Atuagagdliutit - 24.12.1996, Qupperneq 6
6
Nr. 100 • 1996
GRØNLANDSPOSTEN
Immeraannermut
kuussaajunnaartameq
Immeraaterusunneq Nunarsuaq tamaat takussaavoq - nunatsinnissaaq
NUUK(LRH) - Aggorsima-
sut nakkaarpalunnerat. Kaavi-
tillugu immeraaffiup kaavin-
nera - arriilliartuinnarluni.
Kaavitillugu immeraaffiup
arsaarartaa nr. 29-mut nak-
kassanerpa, imaluuniit nusul-
lugu immeraattarfimmi assi-
giit pingasut unissanersut,
inuit ilaasa eqqarsaatigalugit
ilalersinnaanngikkaat, inuit
ilaannut pinngitsoorsinnaa-
junnaartitsisarput, allaat ila-
qutariinnik avissaartuutsitsil-
lutik.
Amerlanerusugut tusarni-
kuuarput, atuarlugu imaluun-
niit filmimi takunikuuarput,
inuit ilaat immeraaterusunne-
rup nassatarisaanik ilaqutariit
pisuussutaat kingornussal-
luunniit tamaasa annaagaat,
naggataatigut piitsunngorlu-
tik nallinnartunngorlutik a-
ngerlarsimaffeeruttut. Taa-
mak immeraaterusunnerujus-
suaq nunani allaniinnaq a-
tuuttuunngilaq. Nunatsinnis-
saaq takussaaqaaq, nalaatsor-
nerinnakkullu eqquisinnaallu-
ni.
- Immeraassinnaajunnaar-
nikut, ludoman-it, immik-
koortiterneqarsinnaanngillat,
tamip nappaataannik ilisima-
salik Ernst Peilmann oqalut-
tuarpoq. - Arnat angutillu eq-
qomeqarsinnaapput, iiinniar-
simasut ilinniameqanngitsut,
aningaasarissaartut aningaa-
sakilliortulluunniit. Kikkut
tamarmik eqqomeqarsinnaap-
put.
Naatsorsuutigineqarpoq
nunarsuaq tamakkerlugu inuit
1-3 procentii immeraakkun-
naarsinnaajunnaamermit nap-
paateqarput, aleamania-mik
imaluunniit ludomani-mik
taaneqartartut.
Paatsiveerunneq
Immeraanneq immini, Ernst
Peilmann-initoorluguluunniit
kajarsinnaannginneq, ludo-
man-inngortitsisarpoq.
- Inuit ilaat nuannisaamiar-
lutik whisky-sortarput, ludo-
man-it nuannaalerniarlutik
immeraattarput, tipaatsualla-
rujussuamiaraannilu immera-
annerusariaqarpoq. Taamaat-
tumik lotto ludoman-it sania-
tigooriinnarpaat. Angusat i-
ngerlaannaq takusariaqarpaat.
Ilaasalu aningaasarpassuit a-
tortarpaat, Ernst Peilmann
oqaluttuarpoq.
Ernst Peilmann Dronning
Ingrid-ip Napparsimmavissu-
ani Al-imi ukiuni tallimani
sulinermini immeraassinnaa-
junnaarsimasut arfinillit mis-
saat katsorsarsimavai.
- Ludoman-it aningaasan-
nattaatik oqaluttuarerusuttar-
paat, annaasatilli qaqutiguin-
naq eqqaasarlugit. 2-3.000
kroninilluunniit pissarseree-
raluarlutik ingerlaannartarput,
naggataatigut aningaasannat-
taatik tamaasa annaasarlugit
nakkartitatik ilanngullugit.
- Inuunermik allanngortitsi-
niamertut taaneqarsinnaavoq.
Pilluarneq karsimiittarpoq,
pilluamerlu aningaasanngor-
luni takkuttarpoq, Ernst Peil-
mann oqarpoq.
Qaammammusiat
annaallugit
- Inuit qamuuna nalunngik-
kaluarpaat eqqortuunngitsoq
10.000 kronit aningaaseri-
vimmit tiguneri. Ulluinnarlu-
gu pisiniamissamut pisaria-
qartitat sinnerujussuarlugit.
Aningaasat tiguinnarlugit ato-
reersutut naatsorsuunneqar-
sinnaavoq, Ernst Peilmann
oqarpoq.
