Atuagagdliutit - 07.12.1983, Blaðsíða 36

miteK
tingmiaK sujulivta inuniarnermingne
pmgitsdrsmaungisaisa ilat
agdlagtoK Karl Møller, MamtsoK
miteK erKartulårniaravko pissuti-
gara tåssaungmat tingmiaK sujuliv-
ta uvagutdlo pingitsorsinåungisar-
put inuniarnivtinut atavdluinartoK.
pingårtumik aulisagkat åssigingit-
sut tunissåungikatdlarmata nenå
kisiat pinago amale amé Kiviuinå-
ngordlugit angutivissat niaKuisa a-
minik erisarneKångitsunik kussa-
nardluinartunik kaujatdlagdlugit
sinåkuserneKartarput, puissivdlo a-
miata orssuatalo saniatigut KGH-
mut tunineKartardlutik. agsutdlo a-
ningaussångåp tungåtigut ikorfar-
tutauvdlutik.
amale uvdlue agsut piumaneKar-
tarput ernerérnerisalo kingornagut
katerssorneKardlutik tunineKartar-
put. nalungilarsilo mitit uvdlue tca-
noK OKitsigissut, imale uvdlut tuni-
ssat amerdlassarsimatigaut sineriak
tamåkerdlugo katisagåine aussame
atautsime uvdlut tunissat kilut Kav-
sinik untritiliusinauvdlutik, ilamei-
maKa tons (1000 kg) angusinauv-
dlugo? tåssuna takusinauvarput
taimane 1800-t nåjartulerneråne
KanoK sineriagput miterpagssua-
KartigisimassoK. åle taimanile A-
tuagagdliutitorKatigut merKit ikili-
artornere agdlautigineKartalerér-
sut.
miterpagssuaKarsimagaluarne-
ranut agdlautigissat mardluk påsi-
ssutausinaungmata ilångutilårdlå-
ka. Kavane Kujatåne niuvertOK ka-
låtdlimik åiperdlune uvdlåkut anit-
sTartorsimåput. silagik Katsunga-
neK sila nipaitdluinartOK igtugssu-
armik tusåssaKaleramik niuvertup
anorerssualilersoralugo ånilåKalu-
ne angerdlarnialersoK åipåta OKar-
figisimavå »mitit-uko tingiarpalug-
tut«. tåunaKamigOK mitinguaK sar-
ssutilerpoK. sordlo åma OKalugtua-
rineKartoK agdlauserineKardlunilo
1800-t nålerneråne Nungme avang-
nardllt nunguåne anitsissoK tåssa
uvdlåkut mitit atassuinait kanger-
dlungmit anissut sarssusimagait.
aussame pivdluatårfigssuaK
taimane tingmiarsiutit ingmikut
patruneKaratik påvatigut »imina-
riaugatdlarmata«, sordlo ima: 1)
paugssat kuigunigit palilisavai, 2)
tugdlianik amerdlasut palilerdlu-
git, 3) pingajugssånik KaertartOK
(serKortaut) ikutdlugo tauvalo ser-
Kordlune. sarssutut kipisanatik a-
tautsimortut atassuinait arfi-
neK-mardloriardlune serKorfigeré-
ramigit aitsåt kipisimåput.
mitit uvdlutarneKarnermik ikile-
rujugssuarérsut, uvangame åma a-
vane Kangerme 1950-ikut ingerdla-
neråne Umånårssugssup erKånilo
uvdlutartut takuvåka, måne uvdlu-
nitut uvdlue kislsa tigorKarneKar-
tut månilo OKorsautaerutdlugit. i-
lame tåva kangeK aussame pivdlua-
tåifigssuaK. piarKat nalåne naujår-
pagssuit, serfårpagssuit, Kasigissat,
KasigiarKat, eKalugpagssuit kuå-
nerpagssuitdlo. mititdle kisisa er-
Kartorniaravkit tamåko uveKatait
uvatsilårdlit.
mitit nunavtinmåungitsoK åmale
Islandime uvdlue pivdlugit inilior-
tarpait erKigsivdluinardlutik piar-
KiorKuvdlugit, piarKatdlo tuker-
dlutik imånut avalagpata uvdlu-
nagfigivdluartardlugit. Islandimiut
taimailiortarnerat nunavtine niu-
vertut ilåta AtuagagdliutitorKati-
gut agdlautiginikuvå, soKutigalu-
gitdlo pingårtisimagamigit inaisa
sananeKarnerat åssitigut takussu-
tigssaKartitdlugo. niuvertOK mer-
Kit pivdlugit agdlautigissaKartoK
tåssåunguatsiarpoK Baumann (Gu-
stav Baumann) agdlautigissålo sor-
ssungnerssup 1914-18-ip nalåne A-
tuagagdliutinrpoK.
