Atuagagdliutit - 25.09.1980, Síða 21

piniartOKarfft
avmgarusimassut
nålagkersuissunit
puigugåupat?
aussaK måna såkutdxarfit angalaorfigineKarneråne peKatausimanine Otto
Steenholdtip OKalugtuarigamiuk Tunume piniartOKarfit pivdlugit takussa-
ne tungavigalugit nålagkersuissut måna tikitdlugo tåukununga suliarisi-
massait nalilersorniarsarai.
agdlagtOK: Otto Steenholdt.
Otto Steenholdt, Atåssut, folketingime inigissamine.
Otto Steenholdt, Atåssut, på sin plads i folketinget.
uvavnut misigissauvOK nuå-
nersoK uvagut kalåtdlit nunar-
ssuarput kaujatdlagdlugo au-
ssarmåna august Kåumataugå
angalatdlarnarmat.
angalaneK tamåna uvdlunik
isigkanilingnik sivisussuse-
KarpoK igdlersornigssåkutdlo
ministerimit åmigssuneKarsi-
mavdlune, tåussumame ukior-
dle inagtorsimavånga angala-
nermut tamatumunga ilaor-
Kuvdlunga. aussap ingerdlane-
rane angalanigssarpagssuit
pivdlugit sujugdlermik nangå-
simagaluarpunga, nunarssuar-
dle tusåmåinagara takusav-
dlugo periarfigssineKarama
nangåssunguamik akuerssisi-
mavdlunga.
nunarssuK sujornatigut ta-
kusimångisan åmalo kalåleita-
tivtinit amerdlanerpånit taku-
neKarsimananilo tusåmåinar-
neKartoK Kulånit ilåtigutdlo
tungmartarniardlugo takor-
narniarfigeKårput. piniagag-
ssaligssungmat nunavtine pi-
niartorpagssuit ilåtigut pig-
ssarigsårtuåinångitsut emai-
manardlutigdlo inukunaKaut.
nunarssåvdle ilå angnertOKi-
ssok erKigsisimatitauvoK, ag-
dlåt silarssuarme umassunik
erKigsisimatitsivit angnersså-
nik taineKartardlune. taima
aulajanginen armat uvangå -
taoK ilausimavunga, nuna ta-
måt atautsimut issigalugo pi-
ssariaKåssusia taimanikut tu-
ngaviginerusimavdlugo. OKar-
ta silarssåp avativtinitup pi-
ngitsailissututdlusdK pisima-
våtigut, avåmut tuniniartag-
kavut nunanit avdlanit akor-
nusersorneKångitsumik inger-
dlatinåsaguvtigik taima itu-
mik pilersitsissarianardluta
åmalo piniagkanik pivfigssane
taissane emigsisimatitsissari-
aKalersimavdluta.
tamåkuput piniarnermik
infissutigssarsiuteKartut så-
kortåmik erKorneKautait.
OKarta inuit piniarfiusinauga-
luartumut tamatumunga må-
tussimaneKalersimassut, a-
merdlas&rssflngikaluit, tå-
ssaulersimavdlutik nunavtine
pitdliuteKarnerpaulersima-
ssut. s&rdlåna åma takunenar-
sinaussOK igdloKarfiup piniar-
toKarfiuneruvdlune ingerdla-
ssugssaugalup inuisa igdlo-
narfingme sulinen inQssutigi-
nerulersimagåt, tamåna uva-
nga tungivnit igpigissagssåu-
ngilaK Kitånime åma piniartO-
Karfit kigdlinge avangnamut
igdlikariartuinarmata sulinia-
lungnermitdlo taorserneKarne-
ruj artuinar sima vdlutik.
inugtarissat nangmingnen
pissiissutiginago ajornartorsi-
ulersimagpata sukutdlunit iki-
orserniarneKarsinåuput, ag-
dlåt aulajangersagkat Kasu-
kåtdlangnerisigut avdlångor-
tineKarnerisigutdliinit. aper-
Kutdle uvanlkatdlåsaoK tai-
mailiusagåine Kanon agtigi-
ssumik inungnutdlo Kanon
amerdlatigissunut kingune-
KardluarsinaunersoK. emar-
sautit tamåko angalaornivtine
uvavnit ungasingitdlat, pi-
ngårtumik Tunume takussåka
tusagkåkalo tungavigalugit
periarfiusinaussunik emarsa-
lerångama.