- Immeraannermut kuus-
saajunnaarneq uimit, qitorna-
nit allatigullu inooqatigiinner-
mut tunngasunit pingaarneru-
voq. Immeraannermut kuus-
saajunnaarneq ilukkut ka-
mannertut taaneqarsinnaa-
voq. Katsorsagassat arlaannik
kamassuteqartarput, qangalu
pisimasuukkajuttunik kam-
mateqartarput. Immeraanner-
mut kuussaanngitsut imme-
raakkaangamik kamannerat
annerulersinnaallunilu min-
nerulersinnaavoq.
Angummik inuusuttumik
assersuut, suliffimmi ani-
ngaasaataanik »taarsigassar-
sisoq«, taamaalillunilu imme-
raakkumanerminit tiguartit-
toq oqaluttualiaannaanngilaq.
T aamaattoqarpoq.
- Ludoman-i immeraanne-
rup tiguaqqaartarpaa, kingor-
na aningaasanik »taarsigas-
sarsilluni«, taarsissagunigillu
qaammammusiani tulliuttut
atortariaqarpai aningaasan-
nannissaminik neriulluni, ani-
ngaasat »taarsigassarsiani« u-
tertissinnaaniassagamigit. A-
ningaasanik tillissimasutut
eqqarsanngilaq, taarsigassar-
siinnarporli, taamaalluni ani-
ngaasanik eqquiguni sooruna-
mi taarsigassani.
- Kingoma kanngusunneq
imminullu nikagineq takkut-
tarpoq. Misigissutsit ludo-
man-it tamarmik misigisarta-
gaat, Ernst Peilmann oqar-
poq.
Katsorsaaneq
Ilaquttat, suliffik imaluunniit
ludoman-i nammineq katsor-
sarneqarnissamik piumasa-
qartarput. Imaakkajuttarpoq
immeraanneq ima innarliiti-
gippat, inooqatigiinnermik,
Tarnip nappaataannik ilisimasalik Ernst Peilmann: - Imme-
raaterusunnerujussuaq ilukkut kamannertut taaneqarsinnaa-
voq. Ludoman-i immeraatileraangami kamannera sakkortu-
lisinnaavoq sakkukillisinnaalluniluunniit.
Klinisk psykolog, Ernst Peilmann: - Spillelidenskaben er en
form for skjult agression. Agressionen får mere eller mindre
afløb, når ludomaner står foran den enarmede og spiller.
sulinermik ilaquttariinnermi-
lu eriagisassat pisussaaffiillu
innarlemeqaraangata.
- Ludoman-it amerlaner-
saasa noqissinnaassusiat a-
komuteqarpoq. Uagut sulias-
saraarput taamaanneri illua-
tungilernissaat. Imaanngilaq
annilaangasaarissasut, soorlu
oqarluta: »Ingerlaannassaguit
suutaarutissaatit«, immeraan-
nermulli kuussaanngitsup pit-
saasumik eqqarsarsinnaanera
sakkortusameqassaaq. Asser-
suutigalugu katsorsagara a-
taaseq lottomi imaluunniit ag-
gorsimasunik nakkaatitsilluni
immeraaffimmi eqquisinnaa-
nerminut periarfissai qanoq
annertutiginersut naatsorsui-
tippara, Ernst Peilmann oqa-
luttuarpoq.
Ludoman-ip naatsorsorpai
BAR pingasut sanileriilemis-
saasa tungaannut kaavittoq
3.000-eriarluni aatsaat kaa-
vereerpat eqquisinnaalluni.
Lotto-mi arfineq marlunnik
eqquiniaruni ataasiarnermit
8.347.600-nut periarfissin-
neqarsinnaalluni.
Ludoman-ip katsorsarne-
qamera qaammatit pingasut
missaanni sivisutigisarpoq.
Med fast greb om den enarmede tyveknægt
Den altopslugende spillelidenskab findes overalt i Verden - også her i landet
NUUK(LRH) - Lyden af
mønterne, der rasler ud af
maskinen. Lyden af roletten,
der kører rundt - langsomme-
re og langsommere. Spændin-
gen ved om kuglen falder i nr.
29 i rouletten, eller om de tre
billeder i den enarmede står
på række, når hjulet stopper,
skaber for nogen afhængig-
hed, mens andre blot trækker
på skulderen.
De fleste afos har hørt, læst
eller set film om folk, som
fanget af trang til at spille,
taber familieformuer og arve-
gods, så de til sidst ender som
forarmede og stakkels men-
nesker. Faktisk behøver vi
ikke fjerne os fra Grønland
for at opleve denne form for
spillelidenskab. Den findes
her i landet, og den rammer
bredt og tilfældigt.
