Atuagagdliutit - 04.11.1981, Blaðsíða 37

Isumaliutersuut / Kronik
atautsimornigssaK
ilikartariaKarparput
Kristian »Pablo« Poulsen-ip isumaliuterssutåta
no-nginera
\Keriartortitagssanut
Wauvugut
Kulåne agdlagsimassut takutipåt
nunarput nunanut sulivfigssua-
Karrukut ineriartortitagssanut
lr>eriartorfiussunutdlo ilaussoK.
tåssame nuna sulivfigssuaKarni-
. ut ineriartorfiunersoK imalunit
lnerivfiorérsimanersoK nalilernia-
råine amigardlulnarpoK nuname
Pmenartume inugtaussut akig-
Ssarsiaisa Kagfasissusiat åpasi-
ssusiatdlunit kisisa tungavigalu-
nalilJnigssaK. taima nalilineK
^agdlinarsiorneruvoK ulorianar-
PluinartOK — OKatdlinermigdlo
KagdlInarsiortungortitseriardlu-
ae sangutitseriarnerussoK.
silarssuaK avatangisserput ta-
issiginiåsagåine, nunavtinilo
Uvdlumikut anagulo pissusiu-
ssugsSat iluarsartusseKatigigfigi-
toåsagåine OKartarianarpugut
Punavtine sulivfigssuaKarnikut
jneriart0rtitsineK måna atuatdla-
engarput utertiniarneKarsinau-
JPftgnaerérsimassoK. kisiåne ine-
r*artorneK taimåitoK aKunenarta-
riaKarpoK uvagut nunavtine
nagtaussugut igpagssaK uvdlu-
mi*° autdlåvigissavut tungavigi-
Ssavut tungmarfigalugit.
ukiune kingugdlerne 30-ne nu-
avtine ineriartortitsisimaneK su-
avatdlårtumik inuiaKatigitdlo
,arssutlnardlugit ingerdlåneKar-
P'avoK. pilerssårutit sugaluar-
utdlunit nunavta ineriartortine-
Karneranut tungåssutenartut nå-
,agkersuissut agdlagfenarfine
agerdlåneKartarput, inerérdlu-
ptdlo sarKumiuneKartardlutik —
ginlkut ilisimassalingnit tamå-
uninga sanassunit igdlersorne-
artardlutik — nunane sulivfig-
s^ua.Karmkut inerivfiorérsimassu-
Plssutsit, piumassaKautit tu-
So-vigissatdlo autdlåvigalugit iti-
^rrsimassunit. tamatumalume
nSunerissarpå pissut sukaKi-
Urnik »inuinarnilo« malingnauv-
SluminaeKissumik ingerdlaler-
rerat. nangminerssorneruler-
ålo åmalo nunasiarissame na-
SaKarnikut nunap inuvé inui-
gnit avdlanit — pingårtumik
r°Pamiunit — aKuneKartarå-
r°ata’ tauva nuna nunasiaussar-
Pok«.
jO^tariaKarpugut Sukarnop
vj '1Irie OKauserisimassai autdlå-
^ gisaguvtigik sule nunarput nu-
la S1*atut PineKartOK. tåssame nå-
la derSU*n*kut' aKUtsinerme —
;. “Sstyreme kommunenilo — su-
Persortit amerdlanerpåt sag-
(jjerPaLdl° kalåliungitdlat, Kav-
, P^uputdle nunasiarissame
jj P^S^alcrsimassut«. åmalo
aliugaluarångamigdlunit nu-
slaKartup sulivfigssuaKarnikut
inerivfiorérsimassup piumassari-
ssai, tungavigissai autdlåvilo na-
jorKUtaralugit iliniarsimassussut
— Kinigkatut akissugssaussunut
sujunersuissunermingne iliniag-
katik autdlåvigalugit suleriause-
Karnermingne suniuteKartoru-
jugssuit. nunarput aningaussarsi-
ornikut sule ingminut napatisi-
nåungingmat aningaussat nuna-
siaKartumit pissarpavut — nålag-
kersuinikutdlo aKUtsinerme såt
landstingip OKartugssauvfigisa-
nerai tamåko avguatårneråne su-
niuteKartorujugssuput. nunavti-
ne atuartitaunikut iliniartitauni-
kutdlo periautsit, atortorissat ili-
niartitsissorissatdlo amerdlaner-
ssait nunasiaKartumit erKåssåu-
put. atuartitaunermilo iliniarti-
taurermilo periautsit, atortori-
ssa„ iliniartitsissorissatdlo tamå-
Kissv .nik kalåtdlit isumalioriausi-
at iliniartitseriausiatdlo atordlu-
git ingerdlåneKalersinagit — ilini-
artitsissutdlo tamarmik kalåli-
ngortinagit nunasiaKartup tornå-
mavigissai atordlugit ingerdlåne-
Kartuartugssåuput. aitsåtdlo ta-
måna KångerneKåsaoK angunia-
gagssat Kanon itunigssåinik nå-
lagkersuinikut sulianartut, iliniar-
titsissut, iliniartitsissungorniat,
angajorsåt avdlatdlo tamarmik
oKatdliseKatauvdlutigdlo ilusiler-
sueaataorérpata. aitsåme taimai-
liornikut inuit aKutsenataunerat
piviussussoK anguneKarsinauvon.
