Atuagagdliutit - 04.11.1981, Blaðsíða 40

-Oqallinneq / Debat-
aulisamermit nutårsiagssat
erKungitsunik
påsissutigssemigpoK
aulisarnermit nutårsiagssanut
(AN) agssuardliutiga AG-me
30/9-m!tume kinåussuse«ångitsu-
mit onauserpagssuit atordlugit
akerdlilersorneKarpoK. aulisar-
nermit nutårsiagssanit samumer-
Kåmersume atuarneKarsimasi-
naungmat isumerfiginei<arsimasi-
naungmatdlo, erssemigsamisa-
våka KularnauteKångitsumik pi-
simassut OKauserpagssuarnigdlu-
nit issertorneKarsinåungitsut.
1. Canadap nunanut avdlanut
ministeriaKarfianérsoK Mr. Pad-
den åma Canadap aulisarnermut
ministereKarfianérsoK Mr. Good-
mann maligdlugit aulisarnermut
nutårsiagssat agdlauserissåt Ca-
nadap aulisarnermik akuerssissu-
tinik tunissinigg^aminik piuma-
ssarissaigOK emungitdlat. pissu-
tigalugo AN-ip niuveaatigingnig-
ssamik isumanatigissutip nalinga
kigdlilersuineK
emungilaK
imigagssanik kigdlilersuineK
pointit atordlugit emungilaK, ta-
kusimavåka 1950-ip tungånut ag-
dlagartånguit kigdlilersuinerme
atorneKartut. inuata nangmineK
pårissai. Kåumåmut vinit pinga-
sut, atauseK Kioråine vine atau-
sex. kigdlilersuinerme periauseK
pitsak.
ukiunilo måkunane imigagssaK
akiorniardlugo kigdlilersuiniarne-
KaraluarpoK, åipåtigutdle KanoK
ilioråine ajornånginerussumik pi-
ne« arsi naussungorniar dl ugi t.
sordlo: imingernavérsårtut poin-
tit aiginarsinauvait imertartunut
akigissagssatik. imigagssa« aki-
orniartitdlugo periausipalå«!
imernavérsårtugamik pointit pi-
ssariaKångilait. OKartaria«aralu-
arput »pointingujuit«.
kisalo, imigagssa« måne nu-
navtinititdlugo kigdlilersoralua-
råinilunit ajornartorsiulaujuå-
saoK. agdlagtitarineKartalerniar-
dle. mémat perortugssat er«ar-
sautigalugit av«utigssa« pitsau-
neruvoK, nunavtinit péråine!
pointilersuine« akisuvatdlåKao«.
akitsutaime? (tåssa imigagssap)
sutigut taorserneKarnigsså pi-
ssarnertut naniniarneKåsao«.
auna malugemussara: agdla-
gartånguit inuata nangmine« på-
rissai, ukiumut iluitsumut atu-
gagssåuput Kiortagkat. «iuga«
atause« 12-inik nale«artitdlugo.
månamume pointipalaungmata,
åmigssunerdliugkat. måname i-
ma akigssaileKitigisimångila« 12-
itdlunit akigssaKartinagit. åsser-
sutigalugo: 12 X 6 = 72 Kåumå-
mut. As. Bernhardtsen
Sydprøven
— tåssaussut canadamiut aulisar-
sinaunermik akuerssissutinik tu-
nissiniarnermine tungavé — ilå-
nguneKarsimångingmata. niuve-
Katigingnigssamik isumaKatigl-
ssutit nalingisa aulisarsinauner-
mik akuerssissutit nalinge sivne-
rujugssuartugssauvait. taimailiv-
dlunilo Canadap aulisarsinauner-
mik akuerssissutinik tunissiner-
migut katitdlugit isertitai ang-
nertunerujugssuput AN-ip »er-
Kortumik påsissutigssaKartitsini-
arneraningarnit.
2. Canadame åtavigssat tåuko
OKautigåt sårugdlingnik aulisar-
sinaunermut akuerssissutinik tu-
nississarungnaersimavdlutik,
åmalo akuerssissutinik tåukuni-
nga angnertunerussumik Kanga-
lunit aningaussarsissutigissarsi-
managit. AN-ip påsissutigssat
ingminut iluaKutigssångorniar-
dlugit piumassarsornerujugssua
sari<umerpoK imatut inermago,
tåssagOK Kalåtdlit-nunåta auli-
sagkanik nalikinernik akuerssi-
ssutigssat tuniniarsinaungmagit,
tauvalugOK aningaussat isertitat
Canadame sårugdlingnik aulisar-
sinaunermik akuerssissutinik pi-
sissutigalugit.
3. tyskit aulisariutait ardlag-
dlit nunavta imartainingånit «i-
marråput inatsisit maligdlugit
nalunaerKåratik. tyskitdlo OKar-
tugssautitaisa tamåko umiarssu-
it amerdlanerit misigssorsimångi-
lait, uvfale EF-ip pemussutiliåne
taimailiortugssautitaugaluardlu-
tik. tamånalo ugpernångivigsu-
mik patsisigssarsiorneKarpoK, tå-
ssagOK Tysklandime sulissugssa-
Kartinginamiko. taimåitordle AN
isumaKarpoK Tysklandip EF-ip
iluane inatsisinik uniomutitsisso-
Karångat maleruarKussai malig-
tarsimagai. såkortuvatdlårnaviå-
ngila« OKåsagåine AN-ip tyskit
piumåssusiånik ingassagtajårdlu-
ne nersualåringningnera.