Kipit arKaneK-mardluk
uvanga miterpagssuit angumeriv-
dluarpåka, åligoK nungulernerisa
nalåne inuvdlunga.
atåtaga mitertaKaoK Kagssutinik
piniartaramigit. amalo ukiumut ar-
dlaligssuarnik Kipértardlutik.
1936-me Påmiunut atuartitsissu-
ngorama taimane niuvertussup a-
perssutigånga kina atåtagigiga. på-
sigamiuk agdlagfingmiutuarssuane
JuntåK, Jonathan Boassen, niuver-
tugssanilo savalingmiormioK
Hvidtfeldt OKarfigåtigut ManTtsu-
migoK niuvertugssaunermine atå-
taga ukiumut arKaneK-mardlung-
nik KipértartoK. nalungilara anga-
jorKåka pingårtumik anånaga Ki-
pérutigssamingnik KanoK ulapår-
tartigissut, naluvdlugule KanoK a-
merdlatigissunik tunissaKartartut.
misigilernerma nalåne tåuna niu-
vertOK Manitsume niuvertugssau-
vok ateKartOK Schultz. Mamtsor-
miut taissarpåt »Sujordleralak«,
sorssungnerssuvdle kingugdliup
nalåne Manitsume niuvertungmat
taissarpåt »K’åpak«.
uvanga miterpagssuarnik taku-
ssarsimavunga, miterpagssuarnik
takungnigfigissartagkåka erKailår-
dlåka. Påmiut avangnåne Avigait i-
malunit Kuånit KeKertauvoK u-
miaussårKamik kaujatdlangniaråi-
ne nal. ak. mardluk sivnilårdlugit
kaujatdlagtariaKartut (Katsunga-
nerssuarme). Kuånit tunuat ikera-
sauvoK takisoK amitsoK nerukiner-
ssaisigut igdlugigdlune erKarfigalu-
go nuåneK. 1937-38-me KuåninT-
nivne miterpagssuarnik takussar-
punga. upernåkut tårsisaerdlune
Katsorulorångat Kuånit umiatsiali-
viånut pulaussut merartarput Nia-
Kornavdlo tunuane nerinialersar-
dlutik. unukut anigåine nipe, mitit
Kardlualugpalungnere avortorpa-
lungnerilo tusarnit.
kisa unupait
Kuånit kangimut kigdlingat nuna-
viup Kuånitdlo akornat ateKarpoK
»Ikerasårssuk«. samånga avånga
pavunga »K’agssit« iluånut ka-
ngerdlungmut sangmissoK. sila mi-
ternut pulaorarfigisavdlugo piuku-
nariartOK pulassut avKutivigssuat.
atamåna kitå ajorunarpat simer-
tumik Kernertumik pujoKarpat na-
lunångilaK kitå avangnarssuartOK,
åmame Påmiut pingårtumik avang-
nåt Kuånit avatåt »SidrKap« agtu-
masså avangnertarame. kitå tai-
maigpat nalunångilaK mitinguaK I-
kerasårssukut sarssukumårtOK. a-
tautsimik ukiut mardluk ingerdla-
neråne kitå ajortoK Ikerasårssukut
tåunaKa mitit pulaulerput. sujuline
OKautigerigkavtut amerdlasorssuå-
kutåratik kipiminartardlutik tåu-
naKa uvalikutdle pulaulerput kisa
unupait sule pulaussut.
1960-64 Kuåninut perKigkavta
mitit kinguariarujugssuarsimåput
ikilisimaKalutik. unukut NiaKor-
nap tunuanut pulaussunik nerinia-
nik Kardlualugpaluinigdlo tusar-
ssaussuerusimavoK. sule peKaralu-
arpoK Kangale erKigsivdlutik neri-
niarfigissartagkamik ilait Kimåsi-
mavait tikerKigtugssaujugnaerdlu-
git.
taimatut Ikerasårssuk ukiut 30-t
Kångiutut tikerKigkavko miterssue
kingorarpåka. sulime sarssuatsivi-
galugo sussårfiungikaluarpoK.
Kuånit ikerata kujåmut tulagiåne
KeKertånguaK mitit ilungmukåssut
sarssuavdluartagåt »Miait« KeKer-
tånguat OKautigerigkavtut ukiut
mardluk tarKavanérKårnivtine mi-
tit utorKagdlait kangerdlungmut
pulaussut avKutivigssuat sule sar-
ssuatsivigalugo sussårfiungikaluaK
merKit umassututdle avdlatut sila-
tOKigamik pingårtumik utorKag-
dlait KaKutigut sarssutalersimavåt.
pulassuminingugaluit avarKuåina-
livigsimagamiko. sordlo OKarérsu-
nga mitit pulauvdluarnigssånut sila
ilanilo sarfap ardlånut nikilernera
aperKutaussaKissoK.
