Atuagagdliutit - 10.01.1980, Side 18

AG
Kavdlunåt akornåne inunera
agdl.: Minnie Aodla Freemann
danskisungortitsissoK: Inge Kleivan
»igdlume sulineK
kiserdllornartuvoK«
»Kåumatit mardlugsuit Kångiu-
put. neriorssuisimanermitut ar-
nap tåussuma uvdlut tamaisa ta-
kutipånga sulerissarnigssavnik.
uvdlåt tamaisa suliartunginermi-
ne OKarfigissarpånga ugsimineK,
pulukimineK, ugsigup neKå kåu-
tagaK, értat, igfiaK avdlatdlunit
sugaluartut Kanon iganigssånut
suliarineKåsassut. nerissagssanik
sutugssamårnerit uvdlormutdlo
suliat åssigingitsut tigujartuinar-
påka. nalungilara tamåko ilait a-
jungitsumik suliarissardlugit, i-
laitdlo ajungitsumik suliarisinau-
nagit, pingårtumik nautsianik se-
KUgterKigsågkanik sananeK. uv-
dlut ilåne uviata iggavingmut
anitdlamuvånga — taimane ner-
riviliornialersungalo. »unga ni-
kuitdlutit issigingnånga,« OKar-
poK. tauva nautsiat seKumarigsu-
liarilerpai, taratserdlugit, puniler-
dlugit imulerdlugitdlo. uvanga ta-
ratslnartarsimavåka. »taimånak-
una nautsianik seKumarigsulior-
neKartartoK,« OKarpoK seKuma-
rigsuliutdlo nerriviussap Kåvanut
torrutipilordlugo. tåssalo taimå-
ngarnitdle nautsianik senugter-
aigsågkanik taimatut sanassaler-
punga. senugterutaussartordle
sagdlaitsunguamik nerriviussap
Kanut ilivdlugulo emarsautivne
taimane torrutipilorinerssuaK tu-
sartarpara. kamångilaK ajorniå-
inaranilunit, iliniartitsissutdle
taimåitussut ilaginarpai.
tåuna uvianit namagigtaitdliu-
tituauvoK. nulianit nåmagigtait-
dliumik tusaganångilanga. tåssa-
nlnera nuånarinarpå taima nang-
mineK suliartortarsinaugame. ki-
serdliorunarpoK. avdlanut atå-
ssuteKångingajagpoK. arritsumik
OKalugtukiartorussårpånga ni-
katdlungåssutiminik, emigsive-
Kånginerminik soKUtigissaminig-
dlo. OKalugtuniartalerpånga ki-
kut ikingutigisagika kikutdlo iki-
ngutigisångikika.«
»tauva arnap tåussuma niomu-
tigssanik åssigingitsunik Hudson
Bayip pisiniarfianit pisiniartita-
lerpånga. Kinuvigånga mémat a-
tissagssarserKuvdlugit. ilåne mi-
sigissarpunga mérKat sordlume
uvanga nangmineK Kitornarigika.
uvavnut Kiassarput, ersinertik
nuånårnertigdlo uvavnut onauti-
gissarpåt, Kinuvigissarpånga i-
kiorKuvdlutik, sumik åniuteKar-
simagångamik ornigtarpånga ki-
nuvigalungalo ånernertik kunig-
dlugo nipangerterKuvdlugo. a-
ngajomåvinut kivfartorpunga,
igdlule mérKatdlo uvanga pigåka.
mématdle tåuko mardluk asaga-
luardlugit agsutdle penateKaru-
sugtarpunga uvanga nangmineK
OKaloKatigisinaussavnik. timikut
issigalugo agsut ulapipunga,
anersåmutdle tungatitdlugo ima-
Kångilanga. ilikarpara igdlume
sulineK kiserdliornartussoK«.
åipågukut upernåkut atåtå ti-
kerårdlune tikiupoK. Minnie a-
ngerdlarumagaluarpoK, atåtåtale
angerdlaKatigingilå. Minnie ino-
KUtigingne 1956-ip autdlartisima-
lernerata tungånut sulivfigissa-
miniginarpoK, tåukunanérérdlu-
nilo atuarfingme sulivfigssarsi-
vok, sujugdlermik errorsissar-
fingme kingusingnerussukutdlo
niviarsiaraanik atuartunik nåku-
tigingnigtutut. 1957-imile uper-
nåkut neKerorfigineKarpoK Otta-
wamut autdlarnigssånik tåssane
nugterissusavdlune Departement
of Northern Affairs an National
Resourees-imut.