Scoresbysundime kommu-
nalbestyrelse atautsiméKatigi-
titdlugo tupingnångitsumik
Kitånut silarssuarmutdlume
avatimingnitumut ungasig-
patdlårnertik aningaussarsior-
niarnermingne erdloKinauti-
nut tungaviussutut tåi-
karssorpåt. åmit, tunumiutut
ulivit, sivisflmik avKUtigssar-
siflneKariardlutik Danmark-
imut aputitdlatuarångamik
sule tåssane agdlåt Kåumatit
Kulit anguvdlugit uningatine-
Kartarput, tupingnångitsu-
migdlo kajortitdlutigdlunit
avdlångulersardlutik akimi-
kutdlo nåkåukiartulersardlu-
tik. tamåna tungavigalugo
kommune amernut errorsivig-
tårniardlune erKarsalersima-
vok, s&runalume landstingip
tapissuteKarnigsså nautsor-
ssdtigiumavdlugo. kommunal-
bestyrelserne Atåssutip ilau-
ssortatuå Josef Madsen ilu-
mårtumik imånak OKauseKar-
poK: »puissit kisisa inussutig-
ssarsiutigåvut, avdlanigdlo
tapertagssanångilagut —
amen tunissarput akigssarsi-
ssutigivdluåsaguvtigo errorsi-
vik måne pissariaKarpoK«.
Scoresbysundime piniartOK
aulisagkanik tapertagssanå-
ngilan, kangerdlungme eKa-
lungnialårsinauneK emåiså-
ngikåine.
Scoresbysundime uvdloK
kommunalbestyrelsemik
atautsiméKatigingningnerput
augustip tatdlimåne pivoK,
uvdlutdlo avdlat åssigalugit
uvdloK tåuna tåssauvoK pini-
artumut atugardliortitsivit
ilåt. uvdlut tamåko atugardli-
ortitsivit upernagssardle maj-
ip 15-iane autdlartisimåput,
åmitdlo tuniniarnere ajornar-
siusavigsimavdlutik, puissit
merKortåsavdlutik amerigså-
j ungnaermatagbK! sbruname
åmit pitsaussut naleKardluar-
tutdlo åminit pitsauvatdlå-
ngitsunit akikitdlisfirtineKar-
nigssåt piumanåsångilaK. uv-
dlunile måkunane agdlåt inu-
ssutigssarsiutinut Kutdlersa-
Kalerfivta mingnerungitsumig-
dlo nunaKarfit isordliuneru-
ssut pivdlugit ingmikut åma
Kutdlersaxalerfit nalåne pissut-
sit taimåitut tusåsavdlugit ug-
pernaratigdlumt meriångunar-
put! aulajangineK tamåna pisi-
mangmat KNAPP-ip KGH-
vdlo isumaKatigingnerisigut
uko pineKartut, sbrdlo åmit
tunissautinardlugit amipalåt-
dlo ingmik&rtitdlugit åmit pit-
saussut akinik åmut nusutsi-
ssflsxnaujungnaersitdlugit.
ikingutigivdluagkama
landsrådimilo ilaussortausi-
massup Andreas Sanimuinaup
tupingnångitsumik ilungersor-
dlune ima onarfigånga: »av-
dlamik sågfigssaKarunångila-
gut avåmut OKautigilårat-
dlauk måne aulisarsinåungit-
sugut upernagssardle majime
puissit aminik orssutalingnik
imånåinan samane sikup sinå-
vane emailerput, måssa akig-
ssarsiutituamingnik«.