SiorKap alångua
ardlåniåsit agsut mitermik atause-
rårusugdlunga »Miait« KeKertå-
nguånut niuvunga silagik tininga-
ssok seKineK taikunga kanunga pe-
rugtortOK umiaussårara tungujor-
tumik Kaumassumik Kalipautilik
Kemussat mulerssuinik erssinitå-
nguerutdlugo matorpara, imågdlåt
pulaussut sussårnavérfigåka.
taimatut miterpagssuarnik ta-
kuvfigissarpara Kavna SiorKap alå-
ngua. ukiut mardlugsuit Kangit-
dlermiunikavta Takissup KeKertar-
ssuata sarKå SiorKap alångua ig-
dluliutdlugo miterpagssuaKartar-
tOK, merKitdlo pulauvigssuat.
sunauvfale miterpagssuarnik ta-
kujumårdlunga. 1945-me avunga
Upernaviup avangnånut Tugsså-
mut pigavta miterpagssuit takulor-
påka. taimane Kajåinait angatdla-
taussut umiaK atauseK erKåisångi-
kåine, uvanga umiaussåraKarpu-
nga. piniartuinaugamik kisiat sang-
mi våt, uvangale mitinguaK.
tåssauna Tugssåp kangimut a-
vangnamut nuata avatinguamtoK
»KeKertånguaK« taima atilik såtu-
kujoK merKit avångånérsut Kavå-
ngånérsutdlo avKutivigssuat. sar-
ssuatsTsavdlunga niuguma kisima i-
nuk suname sanik, aitsåtdlime su-
name sanik. miterpagssuit kisimik
saniuvdlutik puissunik avatangiu-
tunik akutdlagtårdlutik. nuåneK,
sumik isumangnånge!
Iviångit sarKåt
1950-ime Sisimiut pigissånut Itiv-
dlimut pigavta taimane sule Ka-
ngeK mitiligssussarpoK, pingårtu-
mik UmånårssugssuaK erKånilo Ke-
Kertårarpagssuit. taimanilo sule
mitit kangerdlungnut pulaussartut.
Itivdlip alånguamtOK Kangerdluar-
sstinguaK sule pulauvfigivdluarta-
råt påtungåne silåmut aneriåta sar-
KånitOK l'kardlugssuaK angisoK, tå-
ssunga umiaussårKamik talinardlu-
ne pulaussunut serKoraluararpu-
nga. taimanile mitit silagtorérsima-
ssut aitsåt tårsivingneragut amer-
dlanerit pulaussalersimassut.
1960-ime Napassumut pigavta
sule miterfigssaussoK upernåne tat-
dlimane Talerugdlup alånguane Ke-
KertårKat akornat sila sjortinago
nåkartitsivigitdlagtårpara. tåssu-
nga åipiutdlugo sarssuatsivigalugo
nuånersoK tåssa »Iviångit« sarKåt.
silagigtitdlugo sumivfigissartag-
kavtine uvaleK atauserdlumt atuar-
titserérnivkut autdlångitsorneK sa-
pertarpara, pingårtumik 2‘/2-imik
aKuteralaKalerama sukaK sumuka-
rumagåine nuåneK.
sapåmilumt silagigtitdlugo — a-
perssortitut upernåK merKit pinia-
gaunerata soraerfigssåt nalerordlu-
go apoerssortitaratdlarmata nåla-
giat soraernigssåt erininaK. pissutå
nunåkut angalasinåunginama ug-
patima nukigdlårnikunere pissuv-
dlutik pivfigssåkut imånit KaKer-
Kartortarama. akugtungitsungua-
nigdlo nukagpiarKat angnerit pile-
rigtorugtortut ilånik ilaKartardlu-
nga, flane erKuivdluariardlunga
nuånårtitagkavnik. nuånaralugo
tailara ilåniåsTt nukagpiarKat ilåt
Avgo ilagalugo Iviångit sarKåne
sarssuatsivdluta unuarukåtigutdlo
uvsigkangmik putsilerpoK. Katsu-
nganeK tatsisut manigtigissoK aKu-
teralangmik sukasumik 2‘/2 moto-
rilingmik kujåmut autdlarpugut.
AngmarKup ikingua nal. ak. KerKa
inordlugultinit ikasavdlugo. ikå-
ravtigo erinitsausimalerdlugo u-
ngåraK apuvigdlugo takuvarput
KeKertaK agsut aputitarasårtoK ili-
sarigaluångilarput — tåmåinaKau-
gut, uvanga aKugtugama tåmaKau-
nga. sukavatdlåKigavta åma ikar-
dleKinagavta tåmartut taimåitar-
mat arritsunguamik ingerdlavdluta
sujuninguavtigut Ikasik KeKertau-
(Kup tugdL nangisaoK)
36 NR. 49 1983
ATUAGAQDLIUT1T