»Kåumatit sujugdlit kujatåniv-
figissåka agsut ilungersunarput,
pingårtumik taima igtortiginera
pissutauvdlune. inuit 5-10 uvdlor-
mut nåpitarnerat uvavnut åner-
nartutut ipoK. Kiviarsimångisåi-
narpåka kutårdluarnerdlunit a-
jordlunga. ilumordlunga OKåsa-
guma ilumut naluvdluinarpara
sok igtdrtussunga. pissutåungi-
laK uvavnut kångusutigigama, i-
malunit amerma avdlaussumik
KalipauteKarnera nalunginavko.
indianerit akornåne perorsagausi-
magama tusarsimavara, amikut
åssigingissutsit erKarsautigina-
git tamarmik åssigingmik pine-
Kartåsassut.
uvdloK sujugdleK sulivfiga ag-
sut ilungersunarpoK. ingmikorto-
Karfingme nugterissuvfigissag-
ssavne pissortaussup tamanut ki-
naunera OKautigeKåtårpå, taimai-
liorneralo pivdlugo kamåupara.
taima igtututiginera pivdlugo
kigsautigingitdluinarpara taima-
tut ilisaritineKarnigssaK, taimåi-
kaluartordle kinguleriårdlugit ili-
sariteKåtårpånga. Kiarusugpu-
nga inigissavnitdlo avdlamut pe-
rusungnanga. agdlagfik igsiavfi-
gissagssara uvdloK tugpatdler-
sautima anginerssaråt. Kimångit-
dluinarpara Kanordlunit Kimaru-
sugtigigaluaruvko.«
»takornartat mérKa-
nik perorsainerat«
»inugpagssuit nåpitalerpåka. ino-
Kutigingne qallunaane pulaomår-
nera aitsåtdlo taima sivisutigi-
ssumik bilemårnera agsut Kasu-
narput. bilime isersimatitdlunga
naluvara sut Kiviartåsavdlugit.
avdlanik bileKarpoK, igdlorssua-
Kardlune pisiniarfeKardlunilo. å-
måkualo inuit sume tamåne uni-
ngassut, åmalo avdlat pisugtut,
sordlule OKimaitsorujugssuarnik
nangmagagdlit, nauk taskinik mi-
kissunik taimågdlåt tigumiaKara-
luardlutik. angutip bilertup ona-
lugtupånga bilerneK ilikarKåmer-
simavdlugo. tamåna agsut tupåt-
dlautigåra, isumaKarama mé-
rauvdlunile bilersinaulersima-
ssok, sordlume tatdlimanik ukio-
Kalerama nalujungnaersimagiga
Kingmit KanoK ingerdlatineKåsa-
ssut.
inoKUtigingne qallunaakune
sunauvfa amerdlasunik tupåt-
dlautigssaKarpunga. mérKat er-
ngerdlugit malugåka. nalinginau-
ssumik inunigssamingnut perau-
neKångitdlat, sumilunit angalaor-
nigssamingnut itigartitaussar-
put, åma aperKuteKarnigssamut
nipitumigdlo erKarsauteKarnig-
ssamut. uvanga kulturivne mér-
Kat OKalungnigssånut kajumig-
sårneKartarput. utorKaunerulerå-
ngamik aperssorneK Kasunariler-
sarpåt. ilisimassariaKartunik pig-
ssarsimåput sianisungoriartorsi-
mavdlutigdlo. sianisungoriartor-
nertigdlo ilutigalo ewigsisimane-
rujartuinartarput. taimåitumik-
una Inuit Kitornait mérKatut pisi-
nautineKartartut. Qallunaat, nu-
navtine avangnarpasigsumitdlu-
tigdlo najugaKarsimassut, Inuit-
dlo igdlumingne inunerånik på-
singningitsut uvagutdlunit mér-
Kanik perorsaeriautsivtinik ugpe-
ringningitsut isumaKarput Inuit
mérait nukagtitaussut.