Kap Hopep niuvertarfipalå-
nguata, pisiagssanånginga-
jagtup, igåne agdlagkian ki-
serdlioKalune nivingavoK, tå-
ssanilo nalunaerutigineKarsi-
mavoK åmit taimåitut tuner-
Kussaujungnaernerat! — nu-
naKarfinguame åma tåssaner-
piaK igdlunguan OKalugfing-
mit ungasingitsoK issigingnår-
para. torssunguisa sujornane
orssut Kaleriåginagkat igitdlu-
tik sivinganikut åmut k6ru-
ssårtut. orssut tunissausinau-
nerat pivdlugo suliniutit Ki-
nersineKarérsordlo unigtinar-
neKarneramik?
Scoresbysundime piniartut
Kitånitutdle KajaK piungnaer-
dlugo aKilteralagsulersimå-
put. — umiatsiaK, aKuteralak,
benzina, autdlaisit, patronit,
igdlo, kiagsautit, Kåumamu-
tit, nuliaK, mérKat, atissag-
ssat, nerissagssat, akilersu-
gagssatdlo avdlarpagssuit uv-
dlut tamardluinaisa Kitånitut-
dle ingerdlåput — akikineruna-
tigdlo. piniarnerinarmik inu-
ssutilik, tåssa puissip aminå-
nik brisiniutilik, taimåitordle
Kåumatit taima amerdlatigi-
ssut matuma sujornagutdle
ima pineKartoK KanoK ilivdlu-
ne Kulåne taineKartunut uv-
dlumikut akigssaKarpa?
borgmestere, asulo Siumu-
mérsup, amernik tuniniaine-
rup kigdleKalernera atautsimi-
nerme erKåingilå. pissutsitdle
erdloKinartut kussanasålårni-
ardlugit OKautsine ima nagga-
serdlugit: »piniartOK inuniat-
dlarKingnersauvoK«. ilame
inuk 6risiuteKångitsOK inåni-
atdlamigsimåsaKaoK!
piniartoKarfik taima narru-
nartigissumik pineKartoK
nangmineK issivnik takorér-
dlugo målaorutitdlo tusarér-
dlugit aterigsårtivigdlugo nu-
nanarfingnut KutdlersautitaK
Kiviarpara — sorunamilo OKar-
tariaKalerame anersauna OKa-
lersoK tingmissartut atordlu-
git kitånut agssartuissalernig-
ssap ajornartorsiutit OKilisaiv-
figiumårai. ila sdrdlåna ting-
missartunut mitarfit sanaor-
torneKartut pivdlugit parti
Siumup isumai avdlångulersi-
massut, sérdluna sanaortug-
kat tåuko akissoKissut avatå-
nitdlo tapivfigineKardlutik sa-
naneKartut KanoK iluaKutau-
tiginerat aitsåt påsilersima-
gåt. Atåssut kérmiåsit tamå-
ko pivdlugit såssutarineKarsi-
massoK ajoKutigssamik iliorsi-
mångilaK! inunguit Kulåne er-
Kartugkama ajornartorsiutait
aitsåt åmingneKarsinausimå-
put tingmissartumik Avaner-
ssuarmit Tunumitdlo agssar-
tuinenalerpat! inuit avdlat
akigssarsiamingnik tuniuma-
nérukunik Kulånilo taineKar-
tut utamigatdlarKuneKarpata
ila KanoK nåmagigtaitdliorneK
angnertutigisimåsagaluarpa?
ilumume »piniartOK inuniat-
dlamingnersauvoK«, agdlåt
imailersimagunartumik ilaKU-
tame pemigsusiat agdlåt aki-
gissariaKalersimagunardlugo.
landsstyrep formandiata
amernut errorsiveKalernig-
ssaK soKUtiginartunerarpå,
angutimuna tåussumap nu-
navtine errorsivituaK nangmi-
neK Kinersivingminut ilisima-
gå; OKarta avKutit sangujår-
tut atordlugit, nauk ilåtigut
uvanga tungivnit pitsauneru-
ssorineKarsimagaluartoK er-
rorsivik imalunit åmerivik pi-
niartOK ar fingnitineKarpat,
tåukunångame åmit amerdla-
nerussut agssartorneKartar-
mata.
