Atuagagdliutit - 21.04.1994, Blaðsíða 2
Nr. 30 ■ 1994
GRØNLANDSPOSTEN
Pikkorissartariaqameq
Sisimiuni ukiuni 30-inngulersuni eqqartuussivimmi
illersuisartutut sulialik Jonas Jeremiassen
pikkorissartinneqarnissaminnik pisariaqartitsivoq
SISIMIUT(PM) - Pikkoris-
sarneqassanngikkutta radi-
oavisimi eqqartorneqartut
inatsisilerituut illoqarfinni
eqqartuussivinnut ikiuuk-
kiartortartussat pilersinne-
qarniarlik, taama oqarpoq
Jonas Jeremiassen ukiuni
30-it missaanni Sisimiuni
eqqartuussivimmi illersui-
sutut sulialik.
- Ukiut 30-it matuma si-
ornatigut suliassagut ullu-
mikkumut sanilliullugit
ikinnerullutillu pinerluu-
taasartut sakkukinnerup-
put. Soorlu tillinniartartut
persuttaanerillu taamani
ikinneralaarsuupput, aam-
ma pinngitsaaliinerit inuar-
nerillu akuttusoorujussuul-
lutik. Taamani aamma ikia-
roomartoqanngilaq, taa-
maammat suliagut annertu-
siartornerat allanngoriar-
tornerallu ilutigalugu pik-
korissartinneqartariaqara-
luarpugut, Jonas Jeremias-
sen AG-mut oqarpoq.
- Inuiaqatigiinni pissutsit
allanngoriartomerat aam-
ma eqqartussiviit malinnaa-
vigisariaqarpaat, taamaam-
mat soorlu eqqartuusseqa-
taasartut domsmænd-it, eq-
qartuussivimmi allatsit pin-
ngitsooratik qallunaatut al-
lattuisartut, naak kalaalli-
sut oqaluttoqaraluartoq, ta-
matta pissutsinik allanngo-
riartortunik malinnaaniar-
luta pikkorissartuartaria-
qarpugut. Suliammi naam-
massinissaanut tamatta
sunniuteqaqataasarpugut.
T akunngitsuugaqarsin-
naaneq
Jonas Jeremiassen-ip oqaa-
tigaa siomatigut Nunatsin-
ni eqqartuussisumut Hans
Christian Rafnsøe-mut pik-
korissartinneqarnissamin-
nik noqqaasarsimagaluarlu-
ni tamannali kinguneqar-
tarsimanngitsoq.
- Naak pikkorluttuun-
ngikkaluarluta inatsisileru-
tuutut ilinniarsimanngin-
natta arlaannik ilisimasari-
aqakkatsinnik takunngit-
suugaqarsinnaavugut, taa-
maammat inatsisilerituut
misilittagaat aamma paasi-
saqarfigissallugit pingaaru-
teqaraluaqaaq.
Jonas Jeremiassen-ip
ilanngullugu oqaatigaa poli-
tiit ihnniagørtik najoqquta-
ralugu pisimasunik allattui-
nerminni aamma apersuk-
kamik oqaasiinik allattui-
nerminni pisoq sapinngisaq
tam aat erse rsinniar tar aat,
Laamaammat namminneq
illuatungiliinissaminnut
Erfaren bisidder:
Nødvendig at vi
bliver dygtigere
Jonas Jeremiassen, der i snart 30 år har
arbejdet som bisidder i Sisimiut
kredsret, mener, at der bør arrangeres
kurser for bisidderne
Ukiut ingerlaneranni pinerluutigineqartut sakkortusillutillu amerliartorsimapput, taa-
maammat aamma illersuisut pikkorissartarnissaat pisaqartoq ukiuni 30-inngulersuni Sisi-
miuni illersuisutut aallutalik Jonas Jeremiassen AG-mut oqarpoq.