4. agdlauserissa« atsiorneKå-
ngitsoK EF-avisimérsimassoK,
akerdlilerneKarsimassordlo, Ka-
låtdlit-nunåta EF-ivdlo akornåne
pisimassunik ugpernarsarneKar-
sinaussumik kukussumik påsi-
ssutigssisimangmat, AN-ime na-
KineKarpoK. tamånalo pivoK ku-
kuneKarnera uparuarneKarnane
— uvfale ardlaligtigut aulisartut
aulisarnermutdlo tungåssuteKar-
tut erKartorneKaraluit, åmalo
sordlo Kuianåinartumik OKautigi-
neKarnera, nunamigo« sulivfig-
ssuarne suliagssaerutisangmat,
aulisagkat akuersslssutitigut tu-
niniaruvtigik, uvdlumikutut nu-
navtinit ånissorneKardlutik — ki-
avme-uko uvdlumikut ånissorai?
tåssa EF-ip. Kanordlunit emar-
sauteKardlune agdlauserissa« ilå-
ngukaluaråine, emungitsortai er-
Kornerulernaviångitdlat — inga-
ssangmik avisime aulisartut er-
Kortumik påsissutigssåinik tunio-
raissugssatut sujunerta«artu-
mik.
5. AN-ip Island pivdlugo ag-
dlauseringningnera kukune«a-
ngårmat, Islandip aulisarnermut
ministeria OKarpo«, agdlauseri-
ssa« tåuna »emortortaKaminersi-
g© YAMAHA GRØNLAND
magaluarpatdlunlt uvanga auli-
sarnermut ministeritut tunuåina-
ruma pitsaunerusagaluarpo«11’
ilångutariaKarportao« agdlause-
rissame o«autsit atorneKartut
ilåtigut pasinarsårutaungmata.
imatut isumagdlit — IslandingoK
sulugpaugkat sårugdKtdlo Tunu-
mitut piumagai, kisalo »aulisa-
gautivtinik tigdlingniarnerming-
ne« taimågdlåt EF akornutau-
ssok. tåssanilo AN-ip avdlångor-
titsinera erssemigdluinarpo« -y
pakatsinarnerpauvordlo taimaili'
ornera ingminutdlunit ilua«utau-
ssugssåungingmat — taimågdlat-
dle EF-ime aulisartunut Tunume
aulisagkanik piumassåinut ilua-
Kutaussugssauvdlune.
tamåko emungitsumik påsi'
ssutigssinerit tamarmik åssi^'
ssutigait, pisimassunik avdlå-
ngortitsinerit tamåko tamatigut
EF-imut iluaKutigssångortarrna-
ta. tåukunungalo åma månåkut
ilånguneKartariaKalersimavoK
AN-ip akissuteKarnermine nang-
minerssorneruvdlutik o«artug'
ssat kukusimassutut pissutiniar-
ssaringmagit, kukussuteKarsima-
ngitdluinaraluartut. taimanime
tyskit tigussaungmata aulisarsi'
naunermik maligtarissagssat si-
vitsorneKarnigssåine pikordliute-
Karsimassut tåssåungitdlat
nangminerssorneruvdlutik oKar-
tugssat, kisiånile Kalåtdlit-nunå-
ta ministere«arfia.
påsissutigssinerup erKungd'
sup kingugdliup tåussuma takuti-
på AN-ip klkut igdlersornerai: ta-
ssalo inuiait kalåtdlit nangminér-
dlutik aKutsisinaulersinaunera-
nik Kularsårissut.
Finn Lynge
YAMAHA
PÅHÆNGSMOTORER - TILBUD
5 CS 5 UK-kort....... kr.
8 BS 8 HK-kort....... kr.
LYSMASKINER:
ET 500 . . . . kr. 2.700,-
EF 1400 . . . kr. 4.100,-
EFC 2000. . kr. 4.525,-
EF 2800 . . . kr. 5.850,-
3.500,-
4.750,-
25CMK25 HK-lang
w
petroleumsdrift kr . 8.300,
40 DR 40 HK kort, fjernkontrol
håndstarl kr. 9.300,
SNESCOOTERE:
ET 250 kr. 16.450,-
ET 250 T 17.850,-
ET 340 kr. 20.850,-
ET 340 T kr. 22.550,-
EC 540 kr. 26.600,-
SRX 500 36.600,-
EX 440 kr. 25.550,-
Ovennævnte priser
er ved
kontant betaling
oni-LiTj
§ YAMAHA
YAMAHA MOTOR CO., LTD.
3900 Godthåb . Gronland
GODTHÅB ELEKTROVÆRKSTED A/S
Samuel Kleinschmidtsvej 9 . Box 70
3900 Godthåb . Telefon 2 10 62
40
Atuagagdliutit