Kavdlunåt nunavtine najuga-
Karnertik såkugalugo aningau-
ssalersuissarput ingerdlatanut
åssigingitsorpagssuarnut — uv-
dluinarnilo sutdlissinerne åssigi-
ngitsune Kutdlersaunerat angner-
torujugssuarmik sule atupoK. ta-
måkulo tamarmik aitsåt avdlå-
ngortineKarsinåuput iliniartitau-
nerup tamåkissumik pilerssårusi-
ordlugo sujunigssame åmigssu-
ssivigineKarneratigut. pissaria-
Kardluinalerunarporme ukiunik
aulajangersimassunik taissivdlu-
ne ukiut tåuko Kångiutinagit nu-
navtine nålagkersuinikut aKUtsi-
nerme, aningaussarsiornerme,
atuartitaunerme iliniartitauner-
milo nunavdlo inuvisa nangming-
neK sut aKutarisanerait sujunerfi-
lerdlugit pilerssårusiortoKartaler-
nigsså, aitsåt taimailiorrukut su-
junigssaK KaningnerussoK unga-
singnerussordlo tomigsisimanar-
nerussumik kalåtdlinutdlo per-
Kingnarnerussumik takordlorumi-
nigssamik isumap måna atutiler-
sup åmåtaoh tungavigalugulo
autdlåvigå pissutsit taima sukati-
gissumik ingerdlanerisa kigait-
dlagtineKarnigssåt — inuiaKatigit
kalåtdlit pissunik issigingnårtui-
naujungnaerdlutik malingnaune-
rulersinaorKuvdlugit. aitsåme nå-
lagkersuinikut oKartugssåussuse-
KarneK piviussussoK inuiaKati-
gingnut aKutseKatauvfigineKarsi-
nauUsangmat inuiaKatigit uvdlui-
narne atugkatik, surrus susertik
Kanordlo iliorniarnitik nangming-
neK malingnauvfigingnigsinau-
nertik tungavigalugo ilusilersorsi-
naulerpatigik. tamånale angune-
KarsinåungilaK ineriartornerup
uvdlumikutut sukatiginera akue-
rinaråine — nunatdlo avdlat uva-
gut nunavtine sussagssaKångit-
sut akuliusimatineKartuarnerat
akuerinardlugulo agdlisarniartua-
råine. inuit nangminerssorneru-
lernerup emuneKarnigssånut
akuerssisimassut påsissarianar-
påt akuerisimassartik kalåtdlit
nangmingnen piginaunenarnerat
piumassaKarneratdlo tungaviga-
lugit ineriartortinenåsagpat —
nangminerssornerulerneruvme
tamåna autdlåvigerpiarmago —
tauva EF-imut någgårtarianar-
d lutik. taimailiungikunik nang-
mingnen angussagssatut angi-
gartik någgåsavåt. taimailioru-
nik ingmingnut agssortusåput —
inuiaKatigitdlo påtsivérutitisav-
dlugit. uvdlumikutdlume parti-
nit utautsimit påtsivérusainerit
europamiunik igdlersortilerdlune
ikiortkerdlunilo ingerdlåneKar-
put. tamånalo inuiaKatigingnut
kångunartuliorneruvoK ingmi-
nutdlo sagdloKitaineruvdlune. ta-
matumanime inuiaKatigit suju-
nigssåt igdlersorneKarane partip
isumai kisimik igdlersorneKar-
put. malungnarsiartuinarpordlo
partip tåussuma EF-imut OKat-
dlineK taimågdlåt atorå nangmi-
neK partitut tusarneKarnigssami-
nut — inuiaKatigit avdlanit su-
ssagssaKångitsunit OKausigssa-
KarfigineKaratik nangmingneK
aKiinialernerat tunugdlugo ig-
dlersornagulo.
