut a-
kiuniarnea tikitdluarausavarput. mi-
sigaunga pissariaaartunga oaauseaa-
låsavdlungga ilåssutigssanik ajornar-
torsiumut mamakujungnik sukunig-
dlo atornerdluinerujugssuarmut tu-
ngatitdlugo nalinginaussumik per-
aingnigssamut atatitdlugo.
ingassagtumik mamakujugtorne-
rup sukutorneruvdlo takulertorne-
aautigisinaussarpai naluneaångitsu-
tut kigutit aserorsimanerujugssuat,
amerdlanertigut kinguneaartartoa i-
nusugtut kigutaisa iloaiångornerånik
sule 20-nik ukioaaleratik, tainiångT-
nardlugit 0—6-inut ukiugdlit, aaauti-
gungitsut kigutilerivingmukartartut,
kigutit aaaortut imugtutit 20-t taku-
tinagit, takutltardlugit mångukut
marnigdlitdlo. méraat taimåitut aa-
noa någdliugtartigisanerput, taimalo
kigutit atordlugit neriniarnermingnut
akornutigalugit.
suknigdle tamatumånga ajorneru-
voa, tåssa kulhydratit pinerisigut
aårsilassutut misigisimalersarmata
time nukit anersåvdlo atorfigssaaar-
titånik nerissaaångikaluaa taimalo
agdliartornea ineriartornerdlo inussu-
tigssaaartariaaartoa æggehvidestof-
kalåliussugut angussavtinik kisame
tugdlusimårutigissaaalerugtortugut
kérmiåsit arsårtlnaleaaugut. Kalåt-
dlit-nunavta peraarnitsup inuisa såko
aangale amigautigissarput silamik,
sikorssuarnik anorerssuarnigdlo na-
lautsigajugtugut nunavta isuata er-
aåne nunaaartugut piniartortavtinik,
nunaraativtinik ilaautavtinigdlo a-
ngalanermingne ajutulerfingmikut a-
tåssutaulersut radiuaraat pérniarne-
piarérsarigkamut pilersiniagkamut i-
sertineaarune.
inup ineriartornera iluamik aitsåt
pisinauvoa inungmit nangminermit i-
neriartortineaarpat. inuiait ineriar-
tornerat taimågdlåt inuiangnit nang-
minernit pitineaarsinauvoa«.
Gudrun Lykkegaard,
Karl Lykkegaard.
politik merKanut
pitsaunerussoK
kigsautigineKarpoK
Nångme uvdlukåtitdlugo méraanut
inigssissarfit sujulerssuissue tamar-
miuvdlutik atautsimlsimåput sisamé-
ngornerme, 23. november 1978, aula-
jangersimavdlutigdlo isumaaatigigi-
tik landsrådip méraanik uvdlukåtit-
dlugo inigssissarfit tungaisigut ikilile-
rinerånut såkortåmik nåmagigtait-
dliuteaartunut.
tupingnarsinauvoa landsråde tai-
ma aulajangersimangmat FN-ip silar-
ssuarme méraanut ukiorititagsså ti-
kitdluinalersoa, tåuname nagdlerpat
méraat aitiutineaardlutigdlo pingår-
nerutineaartugssaungmata.
politikerit eraaimassariaaarpåt er-
mnaa landstingimut ainersissoaar-
tugssaungmat, åmalo ainersissartor-
parujugssuit politikimik méraanut
inugsiarnernerussumik soautigissa-
aartut påsinarsisimavdlune!
sujulerssuissut tamaisa sivnerdlugit
Helle Follin.
finik, vitamininik mineralinigdlo pig-
ssarsingitsértitdlugo.
kulhydrater aaratsamut augdlo i-
ngerdlaorneranut ulorianartungmata
taraatigut kalkeaalersarnikut puat-
dlarnikutdlo taissariaaarput påsiv-
dluartiniardlugo »toaunartoa aaaor-
toa«.