inoKutigingnut qallunaakunut
tåukununga iserama malugingit-
sorsorsinåungilara mérKat anga-
jorKåmingnit KanoK pineKarne-
rat. mérKat ilåt aperivoK: »kinau-
na tåuna arnaK? isuvssutdlugo a-
kineKarpoK OKarfigineKardlunilo
anerKUvdlugo. mémap alaper-
naitdlune påsissaKarusungnera
tugdlusimårutiglnåsagaluardlu-
go, mémap OKautsinik KanoK a-
tuinera pingårtinartariaKaraluar-
dlugo, angajorKåvisale erngerdlu-
go nipangersipåt. uvanga inuia-
Katima periausiat maligdlugo tai-
matut perorsainerup méraK aner-
såkut ineriartornigssåne akornu-
sersinauvå, taimailiornerup mér-
Kap soKutigingnigtunigssaminut
angmanera ipititarmago. »nuna-
gissåne issigtaKå? maunga pingi-
katdlarnermine igdluvigkame na-
jugaKarsimava?« »Shhhh!« ånåta
inerterpå. »silamut anivdlutit.
taimatut iliusångilatit. pérdlu-
tit!« ilumut méraK tigorusungå-
raluaravko ima OKarfigisavdlugo:
»nunagissavne issigtorujugssu-
ngilaK, OKortunik atissaKaravta.«
OKautsit måko »taimatut ilior-
nak«, »någga«, »pérdlutit« King-
minut avdlap nerissagssanik ar-
såringnigtumut Kimugsertitdlu-
nilunit inungme nålagkiutainut
nålångitsumut atorneKartarput.
uvanga kulturima OKalugtusima-
vånga OKauseK någga mémanik
nålångitsungortitsissartoK, ki-
ngusingnerussukut agsut ajor-
nartorsiortitsilersardlutik. uv-
dlorme tåssane pulaornera uvav-
nut pisimassuvoK, nauk emar-
sautika misigissutsikalo OKauser-
talersinåungikaluardlugit. igtor-
nermit måkuningåinaK OKartar-
punga, åp, någga åma KujanaK.«
Minnie igdlorssuarmut angi-
sorssuarmut nivissat 300-t naju-
gaKarfigissånut inigssineKarsi-
mavoK, tåssanilo nivissamik ine-
KateKarpoK atuagkiamine »qallu-
naaminik« taisimassånik.
»siamtsup Kianera«
»qallunaara uvangalo uvdlorme a-
tautsime nagdliupugut. ukioK su-
jugdleK ineKatigigkavta katu-
ssivdlunuk nagdliutorsiorpuguk.
taimanikut arnardlo tåuna OKa-
loKatigigsinauvugut ajornartor-
siutivut, aliasutivut, kigsautivut
takordlugkavutdlo pivdlugit, ing-
mivtinutdlo issertussaKarata.
ingmivtinut årKiagigtorujugssu-
vugut, tamatumungalo pissutau-
nerpaussoK tåssa sujunersutai-
nut pilerssårutainutdlo isumaKa-
taussarnera akerdlilersuisana-
nga. sunutdlunit iliornerinut ta-
manut peKataussarpunga tåussu-
matutdlo nuånaritigissardlugit.
kiaunersup nagdliukama singu-
mik naitsoralårssuarmik tunisi-
mavånga. ukioK tåuna ilutsit tai-
måitut nutårtugauvdlutik atu-
gåuput. nivissat tamardluinar-
mik taimåitunik atorusugput. ku-
ssanaKingmata. ånavnit peror-
sarneKarsimagama åma emumé-
Kutaisa ilait kingornusimavåka.
sutdlunit kussanartutitane suga-
luartutdlunit erdlingnartutitut
toKartarpai. kufferterssua kuffer-
tiarålunit angmarångavkit sapå-
ngamik atautsimik navssårsinau-
ssarpunga, pugutaussaminerdlu-
nit marrarmit sanåK naussunik
agdlalersugaK, ånoråK pisoKaK,
ilåne sanilerissaminit pissarisima-
sså, arssaiaivik nutårdluinaK su-
mik åssiliartalik, ikiaK torKorsi-
masså, atusavdlugo kussanarpat-
dlåKingmat. åma singut una nait-
suaraK taimåipara. amussartut
ilåne avdlat erinaginartut tomor-
simassama akornånltipara. isu-
maKarpunga kussanardluinartoK
atusavdlugulo kussanarpatdlår-
tOK. åmalo atungineranut avdla-
mik pissuteKarpunga tåssa igtu-
tuvatdlårnera.
qallunaaralo amussariaK tar-
rarssutitalik åmalo ilissivik katu-
18