Atuagagdliutit

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Atuagagdliutit - 18.10.1979, Qupperneq 21

Atuagagdliutit - 18.10.1979, Qupperneq 21
AG inusugtut ineriartomerme peKataunerujumaput inusugtut »inatsissartua« sujunersutigssat tungåsigut pakatsisitsmgeKaut. ilmiartitau- nerup piorsagaunigsså piumassarissat pi- ngårnerssarait. infisugtuamat 22-t okt. 8-ånit 12- iat ilångutdlugo Nungme kater- ssQsimåput, 1979-ip mémat ukiuåtut torKarneKarsimanera pi- ssutigalugo, inusugtut »inatsi- ssartue«-nut atautsimigiardlutik. inflsugtuamat 15-init 18-inut ukiugdlit »inatsissartue« atausi- ngornerme Nångme atuarfit ang- nerssåne Atuarfik Samuel Klein- schmidtime, nunavtine nålagker- suissut ituånit Jonathan Motz- feldtimit angmarnenarput. angmaivdlune OKauseKarner- mine Jonathan Motzfeldtip ilåti- gut onautigå inuiaKatigit tamå- kerdlugit aulajangissarneK, nang- minerssornerulernerup eraunera- tigut periarfigssarilersimassar- put, imailinardlugo sungiuneKar- sinåungitsoK, sungiusarniagkat- dle avdlat åssigalugit iliniamår- tariaKartOK. — mane atautsimlnerse taima sungiusarnertut issigåra. imåisi- nauvoK uvagut uvdlorpagssuit atordlugit landstingime OKaluse- rissagkavut ilivsinut angnertå- mik soKutiginautenångitsut. tai- måitumik atautsiminivsine OKa- luseriniagkase maligtaremigsår- niarpavut påsiniardlugo ilivse inusugtut pingårtitase isume- riautsisilo uvagut inersimassut pingårtitavtinit isumeriautsivti- nutdlo sanigdliutdlugit KanOK atautsimbrtiginersut nikingatigi- nersutdlunit. piumavfigingningneK angnerussoK inusugtuamat peKataussut atuarfingmingne piarérsarsima- ssatik tungavigalugit sarKumiu- ssineråne tamanit piumassarine- Kartut angnertunerssaråt atuar- nerme inutigssarsiutinigdlo ilinia- gaKarnerme inusugtut piumavfi- gineKarnerulernigssåt. tikuarne- KarportaoK inusugtut akornåne sulivfigssaerutarnermut pissu- taussut pingårnerssarigåt atua- rungnaiårpatdlårtarneK. tåssu- nga tungassumik åma tikuarne- KarpoK inhtigssarsiutinut tunga- ssut atuarfingme angnertuneru- ssumik sangmineKartarnigssåt, taimailivdlune atuarfiup avatåne pissutsinut ilisimassagssat ang- nerussut pigssarsiarineKarsi- naungmata. samumiuneKartut ilagait inu- tigssarsiutinik nutånik peKaler- nigsså sårdlo åmerivingnik, penu- siorfingnik nunavtalo tuniussi- naussainik avdlanik, sdrdlo pi- ngortitap pinik, paornanik, tug- tut aminik åssigissåinigdlo tuni- inOsugtut inatsissartuisa ilaussortait 22-uput. niviarsiarKat nukagpiamatdlo igdlugigdlutik igsiåput, sunap (ssutausimanerdlune. åssi- me uvane peKataussut pingasut ilåungitdlat, tåssa UpernavingmTt, K'ånåmlt Påmiunitdlo aggersut. isuane igsiassut mardluk tusar- nårtGput. Der er 22 deltagere i ungdomslandstinget. Piger og drenge sidder ved hver sin fløj af bordarrangementet, uvist af hvilken grund. På billedet mangler deltagerne fra Upernavik, K'ånåK (Thule) og Påmiut (Frederikshåb). De to for enden af bordet er tilhørere. De unge vil deltage i udviklingen af frem- tidens Kalaallit-nunaat Unge fra 22 skoler kræver mere undervisning af børn og unge. Det grønlandske sprog må prioriteres, og det kræver flere grønlandske lærere, mener de unge. 22 unge fra hele Kalaallit-nunaat var i sidste uge samlet i Nuuk i et ungdomslandsting, arrangeret i forbindelse med det Internationa- le Børneår. Ungdomslandstinget, der havde deltagelse af unge mel- lem 15 og 18 år, holdt til på Nuuks største skole, Atuarfik Sa- muel Kleinschmidt. Ved ungdomslandstingets åb- ning sagde landsstyreformand Jonathan Motzfeldt i sin åb- ningstale blandt andet, at det af træffe beslutninger med gyldig- hed for hele samfundet, ikke er noget, som man uden videre kan vænne sig til, men som må læres. — Jeg betagter jeres møde her som en slags træning, men det er ikke bare øvelse. Det kan meget vel være, at ting, som vi i lands- tinget har brugt dage på at disku- tere, ikke er væsentlige for jer. Derfor vil vi nøje følge jeres møde °g de ting I diskuterer og vi vil naturligvis også interessere os for karakteren af jeres beslutninger. Mere undervisning Det første skridt i ungdomslands- tinget var at fremlægge de syns- punkter, de unge hver især eller kammeraterne i skolen lagde Vægt på. Det mest markante synspunkt i fremlæggelserne var mere uddannelse til de unge og en mere erhvervsrettet undervisning i skolerne, blandt andet mere erhvervspraktik for de store klas- ser. De unge mente, at en stor del af skylden for den store arbejds- løshed blandt unge skyldes for lidt skolegang. Nye erhvervsmuligheder i det grønlandske samfund blev efter- lyst. Som forslag blev fremført blandt