åma taineaarsmauvoa méraunerme
tungusungnitsunik uverisarnea inu-
nerup sivnerane aångeruminaitsoru-
jugssåssarmat.
nåmaleaaoa inuit påsilisavdlugo
iluamik nerissaaarnerup peraingne-
ruvdlo ataaatigingnerat, amerdlasåti-
gut nangminea peraissusea akissug-
ssauvfigineaarmat. tamatumane su-
liagssanik tigoriagagssaaarpoa peaa-
tigigfigpagssuarne, sérdlo arnat pe-
aatigingne, atuissartut peaatigigfine,
GOF-ime, brugsforeningine atausiå-
kåne — tamane uvdlumikut pissusiu-
ssunut akissugssaussune, tåssame ta-
måko malungnavigsumik nipangersi-
mangmata pingårtorujugssuarmik i-
nuiaaatigingne oaatdlinerme.
méraat ukiuat 1979 åma ukiutiniar-
dle ajungitsunik suliniuteaarnernut
méraat nerissartagaisa taimalo ki-
nguligssavta peraingnerunigssånut.
Jørgen Jensen,
Distriktstandlæge,
a aler ut.
radiuaraat nunavtine iluaautau-
ssaréaaut. eraortunerpa piagåusag-
pata? kalåtdlimuna nangminea såku-
gissaisa ilait. inugpagssuit radiuar-
aat avautigalugit ajunårfigssaralua-
mikut ånåuneaartartut ardlaaale-
aaut. taimåitumik piagaussariaaå-
ngitdlat.
Adolf Grillich.
nangminerssomeru-
lemigssaK angerpara
nangmineK perKissusermut
akissugssaoKatauneK
ptagaussariaKångitdlat
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnaustnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
sok Kavdlunåt
igdlersomeKar-
tuåsåpat?
uvdlumikut pissutsit tungavigalu-
git kalåliussugut nipangersimasi-
naujungnaerpugut, nauk ukiune
sujugdlerne imåikaluardluta åp
någgalo oaausingnåralugit. tai-
maiginåsagaluaruvta angussaaar-
sinéungilagut.
1960-ikut nålernerånit nånåku-
mut misigissartagkat ajordluinar-
luput. taimanikut Kitornarsiaaar-
toK imatut pineaarpoK: méraa
nålungiarssuk anånarsiagssånut
luniuneaarpoK. anånasiartåvatalo
kuisinerane tigumiarpå. ukiut
mardluk pårerérdlugo anånarsiå
nåparsimalerpoa. ajorungnaerame
méraa tiguniaraluarpå, kisiånile
OKarfigineaardlune sussagssari-
ngikå, tåssa méraa tåuna kalåli-
ungmat. anånarsiaussoa ilunger-
soraluardlune igdlersortigssaaå-
nginame taimaitinarpoa, nauk
méraa saperaluardlugo.
uvdlumikut påsissat nikatdluat-
dlangnartåssusiat. påsinarpoa sule
ukiut amerdlasut atortunigssåt ili-
magissagssaussoa aavdlunåt ka-
låtdlitdlo åssigingmik pineaarsi-
naunatik.
aavdlunåa kalåtdlimik aitor-
narsialik igdlersuissugssarpagssu-
aaarpoa, kalåliugaluarpat kialu-
nit tusarnårumåsångikaluardlu-
go. aavdlunåjungmat suna tamåt
nivdliautigalugo igdlersorneaar-
poa. tamåna tåssa ileraupalåa
pértariaaartoa. tåunåinaa taima-
tut misiginea ajorparput kalåliu-
ssugut. kisiåne sumigdlunit ajor-
nartorsiuteaaråine tamatigut tai-
måitarpoa. tåssa iluarsissariaaar-
toa. iluarsineaarsinaunerdlune?
Lars Ignatiussen,
Kungmiut.
MUSIJJJ
CASSETTER
vi har altid
mindst 20.000
forskellige
MUSI-
CASSETTER
og til priser
fra 13.85 kr.
Er De interesseret i katalo-
ger, så send os 3.50 kr. til
dækning af porto og ekspe-
ditionsomkostninger, og vi
sender Dem et udvalg.
KUNDESERVICE
INDUSTRIHUSET
LANDGREVEN 7-1301 K
19