I løbet af årene er forbrydelserne blevet grovere og mangeartede, derfor mener bisidder,
igennem snart 30 år ved Sisimiut kredsret, Jonas Jeremiassen, at der er behov for at
dygtiggøre bisidderne. (Ass./Foto: AG’s arkiv).
ilikkarluarsimanissartik as-
sut pingaartillugu oqaati-
gaa.
- Nunatta Eqqartuussivi-
ata angallalluni maani eq-
qartuussinerani ataasiar-
nannga illersuisarpunga,
aamma inatsisilerituumik
unnerluussisumik ajorsar-
titsinikuuvunga, Jonas Je-
remiassen tulluusimaan-
ngitsoorani AG-mut oqar-
poq. Aamma Nunatta Eq-
qartuussiviani Mads Arqe-
mik pisuutitsigaluarnerat
Ittoqqortoormiini eqqar-
tuussiviup sulilluarsimane-
ranik ersertitsivoq.
Illersuisutut piareersar-
nissamut piffissarititaasoq
naammagineraa aperineqa-
rami Jonas Jeremiassen
oqarpoq nalinginnaasumik
piareersarnissaminnut pif-
fissaqarluartarlutik. Tassa
suliassaminnut allatanik
atuarnissaminnut aamma
unnerluutigisaasumik oqa-
loqateqarnissaminnut pif-
fissarititaasartoq ajoruin-
ngilaa.
- Kisianni pinerluuteqar-
toqarsimatillugu politiit un-
nerluutigisanik eqqartuus-
sivinnut sassartitsigaangata
piffissakilliorsinnaasarpu-
gut, pinerluttup tigusarine-
rata kingorna akunnerit
24-it qaangiutsinnagit sas-
sartinneqareersimassaaq.
Kisianni nalinginnaasumik
eqqartuussinermi periarfis-
saatitaasoq ajunngilaq Jo-
nas Jeremiassen naggasii-
voq.
SISIMIUT(PM) - Hvis der
ikke arrangeres kurser for
bisidderne i de grønlandske
kredsretter, kan man lige så
godt oprette det juridiske
jægerkorps, som formanden
for Det danske Advokats-
samfunds menneskeretsud-
valg Frantz Dahl foreslår.
Det siger Jonas Jeremias-
sen, der har arbejdet som bi-
sidder ved Sisimiut kredsret
i snart 30 år.
- De kriminelle sager, som
vi behandlede i kredsretten
for 30 år siden, var meget
færre og ikke så voldsomme,
som sagerne er i dag. Der
var færre anmeldelser af ty-
veri og voldssager, der var
meget få voldtægtssager og
yderst sjældent var der tale
om drab. Der fandtes heller
ingen hash i samfundet på
det tidspunkt. Så arbejdet
for bisidderne har ændret
sig igennem tiderne og er
blevet mere krævende. Der-
for bør bisidderne tilbydes
kurser, siger Jonas Jeremi-
assen til AG.
- Kredsretterne bør følge
med udviklingen i samfun-
det, så kurserne bør være
møntet på kresretterne som
helhed. Som det er i dag, er
det kun kredsdommerne,
der får tilbud om kurser.
Det vil være en styrke, hvis
bisiddere, domsmænd og
retssekretærene alle kunne
tilbydes dygtiggørelse. Rets-
sekretærerne skal skrive alt
ned på dansk, også selvom
der bliver talt på grøn-
landsk, og udfaldet af sager-
ne er er afhængig af, hvor
dygtige alle implicerede er.
Fare for at overse
Jonas Jermiassen siger til
AG, at han personligt ved
møder med landsdommer
Hans Christian Raffnsøe
har anmodet om at bisidder-
ne kom på kursus, dog uden
det har givet resultat.
- Bisidderne er ikke udyg-
tige mennesker, men da vi
ikke har en juridisk bag-
grund, kan man sagtens for-
stille sig, at vi kan komme til
at overse noget, der ellers
ville have betydning for sa-
gens udfald. Derfor kunne
det være fint at få lidt ind-
blik i juristers kunnen, men
også deres erfaringer.