nunarput sule
nunasiauuoK
OKarérpugut nunarput sulivfig-
ssuaKarnikut ineriartorfiussunut
ilaussoK, tamånalume Kulåne nå-
magtumik tikuartorérdlugo. åma
OKarérpugut ineriartorneK tai-
måitoK utertikuminaitsorujug-
ssussok. navsuiainivtinilo OKarér-
pugut ineriartornerup månamut
kigdligfigisså nunasiaunerup pi-
lersitarigå kingunerigålo. aperi-
ssariaKarpugutdlo uvdlumikut
nunarput sule nunasiatut inger-
dlåneKarnersoK. tamåna akiu-
mavdlugo nålagauvfit nunasiau-
simassut ilåta Indonesiap (Hol-
landip —• EF-imut ilaussortauv-
dluartut ilåta — nunasiarisima-
ssåta) nangminerssortungordlune
præsidenterKåvata Sukarnop
FN-ime 1952-ime nunasiap sussu-
sianik navsuiautå issuarKårat-
dlardlara: »nålagkersuinerme
aK u tsinikut, aningaussarsiorni-
kut, atuartitaunikut iUniartitauni-
narnerussumigdlo ingerdlåneKali-
såput — inuiaKatigit ingmingnut
tatiginerånut atausiussututdlo
misigisimanerånut angnertumik
ilorraup tungånut suniuteKartug-
ssaK.
sok EF-imut
akerdliuv ugu t ?
Sulissartut Partiata EF akerdlé-
rigamiuk, europamiutdlo nunasi-
aKarniartuartut sule naKisimang-
nigkumavdlutik iluanåpilungniar-
tuardlutigdlo kåtutårfiånit tåsså-
nga aninigssamik aulajangiussi-
magame, tungaviginångilå Suli-
ssartut Partéringmåne, imalunit
nunavtine partiugame. partivtale
taima aulajangiussinerminut tu-
ngavigissai pingårnerit måkuput:
1. inuiagtut europamiunit ingmi-
kordluinartugavta,
2. europamiut sujuaissainit
OKausinitdlo avdlauvdluinartu-
nik autdlåveKartunik periause-
Kartunigdlo — mingnerungit-
sumigdlo oKauseKartunik —
inuiagtut tungavigissavtinik
sujuaissaKardlutalo oKauseKa-
ravta,
3. inuniarnikut pigssaKarniarni-
kutdlo europamiut autdlåvigi-
ssainit tungavigissainigdlo
avdlauvdluinartunik autdlåve-
Kardlutalo tungavenaravta,
4. aulajangersimassumik uvavti-
ni tdlo piai vfigingnissutausi-
nåungitsumik sujuaissanit ki-
ngornutavtinik nunaKaravta,
_ europamiut oKalugtuarissau-
nerånit inoriautsikutdlo pior-
sarsimåssusidnit avdlauvdlui-
nortunik oKalugtuagssartaKar-
dlutalo piorsarsimåssuseha-
ravta,
6. europamiunit tatisimaneKarsi-
manivta tatisimaneKarnivtalo
tamaunga kigdleKarnigsså Su-
lissartut Partiata sujunertara-
lugulo anguniagaringmago,
7. EF-imit aninikutaoK ingminut
inuiagtut atarhinerput sapi-
ngitsututdlo issiginerput sule
såkortunerussumik piviussor-
siornerussumigdlo inuiaKati-
gingnut kalåtdlinut perning-
narnerpåmik, tugdluarnerpå-
mik, kinguneKardluarnerpå-
mik, perorsautaunerpåmik ine-
rititaKarfiunerpåmigdlo — av-
dlanit nunavtine inuiaKatiging-
nilo sussagssasångitsunit —
k ulangersimaneK arneru na ta
OKartugssauvfigineKarneruna-
talo NANGM1NEK ’ igpag-
ssaK, uvdlume anagulo atugka-
vut atorumågkavutdlo autdlå-
vigalugit tungavigalugitdlo
ineritikumåravtigik.
taimåitumik kalåleK kinaugalu-
artutitdlunit ima piumavfigeru-
sugpavtigik: kalåliussutsit suju-
aissatitdlo atarKivdlugit navsue-
rutigalugitdlo EF-imit aniniarneK
tapersersordlugo taissinigssame
februarip 23-åne 1982-ime X-ili-
gagssaK »NAGGAn X-ileriuk!
Sulissartut Partiat sivnerdlugo
Kristian Poulsen,
sujuligtaissoK.
neKerorut
AtuagagdliutinrtoK
Kalåtdlit-nunåne Danmarkimilo
inungnit 20.000-nit
atuarneKartarpoK
Axuagaqdliutix
37