Scoresbysund inulerniarne-
Kalermat isumaKatigissutip
paragrafisa arferngat emåi-
ngits&rsinåungilarput. tåssa-
ne periarfigssineKarmat inui-
ait avdlat tåssaunerussut is-
landimiut norgemiutdlo Tunu-
me piniariartarnerat Kerdleri-
artorneKåsassoK Scoresby-
sund inulerneKåsagaluarpat.
inuit tåukua nunarssuavta tu-
nuata avangnåtungå inulersi-
mångikaluarpåssuk uvdlume
pissutsit avdlardluinåusagalu-
arput. uvdlumlkutdle Kutsavi-
gineKaratik atugardliortitau-
ginarput.
piniartoKarfik tugdleK na-
jutsiagara tåssauvoK K’ånåK.
uggornavigpoK kommunalbe-
styrelsep landsstyreformand-
imik atautsiméKatigingning-
nera tamåkerdlugo uvavnut
najorsinautineKångingmat.
tingmissartuarånguame inig-
ssat kigdleKaKingmata, for-
mandilo nulis sartariaK armat!
nangminerssornerulernerup
politikerit pivatdlårnagit av-
dlat sagdliutinerulersimångu-
atsiaramigit!
aningaussarsiornikut ajor-
nartorsiutait ajoraluartumik
uvanga tikitsinanga OKatdlisi-
gineKarérsimåput, tåussumav-
dlo saniatigut OKatdlisigissag-
ssat avdlat uvagut autdlaré-
ravta aitsåt OKatdlisigineKar-
dlutik. sdruname folketing-
imut ilaussortat nangmingneK
angalasinåuput; periarfigssar-
dle sunalunit tåkukångat åma
atordluarniarneKarsinaugalu-
arpoK, pingårtumik ukiut si-
pårfit måkua atuneråne!
K’ånåmitdle autdlartinanga
isuvssuneKarpunga piniartut
avangnamut piniariarsima-
ssut ajornartorsiuteKalersima-
ssut. tamatumungalo pissu-
taussoK unauvoK; avanerssu-
armiut taima piniariarsinau-
neK landsstyremit aningaussa-
livfigemuvdlugo KinuteKauti-
gisimagaluarmåssuk, taimåi-
tordle kalåtdlit nålagkersui-
ssuinut isordliunerussunutdlo
KUtdlersalisimaKissunit itigar-
tineKarsimavdlutik — »nåla-
gauvfingåK aningaussaléKa-
taujumångingmat« — ilale pi-
niartOKarfingnik »soKutiging-
ningnerujugssup« kigdleKarsi-
magaluåssusia, taimailiorner-
dlo tåssåunginerdlune partip
Siumup asulerssuaK OKalug-
dlune pututitsissarnerisa ila-
mininguat? — agdlagaK måna
naKineKarsimåsagpat sulilo
avanerssuarme ajornartorsiut
ikiorserneKarsimångigpat so-
KutigigtåineK naleKångitsoK
erssersineKarsimåsaOK.
angalanerme nuna alianait-
sorssuaK Kimerdlårparput ku-
lånile takussat tusagkatdlo
nunap nangmineK pisussutai-
nik inOssuteKarniaraluit Ka-
noK inungnut avdlanut naler-
Kiutdlugit ajornartorsiortitau-
tigissut takuvdlugit nunav-
dlunit alianåissusianut issit
takungnigkumångitsututdlu-
s6k ilersarput.
sdruname Otto Steenholdtip
agdlagå HånguneKarpoK. AG-p
agdlauserissat oKatdlisigssiå-
ngordlugit agdlatat tamaisa
ildngutarumavai, hisalo ag-
dlauserissaK tåuna nunavtine
nålagkersuissunut akerKuv-
dlugo åmigssuissut tungånit
ingerdlatemingneKarsimavoK.
århigssuissut