Jonas Jeremiassen siger
også, at politiet jo er meget
øvede i at fremstille hændel-
serne meget klart, når de do-
kumenterer politirapporter-
ne og lægeerklæringerne i
kredsretten. Derfor mener
han, at bisidderne som mod-
stykke bør være lige så gode
til deres del af arbejdet.
- Jeg har været bisidder
nogle gange, når landsretten
har været sat her i Sisimiut,
og jeg har i ét tilfælde i mit
forsvar vundet over en jurist
fra Politimesterembedet,
fortæller Jonas Jeremiassen
ikke uden stolthed.
Han mener, at man gene-
relt som bisidder har tid nok
til at forberede sig på de en-
kelte sager, der kommer for
kredsretterne. Der er en del
læsestof og mulighed for at
tale med den tiltalte inden
sagsbehandlingen.
- Men det kan knibe lidt
med tiden, når politiet har
den første fremstilling af
den tiltalte i kredsretten.
Det forgår af hensyn til
Grundloven inden, der er
gået 24 timer efter anholdel-
sen. Dér kan det til tider væ-
re lidt knapt med tiden, men
generelt har bisidderne tid
nok til at forberede sig på de
enkelte sager, siger bisidder
ved kredsretten i Sisimiut
Jonas Jeremiassen.
Uummannami timmisartoqarfiup illutaava martsip ulluisa 28-ni
pisortatigoortumik atoqqaarfissiorneqarpoq. Illutoqqap ukiut 20-
it sinnilaarlugit atuutereernerani nutaaq atulerpoq. Uummannami
borgmesterip Uvdloriaq Løvstrøm-ip ilaatigut oqaatigaa kommu-
nalbestyrelsip ukiuni qulini illutaarnissaq sulissutigisimagaa, un-
nerlunilu Nunatsinni ministeri Tom Høyem 1985-mi aasarisserut-
toraa aqqusaarsimasoq silagisseruttornerani. Tom Høyem oqar-
simaneragaavoq taama alianaatsigisoq illutaqartariaqanngitsoq.
Angallannermut naalakkersuisoq Kuupik Kleist illutaarnersior-
nermi peqataasoq unnerpoq angallanneq pillugu siunissami pi-
sussat eqqarsaatigalugit illutaarneq allarniutaannaasoq, taman-
nalu borgmester Uvdloriaq Løvstrøm-imik illoqarfimmi sanaartor-
nerup annertusinissaanik isumallualersitsivoq. Timmisartoqar-
fimmi illu suliffeqarfiup Masantip pilersaarusiorlugulu sanaaraa.
(Allattoq assiliisorlu: Thorkild Nielsen).
Grønlandsflys nye hus i Uummannaq blev officielt indvi-
et den 28. marts. Det gamle hus var udtjent efter brug i lidt
over 20 år. Ved indvielsen af det nye hus sagde borgme-
ster Uvdloriaq Løvstrøm, at kommunalbestyrelsen har ar-
bejdet på at realisere projektet i henved ti år. Den tidligere
grønlandsminister Tom Høyem skulle efter en gennemrej-
se en flot sommerdag i 1985 have udtalt, at Uummannaq
ikke havde behov for et nyt hus, når naturen var så ekstrem
flot. - Men der var behov for det om vinteren, sagde Uvdlo-
riaq Løvstrøm.
Landsstyremedlemmet for trafik Kuupik Kleist havde ta-
get turen til Uummannaq til indvielsen den 28. marts. I sin
overdragelsestale sagde han, at huset er det første tegn
på de fremskridt, der vil ske indenfor trafikområdet. Det fik
smilet frem hos borgmester Uvdloriaq Løvstrøm, der øjne-
de flere anlægsopgaver til kommunen. Ingeniør og arkitet-
firmaet Masanti i Sisimiut stod for projekteringen af Grøn-
landsflys nye hus. (Tekst & foto: Thorkild Nielsen).