andet fremstilling at tøj, fødevarer og møbler af Kalaallit- nunaat’s egne naturressourcer. Boligproblemet og især typen af boliger, der bliver bygget i da- gens Kalaallit-nunaat, blev kriti- seret. De unge ønsker boliger, der er mere egnet til klimaet her og som er tilpasset fanger- og fisker erhvervet. Flere grønlandske lærere Flere deltagere pegede på, at for- holdene i deres byer/bygder er for daniserede. Fra bygderne blev det påpeget, at der er for få grønland- ske lærere. — De er mere intere- sseret i os, blev det sagt. Også un- dervisningsmateriale skrevet på grønlandsk blev efterlyst. En af deltagerne fra Nuuk kom ind på de unges manglende inter- esse for politik. — De unge kan ik- ke følge med i de voksnes dis- kussioner, fordi de ikke kan forstå de ord, der bliver brugt, sagde hun. Det var tydeligt på ungdoms- landstingets første dag, at børn og unge i dagens Kalaallit-nunaat står tilbage rent sprogmæssigt. Det er en forudsætning for at kunne følge med i udviklingen, at børn og unge er sprogligt udru- stet til at være med. Det fremgjk- blandt andet af kravet om en me- re grønlanskpræget undervisning i skolerne og ikke mindst i kravet om de voksnes større ansvarsbe- vidsthed overfor de unges sprogli- ge udvikling. I næste nummer af AG bringer vi et mere udførligt uddrag fra ungdomslandstinget. maria få SIU mut Ataatsimoorluta Peqatigiilluta Taqimanatalu ssagssiormgssaK. inigssiat åma emartorneKar- put, sarKumiussissutdlo amerdla- nerssaisa tikuarpåt måna inig- ssialiarineKartartut nunavtinut nalercutinginerssuat. piumassa- rineKartut ilagait piniartoKar- fingne ilaKutarinut atausiåkånut igdluliat sagdliutineKartariaKar- tut, piniartut aulisartutdlo inu- niutåinut nalemunerussunik a- tortulersugkanik. Kavdlunårpa- lugpatdlårneK åma ardlalingnit tikuarneKarpoK igdlonarfingne navdlunårpalug- patdlåmik ingerdlatsinerup ajo- CHINON 35FA indstiller også afstanden selv Arets sensation. CHINON 35F-A, har automatisk skarp- hedsindstilling, der gør det mu- ligt at tage knivskarpe og farve- rigtige billeder uden nogen form for indstilling. CHINON 35F-A kan tage bil- leder nat og dag, udendørs som indendørs. Den automatiske lysmåler fin- der altid den rigtige ekspone- ring og den indbyggede elek- tronblitz klarer indendørsbilled- erne eller situationer, hvor der ikke er lys nok. Kontant kr. 1276,- På konto med kr. 130,- i udb. og 10 mdr. é kr. 135,-. Ialt kr. 1480,- S Chr. Richardt A/s NØRREGADE 16.7800 SKIVE Kutaunera. nunaKarfingrut piu- massarineKarpoK ilfniartitsissu- nik kalåtdlinik amerdlanerussu- nik peKalernigssaK, åmalo iliniu- tinik kalåtdlisut nanitanik amer- dlanerussunik pissariaKartitsi- neK. inhsugtut nålagkersuinermik suliaKarnermut sOKUtigissaklne- rat pivdlugo plssutaussutut o- KautigineKarpoK inersimassut påsigssåungitsunik OKalugtarne- rat. inusugtut nålagkersuinermut tungassunik malingnåusagpata inersimassut påsissarianarpait inusugtut påsisinaussåinik cma- lugtarnigssaK. samumiussåkut tåssuna ma- lungnarpoK mérartavta kalåtdli- ssut atuartitaunerat KanOK ami- gauteKartigissoK. inåsugtut uv- dlumikut malingnausinaunerat o- Kautsinik ilisimassaKarnermik tunga venarpoK, piumassarine- Kartutdlume pingårnerssaråt atuarfingne iliniutit kalåtdlisht, iliniartitsissutdlo kalåtdlit amer- dlanerunigssåt. tåssunga atatit- dlugo Tunumit peKataussut ilåta tikuarpå tunumiutut iliniutit ami- gautaunerat, mérarpagssuit kitå- miutut påsisinåungingmata. AG-p normuane tugdlerme inu- sugtut »inatsissartunit« angner- tunerussumik tusardliussiumår- pugut. maria inungnik isuma- gingnigtut ilmiar- titaunerat landstingip isumaKatiglgdlune a- kuerssissutigisimavå pemussut Kalåtdlit-nunåne inungnik isuma- gingningnermut tungassutigut iliniartitsinerit pivdlugit tunga- viussugssaK. sujunertan tåssau- vok sulenataussunik sujulerssui- ssunigdlo iliniartitsinigssaK Ka- låtdlit-nunåne uvdlunerane åmalo uvdloK unuardlo paorningnigtar- fingnut åssigingitsunut tamanut åmalo kommunet inungnik isu- magingningnerme iluaKUsersui- neranut. inungnik isumaging- ningnermik sulianartugssat ili- niartitaunere nungneKartugssåu- put inutigssarsiutinik iliniarti- taunermut 1. januar 1981-imit. .„„srøs"*^ • Født som en ægte bådmotor. • Reduktion 2:1 • Vendbar propel uden ekstra pris • Komplet maritimt udstyr • Lagerførte reservedele • To års garanti på Sabb Diesel Vi leverer: Sabb Diesel 8,10.18. 22 og 30 HK. Kontakt din forhandler, eller: ITM HiVfilsisg I SABB DIESELS KAJ KLYN A/s Runetoften 8,8210 Århus V, tK. 06/243600 21

x

Atuagagdliutit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.