- Det er umuligt at katego-
risere ludomaner, fortæller
klinisk psykolog, Ernst Peil-
mann. - Den rammer lige
meget kvinder som mænd,
uddannede som ikke uddan-
nede, økonomisk velfundere
som mindre bemidlede. Den
kan ramme os alle.
På internationalt plan reg-
ner man med, at 1-3 procent
af en befolkning rammøs af
patologisk spillelidenskab
med det kliniske navn alea-
mania eller mere populært
kaldet ludomani.
Mister overblikket
Det er spillet i sig selv, eller
passionen, som Ernst Peil-
mann kalder det, der driver
ludomaner.
- Nogle tager sig en stiv
whisky for at mærke suset,
ludomaner spiller for at mær-
ke suset, og det skal helst
være spil, som giver øjeblik-
kelig udløsning. Derfor er lot-
to og weekendlotto kun et
sidespil for ludomaner. De
skal have resultatet med det
samme. Og der er tale om
kolosale summer for nogle af
dem, fortæller Ernst Peil-
mann.
Ernst Peilmann selv har
behandlet omkring seks per-
soner for patologisk spilleli-
denskab i de fem år han har
praktiseret på Al på Dron-
ning Ingrids Hospital.
- Ludomaner fortæller ger-
ne om deres gevinster, men
sjældent om deres tab. Og
selv efter, at de har vundet 2-
3.000 kroner, kan de fortsætte
spillet og ende med at tabe
gevinsten sammen med ind-
satsen.
- Det er en form for mani-
pulation med skæbnen. Lyk-
ken ligger i kassen og er
synonym med penge, siger
Ernst Peilmann.
Taber månedsløn
- Inderst inde ved folk godt, at
den er gal, når de går i banken
og hæver 10.000 kroner på
Inuit immeraannermut kuussaajunnaarsimasut nalunngikkaluarpaat aningaaserivimmi
10.000 kroninik tigusineq ingasattoq. Aningaasat nungukkaangata kanngusunneq imminullu
nikagineq takkuttarpoq.
Folk med patologisk spillelidenskab ved godt, at der er noget galt, når de går i banken og hæver
10.000 kroner. Når pengene er spillet op kommer skammen og nedvurderingen afsig selv.
bankbogen. Det er jo langt
mere end man har behov for
til det daglige indkøb. Så
snart pengene er hævet, er de
så godt som brugt, siger Emst
Peilmann.
- Trangen til at spille går
forud for mand, kone, bøm og
andre sociale forpligtelser.
Spillelidenskaben er en form
for skjult aggression. Som
regel er patienterne vrede
over noget, og det er i reglen
noget, der er sket i fortiden.
Aggressionen får mere eller
mindre afløb, når ludomaner
står foran den enarmede og
spiller.
Eksempler som en ung
mand, der tager et »lån« fra
firmakassen, og på den måde
bliver fanget i sit eget spil, er
ikke bare fortællinger. De fin-
des.
- Først gribes ludomanen af
spillet, hvorefter pengene bli-
ver »lånt«, og når de skal
betales tilbage, må han bruge
sin næste månedsløn i håb om
at vinde, så han kan dække
»lånet«. Hans opfattelse er
ikke, at han har stjålet penge-
ne, men at han har taget et lån,
som han selvfølgelig vil beta-
le tilbage, når han engang
vinder.
- Bagefter kommer skam-
men og nedvurderingen af sig
selv. En følelse, som kommer
for alle ludomaner, siger Ern-
st Peilmann.
Behandling
Det kan være familie,
arbejdsplads eller ludomanen
selv, som søger professionel
hjælp. Det sker som regel, når
spilleriet er blevet så invalide-
rende, at det går ud over de
sociale, arbejdsmæssige og
familiemæssige værdier og
forpligtelser.
- De fleste ludomaners
hæmningskontrol er læderet.
Det er vores opgave at bygge
modforanstaltninger op hos
dem. Det sker ikke ved
skræmmebilleder som:»Du
mister hus og hjem, hvis du
fortsætter«, men med positive
forstærkninger hos den spil-
lelidenskabelige. For eksem-
pel har jeg ladet en af mine
patienter regne ud, hvor stor
chance der er for at vinde i
lotto og på den enarmede
tyveknægt, fortæller Ernst
Peilmann.
Ludomanen nåede blandt
andet frem til, at hjulet stati-
stisk skal dreje omkring 3.000
gange for, at tre BAR kom-
mer på række. Hvis man spil-
ler lotto er sandsynligheden
for at få 7 rigtige 1 ud af
8.347.680.
En behandling for ludoma-
ni tager omkring tre måneder.
ASS./ FOTO: KNUD JOSEFSEN